Vad är "dom"? Är det något/någon som suttit i karantän och precis blivet utsläppt eller vad syftar du på?
Chook dee
Khun Somtam
Aha, av svaren att döma så är det flickvän/sambo/fru som åsyftas!
Intressant formulering! Undrar hur ni tilltalar er respektive i hemmet?
brudarna o kärringarna som träffat en svensk man o bosatt sig i sverige med han
OK!
Då är det väl bara att själv sätta sig in i situationen!
Du tror att du kommit till ett paradis och inser senare att så inte är fallet! Hur reagerar du?
Där har du svaret!!!
brudarna o kärringarna som träffat en svensk man o bosatt sig i sverige med han
"honom" heter det väl? E det läsk på menyn idag...? 
Nu skriver jag allt detta bara ur min egen lilla värld och hur jag/hon upplevde Sverige. Jag var tillsammans med en dam från Udon Thani. Hon hade aldrig varit utanför Thailands gränser innan hon kom hit. Hennes första intryck var nog att det var väldigt glest med städer,bilar mm på vägen från Arlanda till Kga. Sen började hon att iakttaga folk och märkte att dom inte riktigt var så fint uppklädda och allt det som hon hört i byn. Efter ca 1mån började hon längta hem och sakna sin familj och byn. Vi pratade om att ändra hemresa men sen bestämde hon iaf att stanna dom 3mån hon hade visum för. Många ggr under denna tid så sa hon till mig att egentligen är det inte så stor skillnad vart man än befinner sig. Människor är till stora delar lika i båda länder,men givetvis finns skillnader,mest pga ekonomiska skäl tror jag iaf att hon tänkte?
Hon sa det inte direkt till mig men jag märkte på henne att hon saknade sin by,sitt land och sitt folk. Troligtvis kände hon av alla dessa fördomsfulla blickar folk gav henne när vi tex var till nått köpcentrum för att handla. Men hon stannade sitt visum ut och åkte sen hem. Jag märkte på Arlanda att hon var verkligen lycklig när hon passerade passkontrollen och vände sig om för att vinka farväl till mig och min syster som var med dit. (Min syster och hon blev under hennes tid här väldigt bra vänner) Senare fixade vi ett UT till henne och meningen var att hon skulle flytta hit. Men så blev inte fallet,våra vägar skiljdes och hon valde att inte återvända. Jag kan nog förstå henne att hon valde att göra så. Hon och jag har ingen kontakt mer idag,men jag har kontakt med hennes familj som jag bodde hos under en tid och lärde känna ganska väl. Men vi brukar inte prata om det som hänt utan jag fortsätter att hålla kontakt med familjen och mitt ex har gått vidare med sitt liv. Jag antar att omställningen med kultur,klimat och hennes insikt att inte bli accepterad i detta samhälle gjorde att hon valde att stanna i sitt hemland. Men detta är ju förstås vad jag tror och sanningen kan ju vara en helt annan,men hur ska man kunna veta? Mvh Jocke
Tja,
Käringen älskar Sverige, men saknade Thaimat, släkt och vänner.
Så hon öppnade thairestaurang och anställde släkt och vänner.
Själv älskar jag Thailand och saknar ej släkt och vänner, men det skiter alla i...
Puss
Erkki
Vilken tur att det blev så få inlägg...
OK!
Då är det väl bara att själv sätta sig in i situationen!
Du tror att du kommit till ett paradis och inser senare att så inte är fallet! Hur reagerar du?
Där har du svaret!!!
Eller hur, kan bara hålla med. Varför ska alla tramsa runt och skriva en massa frågor på forum för. Tänk själv!
Nu skriver jag allt detta bara ur min egen lilla värld och hur jag/hon upplevde Sverige. Jag var tillsammans med en dam från Udon Thani. Hon hade aldrig varit utanför Thailands gränser innan hon kom hit. Hennes första intryck var nog att det var väldigt glest med städer,bilar mm på vägen från Arlanda till Kga. Sen började hon att iakttaga folk och märkte att dom inte riktigt var så fint uppklädda och allt det som hon hört i byn. Efter ca 1mån började hon längta hem och sakna sin familj och byn. Vi pratade om att ändra hemresa men sen bestämde hon iaf att stanna dom 3mån hon hade visum för. Många ggr under denna tid så sa hon till mig att egentligen är det inte så stor skillnad vart man än befinner sig. Människor är till stora delar lika i båda länder,men givetvis finns skillnader,mest pga ekonomiska skäl tror jag iaf att hon tänkte?
Hon sa det inte direkt till mig men jag märkte på henne att hon saknade sin by,sitt land och sitt folk. Troligtvis kände hon av alla dessa fördomsfulla blickar folk gav henne när vi tex var till nått köpcentrum för att handla. Men hon stannade sitt visum ut och åkte sen hem. Jag märkte på Arlanda att hon var verkligen lycklig när hon passerade passkontrollen och vände sig om för att vinka farväl till mig och min syster som var med dit. (Min syster och hon blev under hennes tid här väldigt bra vänner) Senare fixade vi ett UT till henne och meningen var att hon skulle flytta hit. Men så blev inte fallet,våra vägar skiljdes och hon valde att inte återvända. Jag kan nog förstå henne att hon valde att göra så. Hon och jag har ingen kontakt mer idag,men jag har kontakt med hennes familj som jag bodde hos under en tid och lärde känna ganska väl. Men vi brukar inte prata om det som hänt utan jag fortsätter att hålla kontakt med familjen och mitt ex har gått vidare med sitt liv. Jag antar att omställningen med kultur,klimat och hennes insikt att inte bli accepterad i detta samhälle gjorde att hon valde att stanna i sitt hemland. Men detta är ju förstås vad jag tror och sanningen kan ju vara en helt annan,men hur ska man kunna veta? Mvh Jocke
fint skrivet, tänkvärt! /mille
fint skrivet, tänkvärt! /mille
Tack Mille ,men man kan ju inte läsa andras tankar utan detta är ju bara min syn på saken.Mvh
Nu skriver jag allt detta bara ur min egen lilla värld och hur jag/hon upplevde Sverige. Jag var tillsammans med en dam från Udon Thani. Hon hade aldrig varit utanför Thailands gränser innan hon kom hit. Hennes första intryck var nog att det var väldigt glest med städer,bilar mm på vägen från Arlanda till Kga. Sen började hon att iakttaga folk och märkte att dom inte riktigt var så fint uppklädda och allt det som hon hört i byn. Efter ca 1mån började hon längta hem och sakna sin familj och byn. Vi pratade om att ändra hemresa men sen bestämde hon iaf att stanna dom 3mån hon hade visum för. Många ggr under denna tid så sa hon till mig att egentligen är det inte så stor skillnad vart man än befinner sig. Människor är till stora delar lika i båda länder,men givetvis finns skillnader,mest pga ekonomiska skäl tror jag iaf att hon tänkte?
Hon sa det inte direkt till mig men jag märkte på henne att hon saknade sin by,sitt land och sitt folk. Troligtvis kände hon av alla dessa fördomsfulla blickar folk gav henne när vi tex var till nått köpcentrum för att handla. Men hon stannade sitt visum ut och åkte sen hem. Jag märkte på Arlanda att hon var verkligen lycklig när hon passerade passkontrollen och vände sig om för att vinka farväl till mig och min syster som var med dit. (Min syster och hon blev under hennes tid här väldigt bra vänner) Senare fixade vi ett UT till henne och meningen var att hon skulle flytta hit. Men så blev inte fallet,våra vägar skiljdes och hon valde att inte återvända. Jag kan nog förstå henne att hon valde att göra så. Hon och jag har ingen kontakt mer idag,men jag har kontakt med hennes familj som jag bodde hos under en tid och lärde känna ganska väl. Men vi brukar inte prata om det som hänt utan jag fortsätter att hålla kontakt med familjen och mitt ex har gått vidare med sitt liv. Jag antar att omställningen med kultur,klimat och hennes insikt att inte bli accepterad i detta samhälle gjorde att hon valde att stanna i sitt hemland. Men detta är ju förstås vad jag tror och sanningen kan ju vara en helt annan,men hur ska man kunna veta? Mvh Jocke
hej . det var jäkligt bra skrivit. Själv så tycker min fru att vårt kalla klimat är kallt " året om", såvidare det inte stiger upp till 30" grader då kan hon tycka det är skönt att vara här, allt annat som vi har här i Svedala tycker hon är okey, förutom kanske det där med att gå till en doktor, väntetid och kostnaden för ett läkarbesök + medecin tycker hon är dyrt gemfört med vad det kostar i Thai/Bangkok.
Väntetider i Sverige är väl ingen höjdare men att klaga på dyr sjukvård i Sverige känns inte rätt.hej . det var jäkligt bra skrivit. Själv så tycker min fru att vårt kalla klimat är kallt " året om", såvidare det inte stiger upp till 30" grader då kan hon tycka det är skönt att vara här, allt annat som vi har här i Svedala tycker hon är okey, förutom kanske det där med att gå till en doktor, väntetid och kostnaden för ett läkarbesök + medecin tycker hon är dyrt gemfört med vad det kostar i Thai/Bangkok.
/ SatanG
Väntetider i Sverige är väl ingen höjdare men att klaga på dyr sjukvård i Sverige känns inte rätt.
/ SatanG
Hej, jo det tycker hon med all rätt säger hon, om du gemför med vad det kostar i Thailand att gå till en "Doktor" så är det dyrt för henne, hon räknar alla priser i vad det kostar i Thai.
Hade man tagit det bästa från Sverige och det bästa från Thailand så hade man nog kunnat kalla det paradis, men man kan ju inte få allt.
Men överlag anser jag personligen att Sverige har ett av värdens absolut bästa system, men hur det blir i framtiden, tja det vet man aldrig.
Men jag misstänker att de flesta Thailändare trivs bra!
Vilken tur jag haft som har ett paradis, Fru från Thailand och den härliga svenska naturen.- Och visst efter 33 år i Svedala så trivs vi nog här himmavid, efter några veckor utomlands vill man him till Skåne. 
Enda fördommen hon mött i vår lilla by var av en fyllis, han dog sen så nu är det lugnt.
Förolämpa aldrig en thai, då kan det gå illa... 
Hej, jo det tycker hon med all rätt säger hon, om du gemför med vad det kostar i Thailand att gå till en "Doktor" så är det dyrt för henne, hon räknar alla priser i vad det kostar i Thai.
Har du frågat henne vad hon tycker om nivån på lönerna i Sverige? Är det bättre i Thailand?
Herr Chang har talat.
Logga in för att svara.