1 timme sedan, skrev Bike:Jodå , vi har träffats hos en gemensam facebookvän och inte alls frågan om någon härskarteknik,
Hemma hos han?
Får väl tillägga att du svamlat till det nu.
I Pattis har jag endast besökt 4 personers hem.
-Badtunnefotgrafen, endast Ronny och jag.
-Sven55, inte aktiv på flera år här, men själv där.
-Den ruskige A, själv också där.
-Mooton, själv
Däremot så har jag kanske träffat Nin i Kk...kommer inte riktigt ihåg.
Då SVD ligger bakom betalvägg. Klistrade jag in hela artikeln här.
Källa således SVD
Coronavirusets utbredning
Ny studie: Nio av tio får antikroppar efter covid
De som haft symptom som liknar covid-19, men som sedan inte utvecklar antikroppar har i de flesta fall haft en annan infektion. Foto: Emma-Sofia Olsson
En ny isländsk studie som publicerats i The New England Journal of Medicine visar att nästan alla som haft en genomgången covid-infektion utvecklar antikroppar.
Erica Treijs
Publicerad 2020-09-09
Följ skribent Följer skribent
Stäng
Dela artikeln:
Ny studie: Nio av tio får antikroppar efter covid
Stäng
I den omfattande studien ”Humoral Immune Response to SARS-CoV-2 in Iceland”, där man undersökte förekomst av antikroppar mot covid-19 hos över 30 000 personer, fann forskarna nya intressanta resultat.
– Över 90 procent av dem som genomgått en sars-cov-2-infektion utvecklar antikroppar. Det pekar den här och flera andra grundligt genomförda studier på, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet.
Men det verkar finnas en uppfattning att genomgången infektion inte alltid ger antikroppar – hur ska man tolka detta?
– Utan en positiv PCR-test som visar att man faktiskt har haft en sars cov-2-infektion är det svårt att dra slutsatser. Styrkan med den isländska studien är att man har sådan information. Av de 1 215 personer som testade positivt för pågående virusinfektion utvecklade 1 107 personer antikroppar, vilket är över 90 procent, säger hon.
De som haft symptom som liknar covid-19, men som sedan inte utvecklar antikroppar har i de flesta fall haft en annan infektion.
– Vi utesluter inte att vissa personer haft en så pass lindrig infektion att det medfödda immunsvaret tagit hand om viruset så snabbt att det inte leder till ett antikroppssvar.
Hos de patienter som väl utvecklat antikroppar, var skyddet intakt under de fyra månader som uppföljningar gjordes, enligt den isländska studien.
En tidigare rapport från Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset visade att personer som testats negativt för antikroppar, ändå har så kallad T-cellsimmunitet mot covid-19.
Hur ser Gunilla Karlsson Hedestam på det?
– Både T-celler och B-celler, som producerar antikroppar, aktiveras vid en virusinfektion. Det är möjligt att T-celler kommer igång lättare i vissa personer som haft en mild covid-19-infektion och man kan heller inte utesluta att det finns personer som har minnes-T-celler från tidigare coronavirus som kan reaktiveras mot sars cov-2. Studier av cellulär immunitet är ett viktigt komplement till serologiska, så kallade antikroppsstudier.
Folkhälsomyndigheten har nyligen rapporterat att andelen blodgivare med antikroppar på nationell nivå uppgick till 7 procent medan blodprover från öppenvården visade på 6 procent i mitten av juni. I Stockholm låg nivåerna strax under 12 procent vid samma tidpunkt.
Siffror som skiljer sig rejält från vad Werlabs och Karolinska universitetslaboratoriet presenterade i juni. Deras siffror var dock ett resultat gällande människor som frivilligt sökt sig till provtagning för att testa sig. Men 6 till 7 procent antikroppar över riket i somras är något som Gunilla Karlsson Hedestam tror stämmer ganska väl med verkligheten.
– Vi har lärt oss mycket, som att det knappt går att uppnå flockimmunitet på antikroppsnivå på naturlig väg. För det krävs ett bra vaccin. Och att det finns en stor skillnad i hur olika personer hanterar infektionen, säger Gunilla Karlsson Hedestam.
Antiktoppar, B-celler och T-celler
Antikroppar är små proteiner som likt pusselbitar kan fastna på ett smittämne (till exempel ett virus) och på så vis hindra det från att fungera.
Antikropparna tillverkas i enorm, slumpmässig formvariation av olika B-celler, som är en typ av vita blodkroppar.
Många former passar inte alls — men till slut fastnar någon antikropp hyfsat bra på smittämnet. Då skickas signaler om ökad produktion av just denna antikropp.
Den utvalda B-cellen börjar då dela sig. I samband med delningen uppstår nya formvariationer, som ger ny återkoppling om massproduktion. Tack vare den mekanismen finslipas immunsvaret så att antikropparna får en allt mer optimal form. I bästa fall besegras smittämnet.
Första gången kroppen möter ett nytt smittämne kan det dröja innan immunförsvaret lyckas framställa en effektiv antikropp. Men efter den första infektionen omvandlas några av de passande B-cellerna till minnesceller, som snabbt kan aktiveras igenom vid en ny smitta.
T-celler är en del av immunförsvaret och en typ av vit blodkropp som är specialiserad på att känna igen virusinfekterade celler. T-cellen dödar cellen som är infekterad av viruset och på så sätt går virusantalet ner.
Källa: Vårdguiden, Nationalencyklopedin, TT
Logga in för att svara.