"normal" enligt vem? Onekligen sa anvander vi alla oss av olika former av kategoriseringar, forenklingar och generaliseringar som kan ta sig uttryck som fordomar i vara tankeprocesser. Dock ar det ju enormt stort utrymme for hur dessa processer kan tes sig samt vilka slutsatser som dras och utifran vilka grunder. Tex. radsla, avundsjuka osv. paverkar sjalvklart processen och satter ibland en persons "normala" kognitiva process ur spel och darmed sa ar den inte "normal" langre, eller?.
Ok här är mina tankar, dock är det extremt förenklat och fokuserat, jag är ingen lärare. Dessa är även teorier, som visserligen är grundade på forskning, men som så klart kan kritiseras och inte är tillämpbara på alla inviduella situationer med någon 100% säkerhet.
Normalt i den mening att det visat sig att hjärnan verkar fungerar på ett visst sätt rent generellt. Gällande fördomar och stereotyper finns en lång rad olika teorier. Dock i min mening är det "cognitive heuristics (kognitiv heurestik antar jag) som är en stor orsaken till att dessa fenomem finns och är så starka. Kognitiv heurestik har visat sig vara generellt (finns forskning, men även kritik).
Heurestik är ett sätt att optimera kognitiva resurser och rikta dessa där de gör mest nytta, dock kan man genom att tillföra mer resurser så klart även ta sig utöver dessa. Detta är kongnitiv genvägar för att folk snabbt med så lite resurser som möjligt komma till slutsatser som är generellt användbara i de flesta tillfällen, om än i sig själv inte optimala i de slutsatser som nås.
Tre olika typer av heurestik påverkar konstruktionen av fördomar:
Representativt heurestik: Genom detta avgör man om en person (eller händelse) är helt unik eller en representaion av en generell genomsnittlig person (eller grupp).
Tillgänglighets heurestik: Genom detta avgör man frekvensen eller hur sannolikt en händelse uppstår eller har uppståt. Har men ett perspektiv lätt tillgängligt av någon orsak överdriver man ofta både frekvensen och sannolikheten av att en händelse ska hända eller hänt i en speficik situation.
Föränkring och tillämpning heurestik: Detta är metoden som man når slutsatser utifrån en referenspunk, ofta sig själv eller sin egen grupp vilket fungerar som basnivå i jämförselse med andra personer och grupper.
Oki, detta kan ju initialt ses som ganska oklart hur det kan kopplas till fördomar och steretyper. Men om man kopplar det till grupper och identitet på både grupp nivå och individ nivå så blir det ganska klart.
Social identitet är den del av ens identitet som kopplas direkt tillhörighet av en grupp. Denna har visat sig ha en rad kännetecken: Etnocentrisk, in-grupp favoritisering och normfokus, ut-grupp differentiering. Samt ett generellt perspektiv på både in-grupp medlemmar och ut-gruppmedlemar utfrån stereotyper. Social identitet fyller två grundläggande funktioner: Själv upphöjande/förstärkande samt osäkerhets reducerande. Människor är fundamentat motiverade att jämföra sig själv, sin in-grupp mot andra och ut-grupper på ett så föredelaktikt sätt som möjligt, detta har visat sig vara direkt kopplat till mentalt välmående. Vi är även fundamentalt motiverade att minska oklarhet, osäkerhets minskande. Vi behöver var vara relativt säkra på vad vi är, hur vi ska tänka, känna, hur vi ska agera osv, samt hur vi kan förvänta oss att andra tänker, agerar, känner osv. Detta ger oss säkerhet, lung och vi kan till viss del förutse vad som kommer hända. Grupp identifikation genom in-grupp och ut-grupp stereotyper låter oss snabbt och enkelt åstakomma detta, det reducerar osäkerhet och ger ett självförstärkande.
Om man kopplar konceptet social identitet med de tre först nämnda kognitiva genvägarna så blir det ju ganska självklart hur stereotyper och fördomar ofta blir överdrivet och negativa för ut-gruppen och dess medlemmar (tex invandrare). Detta förklara ju även varför detta fenomen inte är någon som vi kan eliminera eller ta bort, dock kan man bekäma negativa aspekter av dem.
Alltså kan man säga att fördomar/stereotyper/prototyp koncept fyller bland annat följande funktion: ger kongnitiv harmoni, vilket spar resurser och eftersträvas. Reducerar oklarhet och osäkerhet, man vet sin roll, sin grupp och andras, detta spar resurser och ger säkerhet.
Detta är min egna (här presenterat otroligt förenklat och banalt)orsak till varför jag anser att Olof Palme i sitt tal är fel ute och bara förhindrar arbete mot rasism genom att stigmatisera uttryckt för vanliga och normala funktioner hos människor. Dock kan man ju fortfarande bekämpa negativa stereotyper, fördomar osv och dess negativa påverkan. Men simplistiska tal som är politisk propaganda gör inget för detta.