Hejsan Igen Forumkompisar, nu är jag på banan. Jag får börja med ett stort Tack till Mr J som kom med den enimenta lösningen CDMA som gör det möjligt och skriva detta. Mer om detta sedan.
Nu till upplösningen av tråden Mot Buriram eftersom jag sitter här i Hjärtat av Thailand d.v.s. Buriram.
Vi anlände PLANenligt till BKK på fredagsmorgonen, sedan började jakten efter fraktterminalen...
Någon sa fyra trappor upp, först Hjärtat och sedan jag med väskorna på en vagn, nya direktiv och vi skenade vidare, mycket motion blev det, hör och häpna Anders tänkte till... Turistpelisen.
Sagt och gjort, Nang frågade dom, svaret blev tydlgen vettigt men det fattade inte jag som var femton meter efter.
På alla sådana här ställen, finns det trevliga människor som vill hjälpa till, och det är ju bra, Var ska ni fick jag frågan, Buriram blev svaret från mig, jag är ifrån Buriram blev svaret, AHA kvalitet tänkte jag, Vi skyndade ikapp min gumma och jag sa, kolla om han är ifrån Buriram, varför då fick jag mitt i ansiktet... Han har bil och hittar till fraktavdelningen, Det gör jag med blev svaret, vi tar bussen.
Nang kollade, killen hade sina rötter i Buriram och det är lättare och föda en som geografiskt har sina rötter där jag skulle slå ned mina.
Killen hade en Volvo, nostalgisk efter tolv timmar, det ni 
Vi anländer till Cargostället, ca någon kilometer från flygplatsen, på parkeringen dyker The Keyman upp, han fixar allt för 3500B, totalpris trodde jag och prutade tusen Baht, jag och Buriramkillen satt på ett lunchhak utan öl och väntade, tills han förstod allvaret i situationen och försvann i en halvtimme och kom tillbaka med ett tiopack, nu fanns det hopp, LEO kan förändra hela ens liv, på gott eller?
Nang och The Keyman var väl borta några timmar, och då var allt klart ! ! ! Flyttar man hem och har varit borta i minst 10 år så ska det vara tullfritt, ha ha haaaaa. 
Det var fyra tusen hit, tre tusen dit, fara runt i hela byggnaden med The Keyman i spetsen och få alla papper stämplade och Bahtbunten bli tunnare och tunnare. Nang upplyste dom klart och tydligt vad som gällde, men när hon märkte åt vilket håll det blåste och vi ville ha med oss prylarna medans vi kände igen dom, så är det detta som gäller. OMÖJLIGT, om Thaksin hade varit kvar enligt min fru och jag är benägen och hålla med henne. 20 000 kostade kalaset, då har vi även papper på att vi har betalt tull för en bullteve som vi aldrig har sett.
Tyvärr blev det mycket brödtext och inga bilder på det tidigare upplevda, men avslutningsvis så kommer några bilder på våra kära kartonger.
En till. Nangs brorsa, hyvens snubbe,
Volvon förde oss till Honeyhotell, närhet till shopping väger tungt, dagen efter kl.12 satt volvon och väntade på oss, jysta människor släpper man inte så lätt. 
Receptionen: Invandrare med en från originalbefolkningen.
Slutligen Hockeybild från Buriram, Det Ni... Startar en ny tråd med det intresseväckande titeln Hemma I Buriram eller Öden Och Äventyr från en Tröstlös men ej brödlös,
Ok HockeyTime // Anders
men de upplyste mig om att det var mitt, skönt.
) att fixa till tomten. 
