Mobbning är aldrig acceptabelt i någon form, inte ens om den mobbade skulle visa sig vara en riktig galenpanna.
I grundplugget fanns ju alltid en mobbare eller ”Bullis” som vi brukade kalla dem och bytte man skola så fanns där en ny ”Bullis” som gav sig på de som hade ringa möjlighet att försvara sig,
rakryggade atleter lämnades ifred. När ”Bullis” och hans lilla supportgäng gick för långt och kastade ner någon stackars nörd i pissrännan fick man gripa in och svinga snytingar trots att man
fick ta emot fler än man lyckades dela ut. Mobbningarna i plugget slutade aldrig förrän ”Bullis” lilla supportgäng, ”Bullis bitches” kom på bättre tankar och ”Bullis” stod utan hejarklack.
I gymnasiet försvann mobbning nästan helt. Vet inte om det berodde på att ”Bullis” aldrig kom så långt eller om det var för att alla kände sig lite osäkra i den nya vuxna miljön.
På en del arbetsplatser förekom det i mindre omfattning, åtminstone förr, men det löste gubbarna oftast själva. I de multinationella företag jag jobbat för de senaste 10-15 åren är mobbningen helt borta.
Den som mobbar får sparken och HR är stenhårda med sitt ”Code of conduct” där företagets policy angående mobbning och utfrysning behandlas.
I den virtuella världen har mobbning återigen fått fäste och en tangentbordsterrorist på ett forum kan mycket väl jämföras med pluggets ”Bullis” och hans personangrepp kommer inte att sluta
förrän hans ”Karma bitches” kommit på bättre tankar och han står helt utan support.


