Jag skrev att vi var japan/thai centrum. Vad som står på den här skylten har jag ingen aning om.

Vad damen som är halvvägs av gatan sa förstod jag dock. Snällt översatt ”Lägg av för helvete”.
Kameror är inte populära i de här kvarteren.
De flesta av tjejerna har bara karaokejobbet som extraknäck och även om det på de flesta ställen är en ganska ”oskyldig” verksamhet är det inget de vill ska komma ut.
Man väljer ut varsin dam som följer med upp till ett ”VIP rum” med karaokeutrustning. Damen hjälper till att sjunga och håller ölglaset påfyllt.
Man kan nog ge damen en klapp i baken utan att riskera åtal för sexuellt ofredande. Men där ungefär går gränsen.
När jag jobbade i Sri Racha var jag ute och umgicks med folk på jobbet några gånger varje vecka. Uteslutande unga unga säljare varav ungefär hälften hade flickvänner.
Sri Racha kallades lokalt för "lilla Tokyo" och eftersom det var så mycket japaner som jobbade och bodde i stan så fanns även japansk karaoke att tillgå.
Eller thailändska karaokeställen egentligen, som vände sig till japaner, så som stället på din bild.
Det största av dessa ställen i stan hade även biljardbord och en bar invändigt så där började vi kvällarna ibland.
Och det var där jag fick veta att tjejerna kan följa med dig hem, om de gillar dig. Och att "umgängesbidraget" låg på mellan 3 - 5000 baht. (detta var under 2007)
Några av de unga stiligare grabbarna brukade "dejta" några tjejer på karaoken med sedvanlig karusell av intriger och bråk som följd.
Det var ganska kul att höra alla snaskiga detaljer om tjejerna och deras japanska sponsorer som gav tjejerna bilar och lägenheter för att hålla dem som mia nois när japanerna var i stan.
Precis som vanligt alltså. 
Just i dessa etablissemang stod egentligen inte farangerna så högt i kurs och ungefär hälften av tjejerna tittade in ens åt en, annat än med en fnysning, när vi samlades i baren.
Jag retades med dem någon gång genom att le åt dem och berömma dem för deras snygga kläder, vilket dom hade lite svårt att förhålla sig till. 
Men det var inte sällan de hävde ur sig okvädningsord och skällde och jag gissar att det kanske är en liknande inställning som bidrog till den otrevliga tjejens bemötande i din story.
Hade det varit en japan med kamera i högsta hugg hade det troligen låtit lite annorlunda. 