Jaha, vad skall man säga? I en livsresa hör givetvis även döden hemma hur ofta man än försöker förtränga detta faktum.
Idag har vår familj förlorat ett äkta original och tomheten kommer att beröra oss alla olika.
Min faster som har ett lättare förståndshandikapp har sedan 1982 hållit ihop med samma kille (gubbe), ett verkligt original han också, diktare, konstnär och livsnjutare och spritt språngade galen!
Han har varit sjuk ett bra tag, hep-c som han måste dragit på sig under 60 talet och till följd av det nu skrumplever och total organ svikt. Skönt att veta att han så länge gick ovetande om att han var smittad och att han faktiskt inte haft ett enda symptom förrän för ett år sedan. In i det sista var han hoppfull och trodde benhårt på ett mirakel men den sista månaden har han varit medvetslös och i förra veckan kopplades alla livsuppehållande årgärder bort.
Jag vet att han är på ett bättre ställe och jag vet att hans lidande är slut men för min faster kan det hela inte vara något annat en ett helvete på jorden. Han var hennes allt! Det var han som såg till att hon kom ut, att hon åt ordentligt och att hon fick se mycket av världen, tron på mirakel hade de gemensam och min faster vägrade acceptera att det kanske inte skulle bli något mirakel...
Jag kan omöjligen sätta mig in i den ensamhet hon måste befinna sig nu, han har lämnat henne och Gud övergav dem båda... jag hoppas att vi i familjen kan vara ett stöd men jag är rädd att hon kommer att mer eller minde själv dö...
Är det någon där ute som varit på en Katolsk begravning? De tillhör båda den katolska kyrkan här i GBG medans vi andra är missionsförbundare så nu är vi lite vilsna, tack och lov så har prästen varit med de sista månaderna.
Så vitt vi vet så finns det ingen familj på hans sida och nu funderar jag på om vi kan få dekorera kyrkorummet med hans tavlor av blommor, då det säkert inte blir så mycket riktiga blommor. Tavlorna är otroligt vackra och jag är stolt ägare av en av dem, den sista han målade och ramade in innan han blev sjuk.
Någon som kan svar på om det skulle vara att kränka det heliga rummet eller om det skulle vara okay?
Nä, jag skall försöka andas en stund och be om vägledning.
Kram Kram
Från botten av mitt hjärta, så beklagar jag sorgen..
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)