Min tolfte upplevelse i/av Thailand

Un

26 – 27 december

Annandagsträffens morgon avåts frukosten vid 08:00. Frukosten var helt ok på detta hotell. Mycket att välja på och fräscht… Matsalen var i ett ”eget” hus just utanför entrén till hotellet. Senare skulle vi från forumet samlas där vid 12-tiden. Innan dess så gav vi oss ut på promenad. Vi alla fyra gick till något som hette ”UD Town”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mycket lite verksamhet vid den här tiden på förmiddagen. Mycket julpynt och glitter, ljusslingor m.m. Ett besök på ”Tesco Lotus” gav att vi köpte ett par batterier och fikabröd. Nu letade vi efter något ställe att få oss en kopp kaffe som inte kostade ”skjortan”… så småningom fann vi ett perfekt ställe, 30BHT för en kopp ”Americano”.

 

Tuk vatten och den yoghurt hon inhandlat vid Tesco Lotus och Ampawan en iste plus sin yoghurt. Jag och Kari åt vårt nyinköpta fikabröd och drack vårt kaffe. En Tuk-tuk tillbaka till hotellet för att komma i tid till 12:00. Efter uträttande av naturliga behov och annat kom vi så ner strax före 12:00.

 

 

 

 

 

 

Nu var frukost matsalen om möblerad med ett antal långbord. Scenen var pyntad och en skylt med ”VÄLKOMNA ANNANDAGSTRÄFFEN 2013” prydde sin plats. Vid sidan av scenen gick ett bildspel runt med bilder från föregående års träff. Syftet med träffen är att Svenskar som befinner sig i Thailand, medlemmar från forumet skall träffas och ha en trevlig stund tillsammans. Naturligtvis med sina Thaidamer också. Huvudsyftet är att samla in pengar till ”Udon Thani Home For Girls”.

 

Ett barnhem med cirka 350 föräldralösa eller på annat sätt behövande barn. Alla från 0 upp till 18 år. Vid cirka 13:00 kom det 10 flickor, fem i gula/gröna Thaisiden klänningar och fem i röda Thaisidenklänningar. Flickorna var i 12-13 års åldern. Där var även tre vuxna Thaikvinnor med… Alla flickorna kom från barnhemmet.

 

 

 

Den man som var huvudarrangör/ansvarig för att träffen blir av, förde talan. Berättade att de tio flickorna skulle dansa Thaidans för oss efter att vi ätit, sedan skulle insamling ske. Han frågade även om det var ok att ”slå ihop” totalnotan för lunchen och drycken för att sedan dela upp den på de närvarande vuxna. Ingen motsade sig detta…

 

(Det visade sig senare att flera som inte inmundigade någon alkohol var de som ”förlorade”. Önskvärt är att fortsättningsvis betalar var och en för sin dryck. Priset per person blev 620BHT.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Insamlingen som pågått under hela året, sedan förra träffen och totalt efter denna träff hade det insamlats cirka 150’000 BHT. Kanonbra!!! 28 december skulle så några samlas för att gemensamt åka och inhandla förnödenheter till barnhemmet, allt går oavkortat till barnen. Fullständig redovisning sker. (Tydligen har det varit åsikter om detta tidigare)

 

Efter att vi gjort oss oskyldiga spenderades en dryg timme på rummet innan vi så gick ut för att förenas med de andra igen vid ”vita borden” i UD Town. De vita borden är ”omringade” av flertalet små Thai kök, där man kan inhandla den mat man så önskar. Där fanns massor att välja mellan. Vi valde diverse olika läckerheter… Kanongott och med en stämning som var på topp!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvällen avslutades vid cirka 22:30, vi skulle ju upp skapligt i morgon.

 

Forts…

 

Undrar vad det kom upp för något i telefonen på sista bilden 

Det hade bestämts att vi tillsammans med Leif och Naree skulle gemensamt åka till ”Lotus Sjön”. Vi kom iväg vid 08:40 från Udon Thani. Efter lite letande och frågande så kom vi fram till stället.

300BHT för en 30 minuters båt tur bland alla näckrosorna eller lotusblommorna. Det var en ganska fantastisk upplevelse att med den flatbottnade lilla plastbåten glida fram igenom hundratusentals? rosa lotusblommor… väldigt vackra.

Tillbaka i land blev det toa paus och glassinköp innan vi fortsatte vidare mot Khon Kaen där vi skulle luncha hos en annan forum medlem som drev en liten restaurang som uteslutande hade Svensk mat på menyn. Mycket trafik nu i nyårstider, många ville ju hem till sina nära och kära för att fira… Framme hos Lennarts restaurang blev det köttbullar med mos, brun sås och lingonsylt… Thaidamerna fixade Thaimat från någonstans utanför… Köttbullarna smakade kanon!!!

Efter detta välbehövliga matintag fortsatte så färden mot Korat… Vi var hemma vid 17-tiden. Då hade vi gjort ett ”pitstop” under resan mellan Khon Kaen och Nakornratchasima. Vi tackade Kari och Ampawan för sällskapet denna resa och de fortsate mot sitt Buriram, själva valde vi att med Tuk-tuk ta oss till PeePrai för at hämta våra magasinerade väskor som vi inte sett som nödvändiga att släpa med till Udon Thani.

Vi checkade in igen på Sri Pattana och åt en enkel middag i deras matsal varefter hårtvätt påkallades av Tuk. Sagt och gjort… på tillbakavägen inköptes lite till kylen på rummet. Kvällen avslutades med dusch och surf samt Thaisåpa och dagboksskrivande så att pennan glödde… Mycket var det att skriva ifatt. Vi släckte lampan och mötte kudden runt 23:00.

28 december

Upp vid 08:00 för frukost, sedan, efter alla morgonrutiner lämnade vi smutskläder till tvättmannen varefter vi gick till rivningshuset och kollade resultatet.

Nu var det bara lera kvar… huset borta.

En Tuk-tuk fick sedan en körning med oss som kunder till Samsung butiken för att få veta om det gick att fixa Tuks platta. Nej, vi skippade det. De skulle ha 1070BHT bara för att kolla vad som var fel, på snudd att det är rån… En promenerad sedan under omkring trettio minuter till Klang 2 och fann en butik på våning 4 som tog sig an plattan. Under tiden gick vi till posten och uträttade en del ärenden. Tuk ringde och kollade om plattan var klar, nej inte än, kvinnan skulle ringa senare.

Lunchen avåts i källarplanet på Klang 2. Deras kupongrestaurang… Vi tog även en promenad till banken för att ta ut pengar till byggaren, för rivningsjobbet. Vi skulle träffas senare och betala. En Songtaew till hotellet för att slappa en stund. Jag tog en kaffe i lobbyn och läste bok, Tuk Thaitidning… Vid 17-tiden gick så och hämtade den rena tvätten hos tvättmannen. Middag fick bli på Siri Hotell. Tillbaka på Sri Pattana väntade vi på att byggaren skulle komma.

Vid 18:45 gick vi ner till lobbyn. Han satt redan och väntade… En timme senare var vi klara för den här gången. Kvällen avslutades med dusch, Sangsom, Cola, surf, dagboksskrivande, Thaisåpa och läsning.

Forts…

Un

 

Undrar vad det kom upp för något i telefonen på sista bilden 

Ja... det undrar jag med  , kan tyvärr inte upplysa om det...

///Thure

29 december

Började vid 08:00 då mobilen pockade på att uppmärksammas. Efter en lång och slapp frukost blev det Songtaew till centrum. Vi gick till Klang 2 och fick tillbaka den icke reparerade plattan… Sedan en sväng ibland alla marknadsstånden som skulle vara där över nyårsfirandet… mycket finns det…

Vi lunchade i den Kinesiska kycklingrestaurangen som ligger vid sidan av parkeringsutfarten från Klang1. Nu blev det en del shopping i varuhuset också, som avslutades med kaffe och donut. Färd tillbaka till hotellet med en Songtaew där vi slappade till framemot 16-tiden. Ett gemensamt beslut gav till resultat att vi skulle promenera till The Mall. Vi var i det närmast klara att lämna hotellet då Tuks bror ringde och meddelade oss att hans sambo just avlidit på sjukhuset. Brodern hade låtit mycket desperat…”Vad skall jag göra!!” ”Jag behöver hjälp”.

Så det blev en snabb färd med Tuk-tuk till sjukhuset istället. Åttonde våningen… folk låg överallt. Många sjuka med sina respektive familjemedlemmar som var där för att underläta för de sina. Vi träffade ett par kompisar till brodern, de hade också varit där vid dödstillfället. Brodern var förkrossad… de hade levt ihop i sjutton år… Nu gick det ett antal timmar på sjukhuset med formaliteter och koll av försäkringar…

Kroppen fick inte flyttas från sjukhuset förrän en blodsfamiljemedlem skrev under ett papper. Brodern fick alltså inte ”skriva” ut kroppen, fast de varit tillsammans så många år. Nu hör det till saken att sambon hade brutit med sin familj och inte haft någon kontakt mer än ett par, tre gånger under dessa sjutton år. Ingenstans fanns något telefon nummer eller kontakt information till den familjen… Vi får se hur det går…

Tillsammans med brodern åt vi så middag på hotellet där det så äntligen ”brast” för honom och han kunde reagera på det inträffade. Den här mannen skulle inte lämnas ensam i natt… Tuk övertalade honom att ta in på ett rum bredvid vårt i natt, vilket han samtyckte till. Tuk var ju den enda nära för honom just nu, de hade levt ett tillbakadraget liv… Nu tror vi att han somnat i rummet bredvid och jag skriver i dagboken. Tuk talar i telefon… Klockan börjar bli 23:00 så snart är det god natt.

30 december

Frukost tidigare idag, redan vid 07:30, vi hade en del att uträtta enigt Tuk. Direkt efter frukost plockade vi upp grannfrun som skulle med till broderns kommundels äldste för att fråga om han kan skriva på att vi får hämta kroppen…

Naturligtvis är det en jäkla trafik så det tar en bra stund att för flytta sig dit. Väl där… hos by bossen, visade det sig att det inte gick, om dödsfallet skett i hemmet, ok, då hade det inte varit några problem. I och med att dödsfallet inträffat på sjukhuset gick det inte, påstod mannen. Han ville inte stå ansvarig för ett sådant beslut. Så... det var bara att åka vidare.

Nu till sjukhuset för att lämna kopior på id-kort och husbok. Naturligtvis, precis som förut, massor med trafik. Det är mycket tidsödande att åka bil dessa dagar då ”alla” är lediga, nästan alla. Mycket folk som förflyttar sig. Då vi lämnat kopiorna gick brodern till bilen för att hämta de kläder kroppen skulle iklädas inför bränningen. Strumpor och skor hade glömts, får hämta det senare… Nåja… först lämnade vi kläderna, sen kollades det på kistor och betalade totalt 6000BHT för kista, påklädning och transport till templet senare.

Släktingarna var tydligen på väg med bus sedan 09:00 från Pattaya. Det skulle ta sina modiga 8 – 10 timmar innan de ankommer till busstationen i Korat. Efter sjukhusbesöket en snabbis till templet för att säga ifrån om en kista därifrån. Nu var det matdags, så till hotellet för toa och lunchande. På vägen dit ringde Leifen från forumet. Han var gräsänkling och ville ha fiskesällskap. Tyvärr så får det bli en annan dag, då denna händelse har passerat.

Efter lunchen åkte vi till centrum för att fixa korten som skulle skrivas ut och göras i ordning inför begravningen. Ett stort som skulle stå vid kistan under ”bönedagarna” fram till bränningen. Fotoaffären låg vid Klang 1. Naturligtvis en jäkla trafik… Det visade sig att ”rätt” fotoaffär var stängd, diskuterades en stund… sedan gick det bra med den som låg tvärs över gatan. Cirka fyrtiofem minuter senare och en fika på Mr Donut så var korten inramade och klara. Nu skulle skor och strumpor hämtas, då gick det en timme till i den maxade trafiken.

Just nu sitter jag i templet på en hård stentrappa och skriver om dagens händelser så här långt. Tuk och brodern har gått iväg för att tala med munkarna, det blir tydligen tre dagar som kroppen skall ligga innan bränningen. Tre dagar då släkt och vänner kan ta farväl och be. Om nu kroppen kommer på plats i dag förstås. Släktingarna var nu inte jättelångt borta, de väntades ringa om cirka trettio minuter, så vi väntade på stentrappan… ändrade planer…

Det blev en tur till sjukhuset istället, där vi fortsatte att vänta. Då de trettio minuterna gått ringde släktingen och sade att de var vid busstationen. Tuk och jag gick och lämnade strumpor och skor att ta på den döde. Nu gick vi till våning tre i sjukhuset för att vänta på brodern som hämtade bussresenärerna. Släktingarna skall inkvarteras på samma hotell som vi. De är tre stycken. Så… då har föräldrarna anlänt, och en flicka på 8 – 10 år.

Nu väntar vi på vår tur till att komma till luckan för att de skall skriva på så att kroppen kan flyttas till templet ”Wat Po”. Då ligger kroppen där till torsdag då den skall brännas vid 16-tiden. Efter den här påskriften skall vi alla en kortis till templet innan de skall checka in på Sri Pattana. Hotellet ligger väldigt nära det tempel som begravningen skall ske i. Tjugofyra minuter över 16:00 blev det så broderns tur att tillsammans med fadern fixa dokumenten som gör att kroppen kan flyttas från sjukhuset till templet…

Den här dagen har gått i väntans tecken hela dagen, får se hur lång handläggningstid det är på ett ärende som detta… Elva minuter senare reste sig brodern och fadern upp och kom ut med de klara pappren. Nu gick vi så till kroppsutlämningen, fick kroppen utkvitterad och lastad på en pickup för vidare färd till templet.

Vi åkte efter med broderns bil. Templet hade flera i rad så kallade ”böne rum” för de döda, en stor öppen sal med en röd matta framför kistarrangemanget. Kroppen lyftes ur den kista som köpts in, som senare skall användas vid bränningen tillsammans med kroppen, och lades in i en kylkista som öppnades på gaveln, Den stod redan utsmyckad och klar då vi kom.

En Tuk-tuk kom och lämnade ytterligare blomster arrangemang. Fadern tände det ljus och den tjocka rökelse pinnen som skall vara tända hela tiden fram till kremeringen. Vi andra knäböjde framför kistan och fick var sin rökelsepinne av fadern att placera i den för just detta ändamål iordninggjorda kruka med sand i. Fler blommor kom, alla med en skylt som talade om vem som givit dem, som hedrade den döde. Nu fick vi veta att klockan sju skulle munkarna komma och be…

Vi skyndade iväg tillsammans med föräldrarna och flickan för att få oss en bit mat. Sedan snabbt till hotellet för check in och toa besök. Vi var ju bara promenadavstånd från templet så vi var tillbaka vid templet kvart i sju. Fler blomster arrangemang hade anlänt, flera av deras grannar och vänner, kompisar hade redan anlänt och fler fyllde på. Prick 19:00 började munkarna, fyra till antalet, sitt melodiska mässande… detta pågick i nog trettio minuter.

Det blev ett sammelsurium av mässande och folk som satt och pratade, både från vår böneplats och de närliggande. Efteråt satt många kvar och småpratade med varandra, några gick fram till kistan för att hedra den döde. Det delades ut en liten kartong innehållandes något slags bakverk till alla närvarande, samt ett plastglas med plastfolielock som innehöll vatten, plus ett spetsigt sugrör att perforera locket så at man kunde suga ur vattnet. Vi var tillbaka på hotellet strax efter 20:00. Tuks bror skulle slippa vara ensam även denna natt. Två kompisar skulle sova över hos honom, bra… själva somnade vi runt 22:30

 31 december

Nytt år snart… Frukost vid 07:30, matsalen tom då vi kom ner. Tuk gick och hämtade föräldrarna och flickan… De hade inte kunnat, eller förstått hur man fick varmvatten i duschen… Det blir till att visa dem senare. Tror inte heller att de tidigare någonsin bott på hotell. De är människor med små resurser, så det känns bra att betala för deras vistelse här, att ge dem en god upplevelse…

Mamman berättade att hon ringt efter två bröder, båda yngre. Nu, efter frukosten så sitter jag i hårsalongen och väntar på att Tuk skall få håret fixat, därefter tillbaka till hotellet. Tuk ringde mannen från Tesebaan, han var tjugo minuter bort och skulle alltså strax komma till hotellet. Vi satt i lobbyn då han kom in. Vi överlämnade en nyårsgåva till honom innan vi satte oss ner. Hans familj väntade, de skulle till Buriram och fira in det nya året. Våra mellanhavanden tog inte så lång tid…

Tuk kopierade några papper vid lobbydisken då det var stängt i de båda andra kopieringsbutikerna i närheten av hotellet. Tillbaka på rummet sorterade vi våra papper… de icke nu aktuella i en hög och de aktuella i en annan hög, att ta med till byggaren senare. Nu ville Tuk gå till templet och träffa de andra, jag gick till The Mall för en kroppsbehandling.

Nu sitter jag vid Auntie Annies och relaxar med en ”ny” kropp och mätt imagen efter att ätit en lunch på ”Chesters Grill”. Kringlan från Auntie Annies är slut och jag läppjar lite då och då på mitt kaffe, studerar folk som passerar. Många är det som är ute och spenderar nyårsaftonens eftermiddag på shopping. Själv skall jag snart gå tillbaka till hotellet för att efter det förena mig med de andra.

Jag gick vägen förbi rivningshuset, eller den nu tomma tomten. Det stod en pickup bland lerkockorna nu.

Jag fortsatte till, och gick igenom, morning market för att komma på solsidan, det var skönt i värmen. Korsade den stora femvägskorsningen och fortsatte på den av vägarna som går förbi Siri Hotel, sedan svängde jag in på en anslutningsgränd alldeles innan hotellets entré och kom så ut på den gatan som leder till Sri Pattana. Tuk anslöt snart nog för en dusch innan kvällsbönen började 19:00.

De fyra munkarna kom, samma ritual som i går med ett undantag, att jag och Tuk satt på träbänken tillsammans med några vänner och fadern. Bänken var placerad mittemot de fyra munkarna. Vid 19:36 var munkarna klara och alla som varit med och hedrat den döde blev bjudna på kvällsmat.

Någon form av nudlar, ”Ga Pho Pla”. Tuk stannade kvar och jag följde med föräldrarna och flickan till hotellet. Väl på hotellet verkade det hur tråkigt som helst… att sitta inne i ett tomt hotell en nyårsafton i Thailand… Det var ett enkelt beslut att ge sig ut igen för att studera nattlivet en sista kväll 2013… och det gjorde jag… avslutade sent… eller tidigt… med en Chang på ett fullsatt Check In. Var tillbaka på rummet 00:50 och hade avslutat kvällsrutinerna innan Tuk kom tillbaka från sin bönekväll på templet, vi somnade runt 01:25.

Forts…

1 januari

Frukost senare än vanligt. Klockan var 09:10 då vi kom in i matsalen. Efter att de vanliga rutinerna avklarats tog vi det ”sabai sabai” på rummet tills det var dags att gå och ge munkarna mat, samt närvara vid lunch bönen i templet. Samma rutin som vid kvälls bönen till att börja med.

Vi satt som igår på de trämöbler som stod mittemot de fyra munkarna. Det melodiska mässandet började och pågick under cirka tjugo minuter, sedan lades det fram gåvor framför varje munk av en tjänstgörande tempelkille. Därefter fick jag, Tuk, fadern och brodern gå fram och överräcka gåvorna, lägga dem på en för detta avsedd gul siden duk. Sedan en kort bön igen. Nu kom munkmaten in…

Efter att maten framdukats framför munkarna fick vi, samma kvartett, gå fram igen och symboliskt överräcka maten till varje munk… Munkarna hade att göra med att äta cirka trettiofem minuter som vi då bara satt och tittade på. Det hela avslutades med att munkarna, då maten plockats bort, vände sig mot Buddha podiet som stod på munkarna högra sida. Tre kroppsbugningar och sedan gick de ut.

Nu kunde även vi andra gå ut och sätta oss till bords. Det smakade riktigt bra, trots att det endast var ungefär tre timmar sedan vi ätit frukost. Tuk skulle stanna i templet under eftermiddagen. Jag tog en promenad i Korat istället. Idag var det en kanondag, varmt, soligt, bara helt underbart.

Drygt tre timmar var jag på gående fot, nåja… jag hade stannat till vid ett tillfälle… skönt. Tillbaka på hotellet ringde jag Tuk då jag beställt en kaffe och glass, skönt at relaxa ett tag. Tuk kom snart nog. Hon var ganska uppskärrad… Då hon hade lämnat templet hade en hund, tik, morrat och visat tänderna mot henne. Tuk är mycket hundrädd efter för ett antal år sedan blivit biten…

En kort visit på rummet, sedan till hårtvätt igen. Middag fick bli vid det lilla gatuköket utanför hårsalongen. En mellanlandning på rummet innan dags för kvällsbönen. Fler nu ikväll som kom för att närvara. Återigen blev Tuk och jag ombedda att sitta i mitten, mittemot munkarna. Jag blev ombedd att vara den som, med att tända ljusen plus rökelsen vid Buddha podiet och framför munkarna, skulle starta bönestunden.

Sedan cirka trettio minuters melodisk mässande igen. Efteråt en liten matlåda att ta med hem… Tuk och jag gick tillsammans med föräldrarna och flickan tillbaka till hotellet. Somnade runt 22:30.

Forts…

Underbart berättat som vanligt Thure, Tack!

Mvh. borje222

Detaljerat och bra som vanligt, vad hände egentligen med släktingen ?Känner igen ritualerna, men då har det varit gangsters!Dom har ju oxå släktingar

Brukar dock vara 2-3 dagar istället för 7-10 dagar för en gammal"morfar"

Tack för dina detaljerade skildringar.

Mvh

Amja

pm höljer

Mycket bra läsning här och fina bilder

4 januari

07:30 denna morgon var det tid för revelj… eller uppstigning i alla fall. Vi skulle träffa mannen från Tesebaan klockan tio idag. Vid 09:30 var vi så klara och slappade en stund på rummet innan vi gick ner till lobbyn för att vänta på mannen. Tidigare hade han ringt och sagt att han blir en halvtimme sen, de var på sjukhuset med sina barn för att teckna försäkring för dem.

Nedkomna i lobbyn ringde han igen, de väntade fortfarande på läkaren, det kunde ta allt från en halvtimme till två innan han skulle komma. Så… Tuk läser tidning och jag skriver dagbok, kollar nyheter i mobilen. Mannen kom vid 11:30. Innan vi var klara med ändringar, ytterligare ändringar, så var det endast femtio minuter kvar innan Taxi skulle komma och hämta oss för transport till Leif och Naree.

Tuk var hungrig, efter renskrivningar av ändringar ville hon äta. Jag gick ner till lobbydisken och kopierade så att vi hade två set papper. Byggaren skulle vi träffa igen, efter träffen hos Leif… Taxin ringde och sade att den nu var på plats, på utsatt tid! En mindre modell av Toyotabuss med kvinnlig förare tog oss ut till ”U-Sabai Willage” där Leif bodde sedan ett antal veckor tillbaka, tillsammans med Naree och Pop.

Tack Leif och Naree för en mycket trevlig eftermiddag, mycket och god mat serverades. Även Thaidamerna verkade trivas med vad som bjöds. Ett trevligt initiativ att vi skulle ha en ”forumträff” på detta viset. Återigen… Tack från Tuk och mig.

Vår taxi var på plats 18:15 för att hämta oss, Tuk och mig. Snabbt upp till rummet och sedan ner för att träffa byggaren. Mer diskussion om de senaste ändringarna, men det känns som om vi i alla fall kommer närmare ett avslut nu… Åt ena eller andra hållet… Klockan är nu 21:0 och vi har återkomit till rummet, jag skriver och Tuk duschar. Idag är det min sextioandra födelsedag.

När jag hör de andra fastboende Svenskarna prata om sina liv i Thailand önskar jag att jag hade kommit så långt jag med. Men som sagts... min tid kommer, inte så många år kvar innan jag kan pensionera mig och leva växelvis i Thailand och Sverige, eller vad det nu blir. Jag ser morgondagen med tillförsikt. Vi somnade runt22:30

Forts…

5 januari

Nu var det dags att stiga upp igen, klockan var 07:30. Naturligtvis precis som förut om morgnarna, rutiner klarades av och vi satt sen på rummet och väntade, det var meningen att vi skulle kolla på köksutrustning i det byggvaruhus byggaren har kredit.

N

u var det i och för sig inte sådana grejer vi skulle välja, det blir på tisdag. Vi valde gasspisar, fläktkåpor, en ugn och en induktionshäll, samt diskbänkar. Dessa varor var vi tvungna att betala på stört! Det var sista dagen idag då de hade ”promotion” på köksutrustningar… (Det är alltid på det viset, alltid sista dagen med rabatter….) De fjorton kolli som vi inhandlat skulle så levereras kommande lördag.

Det var sagt att byggaren skulle komma vid 10-tiden, han ringde och sade att han blir senare då någon dött och han var i templet. Vid 13-tiden skulle han hämta oss, så vi beslutade att gå till Tuks systers hus istället och lämna lite grejer. Sedan eventuellt ta oss till The Mall för att börja kolla där på ”Home Pro”. Tiden gick, grannar kom och samtal drog ut på tiden, det slutade med att vi så gick tillbaka till hotellet.

Vid 13:15 ringde Tuk till byggaren och frågade om vägen till det byggvaruhus vi var menade att besöka, vi kan åka dit och börja kolla, en massa tid bara går… Byggaren sade då att han var i närheten, han skulle komma strax… Vi gick ner och väntade på honom… Snart kom han i en äldre silverfärjad liten Honda. Nu bar det iväg till ”Global House” som låg vid sidan av vägen ut mot Khon Kaen. Varuhuset var verkligen stort och välförsett.

Det var alltså här vi valde de nyss nämnda enheterna, samt även köksbänksskivor, golvplattor och badrumsplattor. Då vi fick besked om att betalning var nödvändig i dag!!! Blev det att åka till Korat igen, till banken… så då gick det drygt en timme till… Då vi satt vid betalningsdisken så visade det sig att vi tagit ut cirka 10´000BHT för lite. Kvinnan som hjälpt oss hade summerat fel!! Det fick bli löst med hjälp av mitt kort. Då vi var klara var klockan 18:05, byggaren körde oss till hotellet.

Nu gick vi till Check In och fick oss lite i magen. Fish & Chips plus en Chang för mig, ris och chilistark kyckling för Tuk. Nu tillbaka till hotellet efter att Tuk köpt mat i plastpåsar, även till sin bror, då vi skulle tillbringa natten i hans hus. Vi duschade och tog de saker vi behövde, sedan ner till parkeringen, perfekt timing… han kom precis inkörande då vi kom ut.

En anledning till att vi valde att sova där var att i morgon skulle vi låna hans bil och åka och besöka Kari och Ampawan, de som var med till Udon Thani, utanför Buriram. Ett annat skäl är att brodern sover dåligt fortfarande, inte vant sig vid att vara ensam… Han sörjer fortfarande naturligtvis. I morgon bitti skall han till sin skola, så då tar vi bilen efter att ha skjutsat honom dit. Just nu sitter jag och skriver dagbok i en vit skinnfåtölj. Efter skrivandet blev det läsning innan vi gick och lade oss vid 22:15.

Forts…

6 januari

Klockan ringde 05:50. Tuk och brodern gick ut för att ge munkarna mat. Jag tog det lite lugnare innan jag steg upp och gjorde mig redo för avfärd. Då de så kom tillbaka åkte vi till broderns skola och vi övertog bilen för dagen… En frukost på hotellet innan vi så kom iväg till ”Prakhonchai”. Färden tog lite drygt två timmar innan vi var framme och kunde träffa Ampawan och Kari vid bussterminalen. Därifrån körde de före och visade vägen till deras hus.

En livhotande gräsklippare som har körförbud enligt Kari.

Vi kollade runt och snackade, Kari fick mina utlästa böcker. Sedan åkte vi tillsammans till Buriram, men ett lunch stopp på vägen först. I Buriram kollade vi på en massa saker på Home Pro varuhuset som var stort och välförsett. Innan hemfärden 14:40 fikade vi tillsammans.

Klockan blev 17:30 innan vi kunde plocka upp brodern utanför The Mall. Middagen åt vi tillsammans på Sri Pattana innan så brodern åkte till sitt. Själva stannade vi kvar och slappade på rummet, kollade internet och Thaisåpa. Vi somnade runt 22:00

7 januari

07:00, det var då mobilen väckte oss denna morgon. Idag var det tänkt att vi skulle hämta det nya ”Landpaper” originalet hos Landoffice, men först var det frukost. Sedan tog det ett bra tag att få ett papper utskrivet från skattemyndighetens hemsida.

Så småningom, med hjälp av personalen på hotellet fixade det sig. Innan vi kom iväg blev det också ett besök hos hårfrissan igen. En Tuk-tuk tog oss till Landoffice, där det hela gick mycket snabbt nu, i princip bara att gå upp till andra våningen, få pappret och sedan ner igen. En kort promenad till skattekontoret och där sitter jag nu och väntar på Tuk som är vid en tjänstkvinnas skrivbord… Snabbt avklarat även här…

Väl ute igen gick vi för att kopiera det nya landpappret. Nu var det dags att åka till Tesebaan igen för att meddela att ingen uthyrning kommer att ske 2014, då inget hus finns… Det blev promenad till Klang 2 där en massa Songtaew samlas. Vi skulle åka med linje 1 som stannar utanför Tesebaan. (om man trycker på signalen för att gå av). Detta ärende klarades av på sjutton minuter.

Nu gick vi vidare till tvättmannen och hämtade vår rena tvätt. Vi hade gått hundra meter från tvättmannen då vi vände om. Han hade inte betalt sin sluträkning på elen från det rivna huset, den skulle varit betald nu… Tuk bad att få räkningen för att gå till elbolaget och betala. Sagt och gjort, sedan till hotellet för en kortis. Tuk ringde även tvättmannen igen. Nu skulle vi få tillbaka elpengarna i morgon kväll?

Efter denna förmiddag tillbringade vi hela eftermiddagen på Global House. Vi bestämde massor med saker för bygget, toastolar, handfat, badkar, kranar, värmare, fläktar, lampor m.m. Då vi så äntligen var klara ringde vi till brodern som kom och hämtade oss. Vi åt middag tillsammans på Sri Pattana, sedan slappa på rummet, skriva och surfa, kolla på TV. Somnade runt 22:45

8 januari

Samma plats, samma tid som igår för vårt uppvaknande. Vad på programmet idag? Ja, det finns ett tänkt scenario och sedan det som det verkligen blir. Vi får se… I alla fall började vi med en Tuk-tuk till något slags välgörenhets mottagnings ställe, Kinesiska tecken, Kinesiska gubbar / Buddhas…

Det var ”Munk Day” i dag. Tuk skänkte, (med utförliga följebrev till vad gåvorna skulle gå till) till de fattiga, en kista, ett antal påsar ris och två vita skjortor eller T-skirts…

Vi fick ett antal rökelsepinnar att placera ut på ett antal ställen för att hedra de Buddhas som fanns där. Samtidigt kunde vi önska oss allt vi ville… Hälsa, framgång, pengar, trygghet, därefter en kort promenad till ett gatuhörn där Songtaew passerar. Vi fick vänta ett litet tag innan den kom, vilket inte gjorde något alls.

Vädret är underbart, 28 grader och lite fläkt, helt perfekt. Den lilla pickup bussen tog oss till Klang 1 där vi steg av. Ytterligare en kort promenad till banken för att fylla på plånböckerna igen. Lite inköp gjordes innan vi så fikade vid andra våningen på Klang 1. Songtaew tog oss så i närheten av den gamla busstationen. Vi gick och frågade, med tanke på den stundande blockeringen av tillfartvägarna till Bangkok, om bussarna skulle gå som vanligt, och det skulle de…

Sista biten från busstationen till hotellet avverkades med en Tuk-tuk för 40 BHT. En kort session på rummet, sedan förflyttning medelst apostlahästarna till en ”håliväggen” restaurang för att luncha, ”Noodles and pork”, helt ok. Vi fortsatte vår promenad, till rivningstomten där arbete pågick med att förbereda för pålceremonin i morgon bitti klockan 09:00. En maskin stod på tomten med en stor borr upphissad i kranarmen.

Det pågick formning och armering, får se om de hinner klart till ceremonin. Nu sitter jag och skriver vid Tuks systers hus. Tuk är inne och ”gör upp” med PeePrai. Så långt för idag, återkommer då jag vet mer… Efter cirka en timme var vi på väg, gåendes till hotellet då byggaren kom ifatt oss. Han var klar med installation av lås i broderns hus och Tuk betalade honom.

På hotellet fikade vi, åt lite kakor till kaffet som inhandlats på sju-elva. Slappade någon timme på rummet, sedan kollade vi med brodern om han kunde ta oss till Global House igen för att välja dörrar. Ok, det gick bra… Vid 18-tiden var vi klara och åkte till hotellet för en gemensam middag. Sedan på rummet kollades det på listor, priser m.m. Skrev dagbok och kollade TV. Somnade runt 22:30

Forts…

9 januari

Har inte haft tillfälle och ork att skriva denna dag så nu sitter jag dagen efter och försöker komma ihåg vad som hände denna dag… Jag kommer i alla fall ihåg att Tuk var till frissan och jag till The Mall för en kroppsbehandling, sedan åt vi middag på hotellet igen med brodern. Kommer jag på något mer återkommer jag. Antar att vi hade något bestyr med bygget också.

Det är ju något varje dag som skall fixas, allt tar sin tid. På kvällen gjordes en jämförelse i ett excelark mellan Global House och det byggaren uppgivit i sin offert… Jo... visst ja…

Höll på att glömma en viktig händelse. Vid 09:00 var ju Tuk och jag vid tomten för att närvara vid välsignandet av Mayor pole och second Mayor pole. Ett bord var uppdukat med mat till arbetarna att intagas efter ritualen.

Två formar var tillverkade och på plats i jorden. Armeringsjärn i botten som väntade på betongen… där var även två armeringsjärnsskelett att resas ner i de två formarna. Tuk hjälpte till att pynta armeringsskeletten med blommor och blader.

Det lades i symboliska guld och silver tackor i de båda formarna, plus lite mynt och blomkross. Jag fick vara den som handräckte tackorna till gjutaren.

Det blandades en liten mängd betong för hand i ett kar. Under höga rop och skrik restes så armeringsskeletten upp mot skyn och ner i formen.

De stagades upp för att inte falla åt sidan. Tuk var med och blandade betongen för hand och jag fick äran att hälla ner den i formen.

Det var det hela... efter att vi så lämnat platsen fick arbetarna kalasa på den framdukade maten… Intressant att vara med om detta… Antar att vi somnade runt 22:30 som vi brukar.

Forts…

10 januari

Upp vid sju och sedan de vanliga rutinerna. Efter frukost gick vi och kopierade ett antal exemplar av huspapper. Även excelarket från igår skrevs ut. Vid 10-tiden hade vi väntat en timme på byggaren. Då han väl hade anlänt gick vi så och gick igenom pryl för pryl och korrigerade hans lista efter de prylar vi inhandlat och skulle inhandla… Detta tog drygt två timmar.

Sedan Songtaew till Klang 1. Vi lunchade i den Kinesiska kycklingsrestaurangen utanför. Sedan till banken igen för att ta ut mer pengar som skulle användas för inköp av de prylar vi kommit överens om på förmiddagen. Sedan Tuk-tuk till Global House. Detta var klart omkring 16:30 vartefter vi tog en kort promenad till en Songtaew hållplats, byte av Songtaew vid marknaden inne i centrala Korat för att sedan anlända till hotellet vid 17:00. Ett kort rumsbesök sedan ner i lobbyn där vi skulle möta byggaren, brodern och mannen från Tesebaan.

Nu gicks kontrakt och andra papper igenom… Kontraktet skrevs på omkring 19:00.

Nu till banken innan den stänger 19:30… Första betalningen klarades av. Åter till hotellet för middag. Nu sitter jag och avslutar dagen med skrivande av dessa rader. I morgon skall alla prylarna vi redan betalat hämtas hos Global House, sedan fraktas till systerns hus för förvaring tills byggaren skall installera dem. Somnade runt 22:30.

11 januari

07:00 igen denna morgon. Då vi var nästan klara 08:20 kom brodern, han fick vänta medans vi klarade av det sista av morgon rutinerna. Vi kollade om kopieringsshopen var öppen… nej. Så då var vi klara för att åka till Global House för att hämta prylarna. Brodern skjutsade oss och väntade under tiden allt kollades tre gånger och varje pryl märktes med var de skulle installeras i byggnaden.

Klockan blev cirka 10:00 innan vi klev in i en av de två pickupper som gick åt för att frakta grejorna. Brodern åkte hem till sig… Urlastningen gick som en dans, även att stuva in dem på översta våningen i ett rum längst in gick bra, det blev faktiskt plats över. Sedan lite samtal med grannar innan vi promenerade genom Morning Market. Tuk köpte apelsiner.

Innan vi gick till hotellet blev våra papper kopierade och varje set prydligt insatt i en mapp. Tillbaka till hotellet för fika och fruktstund samt skrivande i dagboken… Tuk har gått ner till lobbyn för att lämna ifrån sig ett av de kopierade set’en till byggaren. Söndag är det planerat gemensam middag med syskon och grannar, sedan är det att packa och förbereda för bussresan till Bangkok på måndag.

Tuk kom tillbaka efter, kanske tjugo minuter. Songtaew fick sedan transportera oss till Klang 1 där vi så gick till en Apoteksshop Tuk skulle handla i. Jag visade mig inte, väntade utanför. Den här ”apotekaren” brukar höja priset om han ser mig, det har hänt två gånger tidigare. En kasse medikamenter inhandlades, varefter vi gick till Klang 1 för en sen lunch.

Tuk kände sig inte 100% så vi klev av Songtaew vid halva sträckan mot Sri Pattana. Kliniken var inte öppen ännu, vid 17:00… Så en ny Songtaew till Hotellet där vi slappade till 16:30. Två minuter över 17:00 var vi så åter vid kliniken. Tuk fick en spruta i vänsterarmen, sedan hade hon ont i den…

Vi promenerade till ”Korat Chef” och åt en ”förmiddag”, en bit av deras paj samt lasagne för mig. Tuk provade spenatpaj… Hemåt, eller, till hotellet med apostlahästarna.

Det inköptes två sorters Thaidessert som Tuk inmundigade tillsammans med mig då jag åt några kycklingvingar och en Chang på hotellet. Relax och dusch till klockan 20:00 då hotellets massös gav kroppen en behandling på rummet… Surf och skrivande avslutade kvällen cirka 22:15.

12 januari (Sista hela dagen i Korat)

07:20 efter en orolig natt, Tuk var uppe många gånger under natten. Nu har vi klarat av morgon och frukost rutiner, provtransfererat pengar via konton i KTB för att se om det fungerar. Snart kommer kontakten från Tesebaan och hämtar sitt ”set” av de papper vi kopierade i går. Vid 10:05 träffades vi då och överlämnade dokumenten.

Sedan ville mannen visa oss sitt golv i hans hus, så skedde också. Men först till Klang 1 för at hämta hans fru. Sedan var det att ta sig till parets hem. Nu var det så att han även ville att vi skulle följa med till ”Do Home”, ännu ett varuhus för hemmabyggare och professionella… liknade väldigt mycket de andra vi sett… Så blev det alltså at vi åkte till Do Home.

Nu ändrade vi golvplattor i trapphus och vårt kombinerade kök / vardagsrum. Klockan hade redan passerat vårt avtalade möte på The Mall, där vi skulle äta tillsammans med syskon och grannar… Då vi släpptes av vid systerns hus var klockan redan 13:00 och folk satt och åt! Naturligvis…

Nu får vi se hur många som följer med. Åtta inalles som följde med. Det blev transport i två Tuk-tuk. Då vi kom fram till The Mall var det ännu inte riktigt klart var det skulle ätas… Beslut skulle tas… Jag gick iväg till ATM och förstärkte plånboken. Köpte en liten behändig resevåg. Tuk ringde efter ett tag och meddelade att de nu hade bestämt sig för ”MD” ”Most Delicious” eller något liknande… Jag tog mig dit. Det var redan beställt och grytorna stod på borden med allt vad de nu beställt av råvaror, att koka i de på borden placerade grytorna.

Maten smakade bra… Jag tror alla blev mätta för det var en del kvar i grytorna då vi avslutade. Desserten för mig blev kaffe, Vad de andra valt har jag ingen aning om namnen på, eller vad de innehåller. Jag avslutade kaffet och gick iväg för att inhandla ett tillbehör till min mobil.

Då jag efter uträttat ärende kom tillbaka var Tuk ifärd med att betala. Brodern, Tuk och jag åkte sedan, de andra tog sig tillbaka på egen hand, till en gammal kvinna som varit Tuks och broderns mors bästa väninna. Hon är även mor till den bank chef jag tidigare berättat om. Gumman, som är 85+, blev verkligen glad att träffa både Tuk och brodern. Vi träffade även bankmannens familj, barn och barnbarn. Besöket varade i cirka en timme.

Nu har vi återkommit till systerns hus. Tuk har, tillsammans med PeePrai, pulveriserat torkad chili samt torkad basilika att ta med till Sverige. Nu är det så snart dags att medelst apostlahästarna ta sig till tvättmannen för att inkasera el-pengarna och vår rena tvätt, får se vad som sedan händer?? Tvätten var klar, så även el-pengarna… Tvättmannen och hans fru visade bara leenden då de fick betala sin skuld för den el de använt i sin verksamhet.

Nu gick vi så vidare till hotell Sri Pattana. Efter ett kort besk blev det ut igen. Tuk ville fixa håret innan bussresan imorgon. Jag gick till en KTB ATM och plockade ut pengar igen… De jag tagit ut tidigare försvann fort… Tuk hade givit till ett ”stipendium” till ett av grannbarnen tidigare… nåja… Just nu sitter jag och sammanfattar med en öl, Chang, inne på ”Beer Garden”. Jag hade hoppats på en burgare… En Bacon & Cheese med strips… Nu blev jag nyss upplyst om att nötköttet var inte inhandlat, lika så var pommes fritesen också slut… Det fick bli en burgare på enbart fläskfärs… utan pommes… får se hur det blir.

I lokalen sitter två Engelsktalande vid den lilla bardisken, och så jag i mitten av lokalen. Vid ett av fönsterborden sitter tre ungdomar, runt tjugofem gissar jag. Australier eller Engelsmän. Nu har vi så alltså snart tillbringat våra fyra veckor i Thailand för den här gången. Bygget verkar vara startat, vi har en kontrollant som vi tror kommer att gå våra intressen, han får naturligtvis en slant för det jobbet, att följa bygget, att se till att ritningar följs samt att material är detsamma som offererats. Att de lagar och regler som gäller följs…

Resan har varit lång hittills… innan det kunde startas… Nu är det förstås några frågetecken kvar… Ett bekymmer är antalet elmätare, ett annat är antalet vattenmätare… Vi vill ha fyra av var… Elbolaget säger... visst, ni får fyra bara Tesebaan godkänner det… Vi ämnar oss till Tesebaan i morgon då de öppnar efter frukost och höra med våra egna öron.

De vi har talat med vidhåller: En adress är lika med en elmätare… Det hjälper inte att jag säger at det blir fyra olika familjer som skall bo i huset och som ansvarar för sin egen förbrukning av el och vatten. Även om det nu bara blir en adress så går den ju att kalla för ”fantasigatan 38/1; /2; /3; /4” eller som i Sverige; ABC och D… efter gatunumret. Det hjälper inte att jag säger; hur gör de i de stora hyreshusen?

Då får jag till svar att det ändå är bara en adress, sedan har hyresvärden en ”huvud” mätare, sedan varje lägenhet en ”under” mätare och någon som sedan går och läser av den vid varje debiteringstillfälle. Nu kommer inte det att funka då vi inte kommer att bo där förrän efter pensioneringen. Vi får se… Jag tror att vi får gå från Tesebaan med outrättat ärende… men den som lever får se…

En karl kommer och sätter sig vid mig, frågar vad jag haft på tallriken. Då jag förklarar hur det ligger till på råvarufronten i puben/baren väljer han något annat istället. Han kan inte tänka sig en hamburgare gjord på fläskfärs. Själv är han uppfödd med nötfärs och nötkött. Han kommer från Australien och heter Ron, är på tillfälligt besök i Korat med sin fru. En trevlig prick, vi pratar över mina två öl. Hans fru ansluter innan jag påbörjat min andra.

Även frun är en trevlig och pratsam dam som talar mycket bra engelska. Tuk ringer så småningom och talar om att hon är klar hos frissan och sitter och väntar i lobbyn. Efter att ha avslutat min andra Chang säger jag adjö till Ron och fru, får se om vi ses någon gång igen… Tuk satt mycket riktigt och väntade då jag kom. Upp till rummet för duschning och packning, Somnade runt 23:30.

Forts…

Mycket intressant läsning

13 januari

07:00 igen denna vår sista morgon i Korat för den här gången. Frukost och de vanliga göromålen avklarades före 08:15. Vi kollade internet för lediga rum i Bangkok, svårt att hitta. Nu ville inte Tuk att vi skulle chansa på det hotell vi bestämt tidigare, bokat per telefon. Nu skulle vi inte komma fram till hotellet sades det.

Tuk ringde taxi ifall inte bussen kommer fram på grund av de protestaktioner som planerades starta senare under eftermiddagen. Taxi visste var vi skulle bo… ok, jag överlät åt majoriteten att besluta…

Vi gick efter frukost till Tesebaan för att kolla upp det där med elmätare. Tuks kontakt skulle möta upp som påtryckare… mannen vi pratade med sade som de alla andra… en adress, en mätare. Nu sade han ju också att eftersom det funnits två mätare tidigare, kan ni ha de två mätarna kvar… en halv seger… Det innebär att tvättmannen kan ha sina egna mätare för el och vatten. Bra.

Sedan får de andra tre lägenheterna dela på de andra mätarna, till att börja med… Tvättmannen är ju den som otvivelaktigt kommer att göra av med mest el och vatten. Sedan får man väl slå ut förbrukningen på de andra två lägenheterna plus vår egen… det löser sig… Nu, då vi var klara så snabbt ringde Tuk taxi och sade att de gärna kunde få komma tidigare.

Vid 11-tiden var vi så på rull ut ur Korat, mot Bangkok. En lite mindre Toyotabuss som framfördes av en ganska storväxt man för att vara Thai. Frun hans följde också med. Klockan var cirka 15:00 då vi stannade utanför ett litet hotell som hette ”Silver Gold Garden”…

Dyrt hotell för den standarden som det var i ”vårt” rum. Inte så trevlig personal, mest ungdomar som inte visade någon service känsla… Enligt Tuk kom de från grannländerna, deras Thailändska var inte ”riktigt” Thai. Efter några tiotalet minuters relax gick vi ut och kollade omgivningen, fick i oss en laddning nudlar med de ljusa köttbullarna i.

Tuk fyllde på sin mobil i ett närliggande 7-11. Det inköptes även dagens middagsmat vid den marknad som var alldeles utanför hotellet, och apelsiner… Tuk köpte ris, små snäckor och fisk. Jag grillad kyckling och klibbris. Det bokades även in en sista kroppsbehandling till imorgon. De inhandlade varorna avåts sedan i den uteservering som låg i anslutning till hotellets parkering, där skall även frukosten serveras i morgon.

Nu har klockan snart slagit 18:00. Kvällen förflöt sedan stilla och lugnt på rummet med skrivande och surfande plus såpatittande. Somnade runt 23:15.

14 januari

Natten var som alltid på ett nytt ställe, orolig. Tuk hade hosta och feber, mår inget vidare. Det blir inte som planerat någon ”Airport link” in till centrala Bangkok idag. Tuk mår för dåligt för det.

Frukosten var så kallad ”Amerikan Breakfast”, kaffe eller te, två toast, ett stekt ägg, två trekantiga små skinkbitar, lite strimlade grönsaker dränkta i dressing och så var det tre små korvar, uppskurna i ändarna… Jag bytte ut korvarna mot två extra toast istället. Den kopp kaffe jag lade till på slutet kostade 30BHT extra.

Efter en kortare mellanlandning på rummet för att klara av de normala rutinerna gick vi så ut för att finna ett apotek ”Drugstore”. Tuk behövde någon mer typ av medicin för hosta och feber, ont i halsen. Vi var snart tillbaka. Tuk somnade omedelbums igen och jag läste de senaste nyheterna, kollade mail m.m. Vid 10:45 stod jag inte ut längre att sitta instängd på rummet på detta vis. Kanonväder ute, cirka 30 grader och en frisk fläkt… Väckte Tuk och sade att nu går jag och fikar.

Tuk ville med… men fortfarande mycket varm. Det blev en kort promenad till 7-11 som låg lite längre än det som låg närmas. 7-1 finns ju nästan i varje gatuhörn… På återvägen gick vi också in i det 7-11 som låg närmast hotellet… Det man inte har i huvudet och så vidare… Vi satte oss vid utemöblerna vid frukostmatsalen igen och jag beställde kaffe ”Americano”.

Vi satt sedan och fikade, inmundigade det inhandlade från 7-11 och njöt i solen, skrev dagbok… klockan är nu nästan 12:00. Tuk har sovit och jag har surfat och kollat SyFy på TV. Vid 14:00 väckte jag henne och vi gick till det nudelstånd vi nyttjat igår för att få oss en sen lunch. Det blev nudlar för Tuk, rissoppa med fläskbitar och ägg för mig.

Ingen större sensation, men helt ok, som mellanmål räknat. Nu sitter vi i densamma uteservering som tidigare och jag har kaffe framför mig. Tuk mumsar ”Lang Sad”, en frukt som växer som i klasar utefter en gren. Nästan genomskinlig invändigt, med små, ibland stora, kärnor. Smaken… ja, den är helt ok.

Vid nudelståndet frågade Tuk en annan rissoppsätande kund om hur komma till Airport link? Känner sig Tuk bättre i morgon så tar vi och provar det förslag som hon fick av den utfrågade. Nu är klockan snart 15:30. 16:00 gick vi till den massage salong som låg i utkanten av marknaden. Det var inga problem att vi kom tidigare.

Inga kunder stod på rad… Jag började med att för första gången prova ”steam”. Efter att cirka femton minuter passerat var ångskåpet varmt tillräckligt. Jag blev ombedd att gå in och sitta där i ytterligare femton minuter. Under bänken jag satt på bubblade det och fräste det då vatten/ört blandningen kokade. Det tog kanske åtta minuter innan min hud började ge ifrån sig droppar av både svett och ånga antar jag. Halvtid inne i ångskåpet räcktes det in en kopp hett vatten att dricka, kanske för att jag skulle börja svettas fortare?

Ingen dusch efter, jag fick gå och lägga mig på bänken med en gång då jag ombads att gå ur skåpet. Nu började ”scrub”… kroppen smordes in med en svart sörja som innehöll kaffesump… sump föresten, det vet jag inte, malet kaffe var det i alla fall och luktade kaffe gjorde det. Då denna in smorning var klar fick jag duscha. Därefter tog det bästa vid… oljemassagen. Jag börjar nog bli en ”massage fetisch”. Det är väldigt avkopplande att låta skickliga händer knåda och smörja. Den stunden passerade alldeles för snabbt… plötsligt var det slut.

Det hela avslutades med att förhårdnader under fotsulor skrubbades bort. Totalt för dessa behandlingar betalades 850BHT, cirka 2,5 timmar. Nu var vi hungriga och del av middagen inhandlades på marknaden, resten valdes från menyn i frukostrestaurangen.

För min del stekt ris med en mix av krabba och räkor. Tuk hade köpt en del kokta grönsaker och ris. Till detta dracks det två Leo.

På TV’n bakom min rygg pågick direktsändningen från de blockader som pågick i centrala Bangkok. Nu så är det bara slut kvar i min öl. Tuk verkar helt färdig och vill gå till rummet. Sedan lite surf och TV. Somnade runt 22:15.

15 januari

Samma tid som i går blev vi väckta av de försynta tonerna från min mobil. Det tog dock längre tid innan vi kom till frukosten. En frukost som var välbesökt. Den surmulna servitrisen hade fullt upp med att servera gästerna. Tuk mår fortfarande inte bra. Det blir att stanna på rummet i dag också, en envis förkylning. Annars är det en underbar morgon.

Vi satt ganska länge och åt frukost, över en timme. Tillbaka på rummet somnade snart nog Tuk igen. Jag kollade på SyFy. Det var fyra avsnitt i rad av ”Hounting Hour”, halvdålig spökskräck… fördrev i alla fall tiden. Tuk tordes inte sova själv i rummet så det var att stanna inne. Vårt rum låg i bottenvåningen med fönster mot bakgården. Tuk påminde om den gången i Satahip då det kom tjuvar in via toafönstret och stal mobiler och plånböcker för ett antal år sedan.

Klockan var runt 11:45 då hon vaknade till, ingen större förbättring. Vi gick ändå ut och inhandlade något som skulle användas till håret, det skulle fixas. Även fikabröd till fikat som intogs i uteserveringen. Tuk satt och nästan sov medans jag fikade. Hon drack en liten flaska mjölk och åt en Micro uppvärmd ”Tona Sandwich”. Jag hann med att skriva några rader under fikat.

Sedan blev det att tillbringa ytterligare timmar på rummet. Tuk sov och jag kollade internet. Klockan var cirka 14:00 då vi gick till frissan så att Tuk fick fixa håret innan hemresan i kväll/natt. Skönt att gå ut ett tag… vädret lika fint och underbart som igår. En något tråkig avslutning på denna fyraveckors vistelse i Thailand, men allt går ju inte att skydda sig emot, allra helst inte basseluskerna som man inte ser… Och man vet aldrig då de drabbar en.

Sitter nu i en hårsalong igen och sammanfattar den här dagen så här långt, det är ju ändå ett antal timmar kvar. Då håret var fixat och klart köpte Tuk sina nudlar och tog med sig till hotellrestaurangen. Jag beställde ris, kyckling med cashewnötter. Det var inte direkt som jag är van vid… ris är ris, som vanligt. Det andra var tre grovt skurna lökar, en halv paprika skuren i åtta bitar och cirka tio små kycklingsbitar… Nåja… Det är ju upplevelserna man blir rik på J. Eller hur det nu var…

Denna sena lunch avslutades med en kopp kaffe. Tuk ser fortfarande trött och medtagen ut, inte alls bra. Efter detta blir det att kolla väskor, en sista dusch innan vi tar taxin till Suvarnabuhmi vid 19:00. Klockan 17:0 hade vi ledsnat på att vänta till 19:00. Vi checkade ut och väntade på minibussen till flygplatsen. Den anlände med nya hotellgäster vid 17:30.

In med oss och iväg, ut i kvällsrusningen. Det var tjockt med bilar. De stipulerade femton minuterna tog fyrtio minuter. På plats i ankomsthallen blev det först en fika… Senare var det dags för Tuk att äta något, hon valde S&P, en stekt bit laxfilé med sallad.

Jag höll henne sällskap med en Heineken. Var ännu ej tillräcklig hungrig. Nu var det dags att prova checka in våra väskor. Upp till våning fyra, inga problem, vi blev av med väskorna omgående. Ner en våning igen, nu var det jag som ville ha något i magen. Det fick bli en burgare från ”Burger

King”.

Dubbelburgare med ost och bacon, 315BHT. Det var en liten skit till burgare, men det var bara att acceptera, tror inte Burger King gör större burgare för att jag gnäller… Efter toabesök gick vi så upp igen och vidare, ytterligare ett plan för att gå igenom passkontrollen, sedan ner igen till Taxfree… strövade mot Gate B6. Inhandlade inte något speciellt. Tuk köpte en ansiktskräm som hon ville ha… Just nu sitter jag, efter att gjort ett meningslöst försök att surfa med det ”fria” ” high speed” internet som jag fått inloggningsuppgifter till, och skriver.

Gaten fylls på mer och mer, inte riktigt fullt ännu, några tomma platser finns fortfarande. Tuk har somnat på två platser intill mig. Hon har väl mått något bättre de sista timmarna, nu verkar det lite sämre igen. Gate disken har just blivit bemannad. Boarding time är satt till 00:50, klockan är nu 00:10. Enligt den info som framkommit genom surf i mobil tidigare är det tydligen stora problem i mellan Sverige, mycket halkolyckor… får se hur det är att sätta sig i bilen och helt plötsligt vinter köra…

Så slutar mina anteckningar från min tolfte Thailandsresa

///Thure