Min fru hade igår en olycka med moppen.
Hon blev påkörd av en farang, som hade relativt hög fart på sin moppe.
Hon hade tur som klarade sej undan med smärre blesyrer, medan farangen blev liggande på vägen med synliga blödningar från huvudet och allmänt illa tilltygad.
Jag satt hemma och var helt ovetande om händelsen tills min fru så småningom kom hem och berättade:
En hel del thai hade samlats vid olycksplatsen och samtliga runt min fru, som stod på benen och var omtumlad med smärre osynliga blessyrer.
På backen låg farangen blödande. Ingen brydde sej.
Min fru tog initiativet till att farangen blev omhändertagen och att ambulans tillkallades.
Under tiden hade någon ringt polisen.
Polisen kom och gjorde ett snabbt konstaterande att farangen var vållande till olyckan och frågade min fru hur mycket hon ville ha.
Eftersom farangen såg ganska tilltygad ut, så tyckte min fru att han hade fått tillräckligt straff och att hon inte krävde några pengar.
Polisen var av en annan åsikt och beslöt att farangen skulle betala 7000 Baht till frugan annars blev det polissak.
Min fru fick pengarna och farangen transporterades i ambulans till sjukan.
Min frus reflexion:
" Det var skrämmande att se hur thaiarna ignorerade den skadade farangen och hur snabb polisen var att döma.
Jag måste se till att du aldrig är ensam ute i trafiken och att du f ö aldrig är ensam om du skulle hamna i en "situation"."
Min reflexion:
Kanske dags att flytta till IL:s by.