Mentalsjukhus i Bangkok?

Nemo
Kontroversiell
23 nov. 2018#16
9 minutes ago, Tommy said:

Det finns fri/gratis vård i Thailand, i alla fall i Bkk.

Vi testade några stycken fria och några som kostade kosing men inget som var riktigt bra.

Helt riktikt. 'Vården' som består av av att stoppa dem fulla med  piller så att de håller sig lugna och sover större delen av dygnet, ingår i det så kallade 30bahts systemet = fritt. Men att tro att de skulle bli bättre av 'behandlingen' är befängt.

gäst
23 nov. 2018#17
1 timme sedan, skrev Nemo:

Du kanske skulle lämna rummet/huset oftare, det finns många som borde vara inlagda.

Har det att göra med hur ofta man lämnar huset? Är det inte tid spenderad ute och vad vet du om hur mycket det är? 

Nemo
Kontroversiell
23 nov. 2018#18
11 minutes ago, Fredman said:

Har det att göra med hur ofta man lämnar huset? Är det inte tid spenderad ute och vad vet du om hur mycket det är? 

Ja, så länge man inte kan se presumtiva patienter inomhus, så är ju ett alternativ att lämna bostaden och studera 'klientelet' som finns utanför, det finns ett flertal av dem.

Tommy
Kalsarikännit
23 nov. 2018#19
12 minuter sedan, skrev Nemo:

Helt riktikt. 'Vården' som består av av att stoppa dem fulla med  piller så att de håller sig lugna och sover större delen av dygnet, ingår i det så kallade 30bahts systemet = fritt. Men att tro att de skulle bli bättre av 'behandlingen' är befängt.

Nja, den fria förskolan vi testade hade pedagoger och pedagogiska leksaker, de hade en vakt vid grinden, en gammal man som såg till att inga barn smet ut och kollad vilka som kom in.

Bättre än vad jag förväntat mej, men rätt trist miljö, och lite tveksamt om pedagogerna hade rätt utbildning...

 

Det som fick oss att bestämma oss för en flytt hit var när vi pratat med ett Läkarpar som hade en autistisk son och de frågade "Kan ni flytta till Sverige?" "Ja" "Men gör det då!".

 

 

MVH

Nemo
Kontroversiell
23 nov. 2018#20
2 minutes ago, Tommy said:

Nja, den fria förskolan vi testade hade pedagoger och pedagogiska leksaker, de hade en vakt vid grinden, en gammal man som såg till att inga barn smet ut och kollad vilka som kom in.

Bättre än vad jag förväntat mej, men rätt trist miljö, och lite tveksamt om pedagogerna hade rätt utbildning...

 

Det som fick oss att bestämma oss för en flytt hit var när vi pratat med ett Läkarpar som hade en autistisk son och de frågade "Kan ni flytta till Sverige?" "Ja" "Men gör det då!".

 

 

MVH

Jo, men nu talar jag om rena'mentalsjukhus', ingen lek där.

Tommy
Kalsarikännit
23 nov. 2018#21
1 minut sedan, skrev Nemo:

Jo, men nu talar jag om rena'mentalsjukhus', ingen lek där.

Kan tänka mej det...

 

MVH

gäst
23 nov. 2018#22
21 minuter sedan, skrev Nemo:

Ja, så länge man inte kan se presumtiva patienter inomhus, så är ju ett alternativ att lämna bostaden och studera 'klientelet' som finns utanför, det finns ett flertal av dem.

Du fattar visst inte ens när man förklarar? Det har att göra med hur ofta skriver du och jag svarar att det är tiden. Om jag springer ut och in 100 gånger på en dag så är det inte så att jag ser mer. Sedan svarade du inte på hur du vet hur mycket tid jag tillbringar i huset eller ute. Frågan är så klart retorisk för du har inte en aning. Kan upplysa dig om att det är inte många minuter i vaket tillstånd.

Soengsang
Avregistrerad
23 nov. 2018#23
20 minuter sedan, skrev Nemo:

Jo, men nu talar jag om rena'mentalsjukhus', ingen lek där.

Förstår att det var skönt att komma ut igen ;)

 

Nicholas
23 nov. 2018#24

Nog finns dom.
Flertalet i vårt område.
En del gör enklare sysslor, går ärenden.

Inga svåra fall.


Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

Atom
Lite bättre
24 nov. 2018#25
21 hours ago, Tommy said:

 

Vi har träffat flera och de tas ofta om hand av sina familjer, men de som saknar familjer eller där familjen inte vill eller kan hamnar ibland på Tempel.

 

Vi har lite erfarenhet av att söka vård och bestämde oss efter nåt år att Sverige antagligen var bättre, det verkar stämma, trots allt man hör.

 

Det finns fri/gratis vård i Thailand, i alla fall i Bkk.

Vi testade några stycken fria och några som kostade kosing men inget som var riktigt bra.

 

Betalalternativen var väl OK, men inte i Nivå med den skola som Jasmine går i nu, Sverige är rätt fantastiskt under ytan...

De fria alternativen varierade från sjukhus dit vi gick några gånger för att testa, men det gav inget, fick däremot se att de testade akupunktur på flera av ungarna som gick där, om det hjälpte vet jag inte...

Sen besökte vi en "Skola" men det verkade mest vara förvaring, men de hade lite lektioner gympa och de fick mat, så de var säkert värdefulla för föräldrar som saknade alternativ, trevlig personal vad jag såg.

 

 

MVH

 

Ni tog tveklöst rätt beslut för er dotter. Vi känner två familjer med luuk krungs som behöver specialskola och en av familjerna gav upp i höstas. Inte bara kostar dessa specialskolor, samt extra terapeuter mm, runt en miljon Baht om året men dessutom är inte det thailändska samhället, och vissa av dess invånare, särskilt vänligt inställda mot de som avviker från normen. Den familjen som gav upp i höstas och flyttade till Holland har en son (14-15 år) som är gravt autistisk men som de allra flesta autistiska människor så syns inte handikappet på honom, vilket ibland ledde till otrevliga situationer när de var ute.

 

Min uppfattning är att de flesta vanliga thailänder håller sina handikappade och avvikande släktingar hemma, i möjligaste mån. De män man ibland ser vandrandes utmed landsvägar; ovårdade och i trasor, har nog oftast någon form av psykisk störning men jag tror inte alla kan betraktas som "mentalsjuka". Den snubben som brukar stryka runt utanför vår by gick i klassen över min frus och var en helt vanlig kille som gick ur skolan, tog ett jobb i en fabrik och skaffade fru och barn. Efter sitt andra barns plötsliga död gick han i tempel och när han inte fann frid där har han nu i närmare 10 år vandrat provinsen runt i trasor. Han kommer dock varje år "hem" på sin frus och sin sons födelsedagar och enligt de som känner honom så är det inget egentligt fel med honom; han klarar bara inte av ett "vanligt" liv. Med rätt psykisk vård skulle han kanske "bli normal" igen men tror nog att en del uteliggare i Sverige och annorstädes har en liknande historia som inte nödvändigtvis behöver vara någon större psykisk störning eller "mentalsjuka".  

Nicholas
24 nov. 2018#26
 
Ni tog tveklöst rätt beslut för er dotter. Vi känner två familjer med luuk krungs som behöver specialskola och en av familjerna gav upp i höstas. Inte bara kostar dessa specialskolor, samt extra terapeuter mm, runt en miljon Baht om året men dessutom är inte det thailändska samhället, och vissa av dess invånare, särskilt vänligt inställda mot de som avviker från normen. Den familjen som gav upp i höstas och flyttade till Holland har en son (14-15 år) som är gravt autistisk men som de allra flesta autistiska människor så syns inte handikappet på honom, vilket ibland ledde till otrevliga situationer när de var ute.
 
Min uppfattning är att de flesta vanliga thailänder håller sina handikappade och avvikande släktingar hemma, i möjligaste mån. De män man ibland ser vandrandes utmed landsvägar; ovårdade och i trasor, har nog oftast någon form av psykisk störning men jag tror inte alla kan betraktas som "mentalsjuka". Den snubben som brukar stryka runt utanför vår by gick i klassen över min frus och var en helt vanlig kille som gick ur skolan, tog ett jobb i en fabrik och skaffade fru och barn. Efter sitt andra barns plötsliga död gick han i tempel och när han inte fann frid där har han nu i närmare 10 år vandrat provinsen runt i trasor. Han kommer dock varje år "hem" på sin frus och sin sons födelsedagar och enligt de som känner honom så är det inget egentligt fel med honom; han klarar bara inte av ett "vanligt" liv. Med rätt psykisk vård skulle han kanske "bli normal" igen men tror nog att en del uteliggare i Sverige och annorstädes har en liknande historia som inte nödvändigtvis behöver vara någon större psykisk störning eller "mentalsjuka".  
95% av svenska hederliga old school uteliggare är die hard drog missbrukare.

Omöjliga att hantera.
Fått boende flertal gånger som slutar med knarkar kvart.
Bråk etc.
Kombinationen förståndshandikapp + droger ingår förstås.

Har väl gjorts cirka 50 dokumentärer i ämnet som börjar med entusiastisk reporter/journalist och slutar med att densamme ger upp, besviken och förbannad.


Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

Fritz
24 nov. 2018#27
28 minuter sedan, skrev Nicholas:

Har väl gjorts cirka 50 dokumentärer i ämnet som börjar med entusiastisk reporter/journalist och slutar med att densamme ger upp, besviken och förbannad.

Då får jag presentera dokumentär nr: 51 som är undantaget som bekräftar din regel.

https://www.svtplay.se/video/13909244/det-nya-livet?start=auto

Fritz
24 nov. 2018#29
1 timme sedan, skrev Nicholas:

Blev någon frälst?

Nej, inte vad jag kommer ihåg. Varför inte själv titta på dokumentären jag länkade till som är gjord av Tom Ahland? Det kan vara bra som omväxling till dom 50 där du påstår att reportern gav upp på slutet. Du kan väl länka till ett par av dom så jag får titta, jag har gott om tid och gillar speciellt dokumentärer.

Nicholas
24 nov. 2018#30
23 minutes ago, Fritz said:

Nej, inte vad jag kommer ihåg. Varför inte själv titta på dokumentären jag länkade till som är gjord av Tom Ahland? Det kan vara bra som omväxling till dom 50 där du påstår att reportern gav upp på slutet. Du kan väl länka till ett par av dom så jag får titta, jag har gott om tid och gillar speciellt dokumentärer.

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1066203?programid=3103

 

Logga in för att svara.