Morgonen efter så gick jag upp i hyfsad tid och bestämde mig för att ta en promenad i byn och försöka hitta nya vägar och nya platser som jag aldrig har varit på tidigare. Det var ett otroligt enkelt uppdrag för jag har ju inte hunnit se så mycket i Sisaket (än).
När jag kom ner till lobbyn så frågade den rara tjejen i receptionen om jag ville ha en kopp kaffe och pekade bortåt restaurangen. Jag tackade så mycket för erbjudandet men svarade att jag inte dricker kaffe så tidigt på morgonen.
Det där var ju inte riktigt sant, den egentliga anledningen var att jag ville dricka mitt kaffe ute på stan och allra helst på ett ställe där jag kunde ha lite span.
Efter några hundra meters promenad så hittade jag ett ställe som passade mig och där tog jag mitt morgonkaffe.
Här fick jag sällskap av en katt som kom och lade sig vid mina fötter
Det verkar finnas ett stort fotbollsintresse på det här stället
Platsen var mycket strategiskt vald för här hade jag bra koll. Endast hundra meter bort så fanns det en järnvägsövergång och jag lyckades visst tajma in ett tåg
Tåget var på väg österut och destinationen var med allra största sannolikhet Ubon Ratchathani för det är ändstationen på den här linjen. Jag undrade om det kunde vara ett tåg som hade startat i ottan från Korat eller om det var ett nattåg som hade utgått från Bangkok kvällen innan.
Katten som hade lagt sig vid mina fötter tyckte tydligen att jag verkade vara en pålitlig människa så hon hoppade upp på träbänken som jag satt på och lade sig bredvid mig