On-topic och åter till Kambodja.
Då vi närmade oss bussens slutdestination så gjorde jag mitt bästa för att skärpa till mig och försöka hålla koll på v art vi befann oss någonstans. Jag hade inte fått tag i någon papperskarta över byn så jag kunde bara förlita mig på det jag hade försökt memorera med hjälp av google map på min dator.
Visserligen så hade jag kunnat starta någon app på min smartphone för att lokalisera mig men det känns som fusk. 
Bussen svängde av stora vägen och tog några smågator och vi var nu på väg någonstans där jag inte hade koll men jag vet med säkerhet att det inte var till byns centrala bussterminal.
Slutligen så var vi framme och det var en inhägnad grusparkering i ett ruffigt område någonstans utanför byns centrum.
Då bussen hade kört in genom grindarna så drogs de stora plåtdörrarna igen bakom oss och jag visste mycket väl vad som var på gång. Jag klev ur bussen och möttes av en hel armé av tuk-tukförare som ville skjutsa mig vart jag nu ville.
Tänka sig att jag har varit med om detta upplägg förr. Jag minns mycket väl en gång i Laos då detta hände mig och hur jäkla arg jag blev då.
Bussbolaget har en liten terminal där endast deras egna tuk-tukförare har monopol och då kan man ju räkna ut att det pris du får är way over top. Jag tog min väska och gick mot plåtdörrarna och struntade blankt i de tjatande kuskarna som ville ha just mig som kund. Som väntat så hade skurkarna slängt på ett stort hänglås på porten så att det inte gick att komma ut.
Jag bad vänligt men bestämt att de skulle öppna porten för mig men fick till svar att porten var låst på grund av säkerhetsskäl. Jojo, säkerhetsskälet var ju givetvis att de ville vara helt säkra på att alla bussresenärer skulle ta en tuk-tuk inne på grusparkeringen.
Jag sade med allvarsam min att nu dj-ar öppnar du porten för min kompis står här utanför och väntar på mig !
Det där var ju ganska långt ifrån sant för inte fanken hade jag någon kompis som väntade på mig men jag tyckte att om de kan köra med tjuv och rackarspel så skall jag också ha rätten att spela med.
Kisen släppte muttrande ut mig till slut och utanför så stod det ett gäng förväntansfulla taximoppar. Jag tyckte att det här var ett bra tillfälle att ge bussbolagets banditer en knäpp på näsan och valde att börja förhandla om priset för en resa med första bästa gubbe utanför.
Gissa om kisen som hade släppt ut mig såg munter ut 
Jag hade förbokat ett rum på ett guesthouse och den gamla farbrorn som skulle köra mig sade glatt att han hittar dit och vi gjorde upp om ett pris som verkade rättvist.
Vi körde in mot byns centrum och mot mitt guesthouse. Den gamla farbrorn visste vilket område vi skulle till men inte sjutton visste han vart mitt boende låg !
Vi snurrade runt i säkert en kvart och han stannade flera gånger för att fråga om vägen och det var ju ungefär lika framgångsrikt som att fråga om vägen i Thailand.
Olika svar varje gång.
Till slut så fann vi mitt guesthouse och nu hände det en kul grej igen. Gissa vad ?
Eftersom taxigubben hade fått snurra runt en hel del i jakten på mitt guesthouse så ville han nu helt plötsligt ha mer betalt än vi kom överens om från början !
Jag gav honom den överenskomna summan och han log glatt även om han inte hade fått det han ville ha för felkörningen.
Welcome to Cambodia !
Jag checkade in på mitt guesthouse och som utav en ren tillfällighet så hade värdinnan en kyl med iskalla khmer beer så jag köpte ett par stycken som jag tog med mig upp till rummet.
Just another day in paradise
// Luke the Drifter