Jag sade hej då och på återseende till mina vänner och nu skulle resan börja på allvar.
Om det till äventyrs skulle vara så att någon undrar om jag missade min smått heliga ritual som jag alltid gör innan jag drar iväg på äventyr så kan jag ge lugnande besked.
Självklart så såg jag till att få i mig en färdknäpp innan avresa 
Nu känner jag mig säker på att ingen olycka kommer att drabba mig!
Jag tog apostlahästarna bort till järnvägsstationen för att haffa första bästa tåg. Då det skulle ta en stund innan den skulle gå så passade jag på att se mig omkring på stationsområdet.
De där tjejerna har varit förutseende nog att få med sig skaffning och den har de köpt på McDonalds.
.JPG.c4bf6597bf24c04fd2abe4237cc033bb.JPG)
På en bänk så fick jag syn på en kvartett tjejer som hade klätt upp sig och det var nog mest för att de ville vara fina vid den sedvanliga fotograferingen vid den kungliga tågstationen i Hua Hin.
Prinsessor på vift?
Tåget rullade in på stationen och eftersom det var ett vändande tåg så fick lokföraren rangera om loket så att det skulle hamna i rätt ände på tågsättet.
Koppla loss loket och åk in via sidospåret för att få loket rätt.
Hmmm, det är rena rama koppleriverksamheten på tågstationen idag!
Då var det dags att lämna hytten som hade varit arbetsplatsen hit.
Sedan upp i hytten på andra änden på loket.
Oj! Lika bra att häva sig ombord på tåget så att man inte blir kvarlämnad här på perrongen, det vore ju en riktig nesa! 
Några snabba kliv och uppför stegen så var man ombord. Dags att åka stinsen där nere!
Tyvärr så kan jag inte publicera en enda bild från tågresan och det kan jag förklara.
Det hade ju varit ett jädra rännande för mig i Hua Hin den sista tiden och tröttheten tog ut sin rätt.
Yes, jag somnade på tåget och man kunde nästan tro att jag hade blivit lite thai för jag sov som en stock trots allt spring och oväsen i tågvagnen.
Jag vaknade till i Bangkok men det skulle bara bli ett kort visit och transfer vidare till nästa hållplats på min resa och det var Don Muang.
Jag tror att det är den kärran som är mitt nästa fortskaffningsmedel.
Visst hann jag med ett besök i min favoritbar men det var lite brådis så blev ingen bild därifrån heller.
Det här är ju inte bra, jag börjar slarva med att ta bilder. 
Dags att borda kärran!
Snart tillbaka igen!
Snart nog så kunde jag embarkera och det blev som brukligt en fönsterplats långt bak i planet.
Det dröjde inte så länge innan vi taxade ut och så bar det iväg.
- Bye bye Bangkok!
Jag hann med en liten öl innan vi började gå ner för landning. Yes, det blev en kort flygtur den här gången.
Då vi närmade oss jorden igen så tittade jag ut genom fönstret och såg en liten bergsknalle.
Hmmmm, undrar om det är Khao Kradong?
lattjo🙂 man brukar åka buss ut på plattan när man flyger till buriram med nok huuur ska det gåå
Då vi gick ner för landning och rullade bort mot uppställningsplatsen så satt jag och kikade ut genom fönstret.
Det är kul att vara tillbaka här igen för det var ett tag sedan senast.
5 timmar sedan, skrev soi covboy:lattjo🙂 man brukar åka buss ut på plattan när man flyger till buriram med nok huuur ska det gåå
Nu är jag nödsakad att vara ärlig och erkänna att jag har varit lite lurig då jag har antytt att jag skulle åka till Buriram.
Nix, det var inte Buriram den här gången utan en by som ligger lite längre norrut i Thailand.
Faktiskt ganska mycket längre norrut om man skall vara ärlig.
Jag var nämligen tillbaka i Udon Thani 
Luke the Drifter
När utspelades detta äventyr? Tack för att du återigen tar med oss på en utflykt.
5 timmar sedan, skrev JohanR:När utspelades detta äventyr? Tack för att du återigen tar med oss på en utflykt.
Det är jag som vill tacka ödmjukast för att du vill följa detta högst anspråkslösa resekåseri @JohanR !
Det här utspelar sig från runt mitten av december till en bit in i januari. Exakt vilka datum det är kan jag tyvärr inte säga eftersom det är en resa i tid och rum 
Mvh
Luke
Åter till ämnet.
Det gick som en dans att ta sig ut från flygplatsen och nu var det bara den sista biten till mitt natthärbärge.
Jag blev haffad av en hyvens kis (det finns mängder av hyvens kisar i Udon) och innan jag visste ordet av så var jag på plats i mitt enkla skyffe.
Efter att ha duschat av mig resdammet och svidat om till nya kläder så bar det iväg och målet för kvällen var UD Town.
UD Town har mycken likhet med BKP i Hua Hin.
Det är ett stort ställe med mängder med bord och stolar och gissningsvis ungefär femtio olika matbås där man kan beställa sin mat.
Efter att ha beställt mat och dryck så högg jag in men var ibland tvungen att göra att göra en liten avstickare bort mot scenen.
Precis som på BKP så finns det en scen där det är uppträdanden flera kvällar i veckan och tänka sig att jag hade hört djungeltrummorna dåna att det var något speciellt just denna afton.
Då jag kom fram till scenen så var jag glad att jag hade så pass god hörsel att jag jag hade hört de här djungeltrummorna 
Kvällens artister 
Men vad nu då???
Telefonen ringer!
Ber att få återkomma!
Det hade varit en lång dag så det kändes som om det var hög tid att ta sig tillbaka till hotellet.
Men på vägen så tyckte jag att det nog gick att ta en pilsner på något ställe så jag slank in på en liten bar.
Pilsnern beställdes och serverades och jag läppjade lite på den iskalla.
Det satt en tjej i närheten som tittade på mig och jag undrade varför.
-I think i remember you!
Jäklar! Inte ens här i risbyn kan man knata runt helt inkognito
Det blev endast en pilsner på den lilla baren, sedan tog jag mig raka hem mot den väntande bingen.
Morgonen efter så tog jag en grisbil bort till Nong Prajak för att ta en morgonpromenad runt dammen.
För ganska många år sedan så bodde jag i Udon Thani två-tre månader och då bodde jag i en lägenhet som ligger bara ett par hundra meter från parken.
Vi var ett gäng gubbar som brukade gå ett varv (3,2 kilometer) runt dammen i stort sett varje morgon klockan åtta.
Den här morgonen så gick jag ensam men det går ju det också. En av fördelarna med att knata solo är att man kan stanna till och kika på saker längs promenadvägen.
Efter att ha gjort varvet runt så haffade jag en grisbil som tog mig tillbaka bortåt mitt hotell.
Dags för en dusch och fundera på vad man skall hitta på nu.
Dagen var ännu ung så jag bestämde mig för att knata ner mot centrum och se vad som var på gång.
På vägen så fann jag en ny vän
Han hade med sig en gammal tennisboll och ville leka lite och det är klart att man ställer upp som lekfarbror.
Efter att ha lekt med jycken en stund så tyckte jag att det var dags för mig att gå vidare men det tyckte inte jycken som ställde sig ivägen.
- Hörrö, vart ska du nu då?
Jag lyckades tråckla mig ur situationen och kunde fortsätta min vandring.
Dagen gick och kvällen kom och då jag inte hade något annat inplanerat så tog jag mig bort till UD Town för jag hade hört ryktats om att det var nytt uppträdande där även denna kväll.
Jag ångrade inte en sekund att jag kom hit
Då det var dags att åka hemåt så tog jag en tuk-tuk raka spåret hem till hotellet för annars vet man aldrig vart man hade hamnat.
Ny dag, nya äventyr.
Jag gick upp i god tid på morgonen och gjorde mig redo för dagen med förvissningen om att man aldrig riktigt kan vara säker på vad som kommer att hända.
Då jag var på väg ut från hotellet och lämnade rumsnyckeln så råkade jag träffade städerskan och sa till henne att mitt rum inte behöver städas idag och att hon fick lite paus istället för att städa mitt rum.
Här har vi förresten städerskan.
Jag knatade en bit bort och då var det någon som tutade så jag kollade vad det var för lirare som åker runt och tutar.
Då jag vände mig om så fick jag se att det var en grisbil och fick ett infall i stundens ögonblick.
Den där grisbilen tar jag och ser vart jag hamnar
Jag hivade mig upp och då jag bänkade mig så råkade jag visst hamna bredvid en lokalbo. Hmmm, chansen för att jag hade råkat hamna bredvid en utsocknes var nog ganska liten skulle jag tro.
Luffaren och local.
Det här var ju kul, undrar vart jag hamnar nu?
Fråga mig inte hur det gick till men på något förunderligt sätt så råkade jag hamna i en Ford Farmer Truck och färden gick nu ut på vischan.
Låångt ut på vischan, här var inte ens vägarna belagda med betong.
.jpg.086a504221d7b76164bc2873ff5645de.jpg)
Nu kanske jag slirade lite på sanningen. Det var inte riktigt en äkta Farmer Truck för den kännetecknas av att den är tvåsitsig, tvådörrars samt bucklig och rostig utav fasiken.
Ingen riktig farmartruck!
Men en sak var i alla fall sant, jag befann mig långt ut i spenaten bortom all ära och redlighet.
Det blev trots allt en mycket trevlig halvdagstur ut på den isaanska landsbygden och framåt eftermiddagen så var jag tillbaka i den relativa civilisationen downtown Udon Thani.
Logga in för att svara.