En helt vanlig vardagseftermiddag
När jag är klar med uppdraget att önska den hemliga gästen välkommen så knatar jag vidare och i ett gathörn står ett tufft bygge.


Jag beundrar de som vågar köra runt på sådana här maskiner som troligen har väghållning som en lindrigt nykter snok.
Och frambromsen är lika effektiv som på en speedwaycykel 

Lite längre fram så sitter det en poster på väggen som gör reklam för hojträffen i december

Här kan man bo billigt men det kan bli dyrt i längden om man gillar att sitta i baren

- Hmmm ? Är parkeringsvakten på kanelen redan så här tidigt på eftermiddagen ?

På väg ner mot stranden så fick jag ett erbjudande som jag hade svårt att tacka nej till 
- Hej Luke ! Vill du åka med oss ?

Jag var tvungen att tacka nej och det var kanske mitt livs misstag. Vem vet vilka äventyr som hade väntat mig om jag hade tackat ja.
Men nu ville jag ner till stranden.

- Jolly Jumper ! Är det du ?

Jag satte mig under palmerna och resten av eftermiddagen tillbringades där


Tiden sprang iväg medan jag låg där under palmerna
// Luke the Drifter