Jag tog även en dagstur till Lanzarote för en att studera vulkanlandskapet där, som är ännu mer dramatiskt än det på Fuerteventuras.
Lanzarote låg bara 45 minuters båtresa norr om Fuerteventuras...
Jag säger adjö till hamnen i Corralejo.

På Lanzarote gjorde sig den totala ödeläggelsen från det senaste vulkanutbrottet på 1700-talet, som varade i 6 år, sig påminnt..

Vi åkte högt upp i bergen och även om vulkanerna är döda sedan länge, så var den geotermiska värmen helt enorm fortfarande.
Detta hålet var bara 3 m djupt (då var vi 400 m över havet) och så fort man slängde ner lite torra kvistar, tog de eld efter bara 10 sekunder.

Uppe på det här berget hade man byggt en restaurang, där man kunde grilla maten över den värmen som steg upp ur berget..

Eftersom detta är en nationalpark, så fick man inte traska runt som man ville.
Man fick åka med en buss runt i vulkanområdet, så flera av kommande bider togs genom ett bussfönster...
Ber om ursäkt för en inte allt för bra kvalitet på bilderna samt oönskade reflektioner som uppstod i fönstret.
Först en minikrater....

Lava som stelnat medans den rann..

Det var ett riktigt Mars- eller Månlandskap här..

Ytterligare en krater..

Äntligen ute ur bussen...
Trots avsaknaden av riktig matjord, så kan man odla vinbuskar här och det beror på att den svarta lavasanden binder jättemycket vatten..
Fast man måste ju påstå att detta skiljer sig från alla andra vinodlingar man tidigare har sett.
Här har man grävt en liten grop och byggt in druvbusken med ett vindskydd som är byggt av lavastenar...

Å det var hur många som helst..
Hur har man orkat att bygga allt detta???

Här är jag inne i kratern av en vulkan som har bildats alldeles vid stranden...

Ena halvan av kratern har kollapsat ut i havet för länge sedan men den återsående halvan var gigantisk.
Notera storleken på människorna som prommenerar i botten av kratern..

Här satte havet till slut stopp för lavaflödet efter sex års konstant flöde..

Så lämnar jag Lanzarote bakom mig för denna gången med huvudet fullt av fantastiska minnen och en rejäl lektion i naturens fantastiska men ack så förstörande kraft.

Hej då..

Det kommer lite mera.. 