Hej, tänkte starta den här tråden för att inbjuda till snack om religiösa titlar och passa på att ställa lite frågor jag själv undrat över.
Håll det gärna till det språkliga så vi inte snöar in på andra aspekter av religion och tro... det är kul att diskutera men passar kanske bättre i andra trådar.
När man tilltalar buddhistmunkar (พระ prah![hög] eller det lite formellare ordet พระสงค์ prah![hög]song[stiger]) använder man så vitt jag förstår vanligen de här orden (motsvarande 'du' och ibland även 'han')
หลวงพี่ loang[stiger] pii[faller] (om munkar som åldersmässigt skulle kunna vara från ens egen ålder till ens storebrors ålder)
หลวงพ่อ loang[stiger] pa[faller] (om munkar som åldersmässigt skulle kunna vara ens far)
อาจารย์ aajaan (om framstående munkar man ser på som läromästare [?]).
Så vitt jag förstår kan man också tala om dem i tredje person (motsvarande 'han' på svenska) med pronomenet
ธ่าน tann[faller].
När man räknar munkar ska man tydligen helst använda klassmärket องค์ ång[mellan] dvs. 'tre munkar' blir พระสามองค์ prah![hög] saam[stiger] ång[mellan]. Dock tycker jag att jag har hört thailändare använda både พระ och ธ่าน här också, alltså
พระสามพระ
พระสามธ่าน
...kan någon berätta om det finns 'rätt' och 'fel' här eller om alla är ok?
En till fråga:
Vad använder man för tilltalsord till noviser, alltså เณร / สามเณร neen / saa[stiger]ma[hög]neen[mellan]
...och vad använder man för tilltalsord till แม่ชี mää[faller] chii[mellan], alltså ungefär 'buddhistiska nunnor' med vit klädsel, som observerar färre levnadsregler än regelrätta พระ.
