Sen är det ju skildnad på by och by, i "min" by kan jag vara hur social som helst, lika så i grannbyarna.
Precis, "by" är ett ganska vitt begrepp. Jag skulle nog, i längden, inte trivas något vidare i en by som ligger 10 mil från närmaste tätort och består av 6 hus där alla är släktingar och odlar ris. Att bo i en "by" på moppeavstånd från en mindre stad och på smidigt pendelavstånd från Bangkok och havet passar mig dock alldeles utmärkt, att byn dessutom helt saknar västerlänningar ser jag inte heller som någon nackdel.
När vi på MPR diskuterar Isaan kontra Bangkok och Isaan kontra turistort så blir det ofta rätt märkliga diskussioner. Jag är långt ifrån någon Isaankännare men många av Thailands största städer ligger i Isaan samtidigt som det finns förorter i Bangkok som är rena landsbygden. Jag skulle tro att för en absolut majoritet av MPRs medlemmar så är det enklast att trivas på en turistort. De allra flesta som flyttar ned på heltid vill dock förmodligen ha ett eget hus och det gör att de flesta turistorter ligger utanför den ekonomiska ramen även om Pattaya är ett undantag. Andra kanske oroar sig för frestelserna i en turistort eller Bangkok. Ytterligare några kanske har en fru som har barn och/eller äldre föräldrar de behöver vara nära.
Det viktigaste är nog att man är ärlig mot sig själv. Vi har ju sett ett antal exempel genom åren på medlemmar som ena dagen hyllar sitt livsval för att lite senare pissa på allt de tidigare lyfte till skyarna. Inget ställe är perfekt och det är inte höjdpunkterna som räknas utan livskvaliteten i vardagen. Har man investerat mycket både i kapital och känslor är det förmodligen lätt att lura sig själv att man trivs och allt är bra men det skadar nog inte att sätta sig på en sten och ta en funderare ibland.
Rätt osäker på vad jag egentligen ville ha sagt men det har varit en tuff jobbvecka ;0