Kommitté tar ifrån Abhisit hans militära rank

Hej

Det finns inga likheter med Nordkorea alls eftersom dom inte har några val och oppositions partier saknas, påminner Nordkorea om Thailand i något avseende så är det nog snarare när militären kuppar, oppositions partier förbjuds och en person tillsätter en regering.

Mvh isan lover

Vad du är ilsken över den enda demokratiskt valda partiledaren i Thailand, hehe. Undrar om inte en hel del människor i nordost skulle ändra uppfattning om herr Abhishit om de fick saklig information om vad som hände i Bkk 2009 och 2010 och vem som låg bakom det hela och varför han spenderade stora pengar på dessa tillfällen och försökte som förrymd, dömd brottsling att kuppa bort en regering som i demokratisk anda valts av parlamentet.

Hej

Jag håller inte med alls, jag tycker att den information som FN, HRW och Amnesty tillhandahåller om händelserna i Bangkok räcker, det finns ingen som helst anledning till att tro att befolkningen har missuppfattat något i denna fråga.

Mvh Isan Lover

Hej

Jag håller inte med alls, jag tycker att den information som FN, HRW och Amnesty tillhandahåller om händelserna i Bangkok räcker, det finns ingen som helst anledning till att tro att befolkningen har missuppfattat något i denna fråga.

Mvh Isan Lover

Hej

Jag håller inte med alls, jag tycker att den information som FN, HRW och Amnesty tillhandahåller om händelserna i Bangkok räcker, det finns ingen som helst anledning till att tro att befolkningen har missuppfattat något i denna fråga.

Mvh Isan Lover

Vad bra att du nu medger att HRW rapport (och jag antar att du även stödjer den rapport som Thailändska interna utredningar lämnat.) är korrekt Du har ju tidigare argumenterat mot delar i HRW rapport.

Nu är vi äntligen överens om att de svartklädda männen fanns och kraftigt bidrog till den våldsspiral som utvecklades.

Det är bra att du kommit fram till detta även om jag tycker det tog lite väl lång tid.

Vad bra att du nu medger att HRW rapport (och jag antar att du även stödjer den rapport som Thailändska interna utredningar lämnat.) är korrekt Du har ju tidigare argumenterat mot delar i HRW rapport.

Nu är vi äntligen överens om att de svartklädda männen fanns och kraftigt bidrog till den våldsspiral som utvecklades.

Det är bra att du kommit fram till detta även om jag tycker det tog lite väl lång tid.

Hej

Att dom svartklädda männen fanns är det väl ingen tvekan om, men ingen vet ännu vilka dom var, vem som skickat dit dom, vad deras uppdrag var och varför inte prickskyttarna lyckades träffa en enda av dom, miljonerna för information om dessa är väl fortfarande ej utbetald, inte ens dom på forumet som säger sig ha informationen hämtar ut pengarna.

Mvh isan lover

Hej

Att dom svartklädda männen fanns är det väl ingen tvekan om, men ingen vet ännu vilka dom var, vem som skickat dit dom, vad deras uppdrag var och varför inte prickskyttarna lyckades träffa en enda av dom, miljonerna för information om dessa är väl fortfarande ej utbetald, inte ens dom på forumet som säger sig ha informationen hämtar ut pengarna.

Mvh isan lover

De flest kan räkna ut på vems uppdrag de agerade-utom då den av regeringen kontrollerade DSI...

http://www.hrw.org/sites/default/files/reports/thailand0511webwcover_0.pdf

Sidan 57 och framåt behandlar Black Shirts. Ett par utdrag:

Human Rights Watch investigations concluded this group consisted of Black Shirts deployed among the UDD protesters.

Suddenly, a big van drove up from Khao San Road, and parked on the corner of the junction. Immediately, a big group of military-looking men with UDD guard jackets jumped out and ran into the military lines. I was busy tending the wounded. The van stopped and they ran inside the military lines and then there were loud bomb blasts. Almost immediately, the group of men from the van had gone out of sight, but there was still violent fighting. After that group of men came, all of the wounded who arrived had wounds from bomb blasts and gunshots. Four or five people were killed then in Khok Wua, and the military was forced to retreat to the back of the street. We had very seriously wounded people—one soldier had lost his leg, I remember. The group in the van were military-experienced people—they are the ones who came to fight the military, I recognized some of them in the photos that were taken.

The army had APCs [armored personnel carriers] in [Din So] street, they had three platoons [of soldiers]. The army was playing some music to try and calm the people down. The Red Shirts were pushing a bit. The army had used teargas but the wind made it go back against them so one platoon fell back [into Din So Street]. Then the soldiers started to shoot in the air, and then they got hit by a grenade. They fell back and had injured [soldiers] with them, so to give cover to their wounded they returned fire. The Black Shirts were ahead of them, attacking. I don’t think the army intended to shoot the Red Shirts, but they had to return fire. The commander [Col. Romklao] was in the front when he was killed—I was too far back to see the Black Shirts, but I could see their fire incoming at us. It only lasted a few minutes, but the soldiers lost all of their armored cars except for one. Then they treated their wounded—they had at least 30 wounded soldiers at the back of the soi [small street]. It all happened very quickly, and I stayed until it cleared up, about 40 minutes. The protesters took some Thai soldiers prisoner and brought them to the stage, there was still some incoming fire and the soldiers returning fire.

The outnumbered soldiers, simultaneously facing the loss of their commanding officers; a barrage of grenade attacks; assault rifle fire from the Black Shirts; as well as rocks, petrol bombs, and some gunfire from the Red Shirt protesters, withdrew to the back of Din So Road, pulling their wounded along and abandoning their APCs and weapons. A soldier interviewed by Human Rights Watch who took part in the dispersal operations at Khok Wua junction recalled his unit coming under heavy fire, and it withdrawing to avoid further casualties:

Hej

Att dom svartklädda männen fanns är det väl ingen tvekan om, men ingen vet ännu vilka dom var, vem som skickat dit dom, vad deras uppdrag var och varför inte prickskyttarna lyckades träffa en enda av dom, miljonerna för information om dessa är väl fortfarande ej utbetald, inte ens dom på forumet som säger sig ha informationen hämtar ut pengarna.

Mvh isan lover

De flest kan räkna ut på vems uppdrag de agerade-utom då den av regeringen kontrollerade DSI...

http://www.hrw.org/s...webwcover_0.pdf

Sidan 57 och framåt behandlar Black Shirts. Ett par utdrag:

Human Rights Watch investigations concluded this group consisted of Black Shirts deployed among the UDD protesters.

Suddenly, a big van drove up from Khao San Road, and parked on the corner of the junction. Immediately, a big group of military-looking men with UDD guard jackets jumped out and ran into the military lines. I was busy tending the wounded. The van stopped and they ran inside the military lines and then there were loud bomb blasts. Almost immediately, the group of men from the van had gone out of sight, but there was still violent fighting. After that group of men came, all of the wounded who arrived had wounds from bomb blasts and gunshots. Four or five people were killed then in Khok Wua, and the military was forced to retreat to the back of the street. We had very seriously wounded people—one soldier had lost his leg, I remember. The group in the van were military-experienced people—they are the ones who came to fight the military, I recognized some of them in the photos that were taken.

The army had APCs [armored personnel carriers] in [Din So] street, they had three platoons [of soldiers]. The army was playing some music to try and calm the people down. The Red Shirts were pushing a bit. The army had used teargas but the wind made it go back against them so one platoon fell back [into Din So Street]. Then the soldiers started to shoot in the air, and then they got hit by a grenade. They fell back and had injured [soldiers] with them, so to give cover to their wounded they returned fire. The Black Shirts were ahead of them, attacking. I don’t think the army intended to shoot the Red Shirts, but they had to return fire. The commander [Col. Romklao] was in the front when he was killed—I was too far back to see the Black Shirts, but I could see their fire incoming at us. It only lasted a few minutes, but the soldiers lost all of their armored cars except for one. Then they treated their wounded—they had at least 30 wounded soldiers at the back of the soi [small street]. It all happened very quickly, and I stayed until it cleared up, about 40 minutes. The protesters took some Thai soldiers prisoner and brought them to the stage, there was still some incoming fire and the soldiers returning fire.

The outnumbered soldiers, simultaneously facing the loss of their commanding officers; a barrage of grenade attacks; assault rifle fire from the Black Shirts; as well as rocks, petrol bombs, and some gunfire from the Red Shirt protesters, withdrew to the back of Din So Road, pulling their wounded along and abandoning their APCs and weapons. A soldier interviewed by Human Rights Watch who took part in the dispersal operations at Khok Wua junction recalled his unit coming under heavy fire, and it withdrawing to avoid further casualties:

De flest kan räkna ut på vems uppdrag de agerade-utom då den av regeringen kontrollerade DSI...

http://www.hrw.org/s...webwcover_0.pdf

Sidan 57 och framåt behandlar Black Shirts. Ett par utdrag:

Human Rights Watch investigations concluded this group consisted of Black Shirts deployed among the UDD protesters.

Suddenly, a big van drove up from Khao San Road, and parked on the corner of the junction. Immediately, a big group of military-looking men with UDD guard jackets jumped out and ran into the military lines. I was busy tending the wounded. The van stopped and they ran inside the military lines and then there were loud bomb blasts. Almost immediately, the group of men from the van had gone out of sight, but there was still violent fighting. After that group of men came, all of the wounded who arrived had wounds from bomb blasts and gunshots. Four or five people were killed then in Khok Wua, and the military was forced to retreat to the back of the street. We had very seriously wounded people—one soldier had lost his leg, I remember. The group in the van were military-experienced people—they are the ones who came to fight the military, I recognized some of them in the photos that were taken.

The army had APCs [armored personnel carriers] in [Din So] street, they had three platoons [of soldiers]. The army was playing some music to try and calm the people down. The Red Shirts were pushing a bit. The army had used teargas but the wind made it go back against them so one platoon fell back [into Din So Street]. Then the soldiers started to shoot in the air, and then they got hit by a grenade. They fell back and had injured [soldiers] with them, so to give cover to their wounded they returned fire. The Black Shirts were ahead of them, attacking. I don’t think the army intended to shoot the Red Shirts, but they had to return fire. The commander [Col. Romklao] was in the front when he was killed—I was too far back to see the Black Shirts, but I could see their fire incoming at us. It only lasted a few minutes, but the soldiers lost all of their armored cars except for one. Then they treated their wounded—they had at least 30 wounded soldiers at the back of the soi [small street]. It all happened very quickly, and I stayed until it cleared up, about 40 minutes. The protesters took some Thai soldiers prisoner and brought them to the stage, there was still some incoming fire and the soldiers returning fire.

The outnumbered soldiers, simultaneously facing the loss of their commanding officers; a barrage of grenade attacks; assault rifle fire from the Black Shirts; as well as rocks, petrol bombs, and some gunfire from the Red Shirt protesters, withdrew to the back of Din So Road, pulling their wounded along and abandoning their APCs and weapons. A soldier interviewed by Human Rights Watch who took part in the dispersal operations at Khok Wua junction recalled his unit coming under heavy fire, and it withdrawing to avoid further casualties:

Hej

Det räcker inte med att kunna räkna ut, tro eller påstå något i ett rättssamhälle, bevisen ska upp på bordet, vilka var dom, vad gjorde dom och vem låg bakom, först då kan en domstol agera?

Mvh isan lover

Dom svartklädda rörde sig fritt bland och skyddades av rödskjortorna, vad tyder det på ?

Hej

Att prickskyttarna var helt värdelösa skyttar eller helt enkelt inte ville träffa dessa lätt igenkända svartklädda män som promenerade omkring helt öppet i området och bara träffade fotografer, sköterslor, volontärer och andra obeväpnade och oskyldiga människor.

Mvh isan lover

Hej

Att prickskyttarna var helt värdelösa skyttar eller helt enkelt inte ville träffa dessa lätt igenkända svartklädda män som promenerade omkring helt öppet i området och bara träffade fotografer, sköterslor, volontärer och andra obeväpnade och oskyldiga människor.

Mvh isan lover

eftersom jag publicerat den en gång utan att bli avstängd hoppas jag det går att visa den igen, jag hatar att du med ditt ständiga svamlande tvingar mig till detta.

Kanske någon Moderator kan göra vad som gjordes när jag visade den förra gången?

IL Denna gång avkräver jag dig ett svar/reaktion.

IL Denna gång avkräver jag dig ett svar/reaktion.

Hej

Du vet förmodligen vad jag kommer att svara och det är att båda sidor i konflikten begick rena illdåd och misstag vilket organisationer som HRW, Amnesty och FN helt riktigt har påpekat, men jag har ännu inte hört någon Thailändsk utredning eller granskning som har kommmit fram till något annat än att det var militären som stod för det absolut största antalet döda och skadade och samma uppfattning har dom Internationella organisationer som har uttalat sig ärendet framfört, så din bild är upprörande och tragisk men absolut inte representativ enligt officiella siffror för vilka som skadades och dödades under konflikten 2010.

Såna här konflikter är oftast blodiga, hemska och totalt onödiga, men ändå framförs nu kraven på återupptagna strider och konfliktet helt öppet igen i Thailand, den här gången av ett gäng tandlösa dinosaurier som kallar sig Pitak Siam, själv hoppas jag att dom inte får sin vilja igenom och att vi slipper se såna här bilder igen.

Mvh isan lover

Hej

Du vet förmodligen vad jag kommer att svara och det är att båda sidor i konflikten begick rena illdåd och misstag vilket organisationer som HRW, Amnesty och FN helt riktigt har påpekat, men jag har ännu inte hört någon Thailändsk utredning eller granskning som har kommmit fram till något annat än att det var militären som stod för det absolut största antalet döda och skadade och samma uppfattning har dom Internationella organisationer som har uttalat sig ärendet framfört, så din bild är upprörande och tragisk men absolut inte representativ enligt officiella siffror för vilka som skadades och dödades under konflikten 2010.

Såna här konflikter är oftast blodiga, hemska och totalt onödiga, men ändå framförs nu kraven på återupptagna strider och konfliktet helt öppet igen i Thailand, den här gången av ett gäng tandlösa dinosaurier som kallar sig Pitak Siam, själv hoppas jag att dom inte får sin vilja igenom och att vi slipper se såna här bilder igen.

Mvh isan lover

Så tror du att militären sköt två av sina egna plus en västerlänsk fotograf?

Hej

Just vem som dödade dessa personer framgår ju inte av bilden, men det troligaste är naturligtvis motståndare till militären av något slag.

Mvh isan lover