Jag tror att denna regel inte tillämpas i tex head massage och den där biten med foot massage då riktar man ju foten direkt mot någon. Det har lite att göra med vem man riktar foten till och vem man klappar på huvudet och varför, ännu en gång använd sunt förnuft. Tänk på att inte klappa tex en munk på huvudet eller peta med en fot mot en buddha. Sen tror jag nog att man lär sig mycket av att se hur thailändarna gör själva och inte lyssnar så mycket på vad vi naiva falanger säger på en tråd i cybernet.
Klapp på huvudet

Här finns nyttig lärdom om Thailand för Faranger
http://en.wikipedia.ure_of_Thailand
Customs
One of the most distinctive Thai customs is the wai, which is similar to the Indian namaste gesture. Showing greeting, farewell, or acknowledgment, it comes in several forms reflecting the relative status of those involved, but generally it involves a prayer-like gesture with the hands and a bow of the head.
Physical demonstrations of affection in public are common between friends, but less so between lovers. It is thus common to see friends walking together holding hands, but couples rarely do so except in westernized areas.
A notable social norm holds that touching someone on the head may be considered rude. It is also considered rude to place one's feet at a level above someone else's head, especially if that person is of higher social standing. This is because the Thai people consider the foot to be the dirtiest and fattest part of the body, and the head the most respected and highest part of the body. This also influences how Thais sit when on the ground—their feet always pointing away from others, tucked to the side or behind them. Pointing at or touching something with the feet is also considered rude.
It is also considered extremely rude to step on a Thai coin, because the king's head appears on the coin. When sitting in a temple, one is expected to point one's feet away from images of the Buddha. Shrines inside Thai residences are arranged so as to ensure that the feet are not pointed towards the religious icons—such as placing the shrine on the same wall as the head of a bed, if a house is too small to remove the shrine from the bedroom entirely.
It is also customary to remove one's footwear before entering a home or a temple, and not to step on the threshold.
There are a number of Thai customs relating to the special status of monks in Thai society. Due to religious discipline, Thai monks are forbidden physical contact with women. Women are therefore expected to make way for passing monks to ensure that accidental contact does not occur. A variety of methods are employed to ensure that no incidental contact (or the appearance of such contact) between women and monks occurs. Women making offerings to monks place their donation at the feet of the monk, or on a cloth laid on the ground or a table. Powders or unguents intended to carry a blessing are applied to Thai women by monks using the end of a candle or stick. Lay people are expected to sit or stand with their heads at a lower level than that of a monk. Within a temple, monks may sit on a raised platform during ceremonies to make this easier to achieve.
Google översäter det så här:
Tull (Traditioner
)
En av de mest utmärkande thailändska tullen är wai, som liknar den indiska Namaste gest. Visar hälsning, avsked, eller erkännande, den kommer i olika former som återger den relativa ställningen för de inblandade, men oftast innebär en bön-liknande gest med händerna och en rosett på huvudet.
Fysisk demonstrationer av tillgivenhet offentligt är vanligt mellan vänner, men i mindre utsträckning mellan älskande. Det är därför vanligt att vänner gående tillsammans håller hand, men par sällan gör det utom i Västerländsk områden.
En anmärkningsvärd social norm anser att vidröra någon på huvudet kan anses vara ohövlig. Dessutom anses oartigt att placera fötterna på en nivå över någon annans huvud, speciellt om personen är av högre social ställning. Detta beror på att thailändska människor anser foten vara det smutsigaste och fetaste del av kroppen, och huvudet den mest respekterade och högsta delen av kroppen. Detta påverkar också hur thailändare sitta när på marken, fötterna alltid pekar bort från andra, stoppade på sidan eller bakom dem. Peka på eller röra vid något med fötterna också anses vara oartig.
Det anses också mycket oartigt att trampa på en thailändsk mynt, eftersom konungens huvud visas på myntet. När du sitter i ett tempel, är ett förväntas punkt fötterna borta från bilder av Buddha. Helgedomar inne Thai Bostäderna är utformad så att fötterna inte är riktad mot religiösa symboler, såsom att placera helgedomen på samma vägg som chef för en säng, om ett hus är för litet för att ta bort skrinet från sovrummet helt.
Det är också vanligt att ta bort sina skor innan ett hem eller ett tempel, och inte trampa på tröskeln.
Det finns ett antal thailändska tullen om särställning munkar i det thailändska samhället. På grund av religiös disciplin, är thailändska munkar förbjudet fysisk kontakt med kvinnor. Kvinnor förväntas därför ge plats åt passerar munkar att säkerställa att oavsiktlig kontakt inte förekommer. En rad olika metoder används för att säkerställa att ingen oavsiktlig kontakt (eller uppkomsten av sådan kontakt) mellan kvinnor och munkar sker. Kvinnor gör erbjudanden till munkar placera sin donation vid foten av munken, eller på en duk som på marken eller ett bord. Pulver eller unguents syfte att genomföra en välsignelse tillämpas på thailändska kvinnor av munkar med i slutet av ett ljus eller stick. Lekmännen förväntas sitta eller stå med huvudet på en lägre nivå än en munk. Inom ett tempel, kanske munkar sitta på en upphöjd plattform under ceremonier för att göra det lättare att uppnå.
Det är bara hundarna som blir klappade på huvudet hos oss, och de tycker om det.
Enligt min uppfattning är det helt ok för thailändare att klappa barn på huvudet - även okända barn. Som farang går det också bra, så länge du är bland vänner och familj, men gäller det okända barn är det inte så säkert att det uppskattas.
Men jag tycker det blivit lite överdrivet från en del faranger som läst alltför mycket i "guideböcker" osv om hur man ska bete sig... Aldrig peka på någon, absolut inte röra vid någon, tala alltid med låg röst, ge/ta alltid med höger hand osv osv. Det är minsann inte många thailändare som beter sig på det viset i vardagliga livet.
Det här med fötterna tex... Att rikta foten mot någon som du inte känner eller mot någon som du har eller bör ha stor respekt för är klart inte alltid så lyckat. Men bland familj och vänner lär ingen bry sig.
Och att peka... Min tjej är nog världsmästare på att peka, hon pekar minsann på allt och alla, undantaget buddha.
Sedan tycker jag det är ganska sjävlklart att man använder sunt förnuft och anpassar sig lite efter situationen. Skulle man råka göra något fel är det faktiskt inte hela världen, i 99% av fallen lär du bli förlåten direkt.
Man ska nog inte köra Benny Hills stilen i Thailand, så mycket vet jag
Lasse

Det är peka med foten man inte skall göra. Tjejen blir skitstressad och irriterad när jag gör det så det ligger definitivt något i det
Sen är det naturligtvis väldigt olika hur thailändare är känsliga för sådant. Tror det är värre ju äldre dom är
Om dom äldre är det viktigare att visa respekt för ju ! Till och med i Farang-länder
Just hemkommen från ett restaurangbesök där alla 4 thailändare i personalen klappade "våran" lille 1,5 år blonde o lockige kille på huvudet.
Vi är ju på en turistort så det kanske gör skillnad.
Born 41"
Jag är ju iofs. bara en enkel värmlandspôjk som kommer från en arbetarfamilj men jag gillar att se på fotboll och hockey. Med fotboll och hockey menar jag Degerfors och Färjestad. De brukar ha ganska mycket publik.
Jag har jobbat en del runt om i både Sverige och Norge under ett antal år, ofta på relativt stora arbetsplatser.
På den lilla fritid jag haft har jag varit tillsammans med en hel del människor från olika kulturer och samhällsklasser.
Men jag kan inte påminna mig om att jag någonsin sett någon av alla dessa människor klappa någon annan på huvudet. Jag har heller aldrig klappat någon annan på huvudet.
Så jag undrar helt enkelt:
- Är huvudklappning något som är vanligt förekommande på de ställen ni bor eller vistas på?
- Är det ett storstadsfenomen eller är det något som tilldrar sig även på mindre orter utanför Värmland?
- Är det en företeelse som kan komma att sprida sig även till oss värmlänningar?
- Om man har huvudbonad på sig ska man sluta med det för att underlätta för eventuella huvudklappare när de kommer fram för att utdela sina klappar?
- Vad kommer då att hända med den regionala keps-försäljningen?
Som ni ser så är det många frågor och jag skulle uppskatta om någon eller några kunde hjälpa mig genom att räta ut några av frågetecknen.
Mvh
Welder
hehehe
Den enda vuxna människa jag någonsin har klappat på huvudet skulle möjligen vara min hustru, och det tror jag är ett ganska normalt beteende, så varför skulle jag gå omkring och klappa thailändare på huvudet ?
Barn (ungt) kan man möjligen klappa på huvudet som svar på en wai, eftersom att man inte får ge ett barn en wai som hälsning.
Men visst kan man ibland göra bort sig här i Thailand. Jag har vid något tillfälle överlämnat en gåva till en munk och bara använt en hand. Allvarligt etikettsbrott. Man måste använda två händer. Dessutom ska man waia och buga djupt tre gånger efteråt. Även det har jag visst till min dams stora förtrytelse missat på.
Men klappa folk på huvudet?
.
Poffa
Man springer väl inte runt och klappar folk på huvudet, varken thái eller någon för den delen..
Rock on!
Det händer mig ofta att barn "vajar" mig och jag undrar hur stort skall ett barn vara för att man skall "vaja" tillbaka och om barnet är för litet hur besvarar man då en vajning?
Farbror born 41
Det händer mig ofta att barn "vajar" mig och jag undrar hur stort skall ett barn vara för att man skall "vaja" tillbaka och om barnet är för litet hur besvarar man då en vajning?
Farbror born 41
tycker nog att man kan waja tillbaka på ett barn också händerna bör då inte vara i ansiktshöjd utan det räcker att de ligger i brösthöjd!

Det händer mig ofta att barn "vajar" mig och jag undrar hur stort skall ett barn vara för att man skall "vaja" tillbaka och om barnet är för litet hur besvarar man då en vajning?
Farbror born 41
För mig går väl gränsen nånstans vid 15-16 år... Jag waiar t.ex. dotterns klasskompisar när de kommer på besök. Fast oftast bara första gången, när en ny kompis kommer på besök... (de hälsar på rätt ofta) ![]()
Logga in för att svara.