Kärring eller annat namn

Fibromorsa
25 okt. 2013#16

Kan ju diskuteras ... Betyder väl gammal kvinna i nedlåtande ton och det tar du som en komplimang :thumbsup:

 

Käring" kommer av "kär"

Gulligt, men osant:

ETYMOLOGI: [ fsv. kärling, kvinna, gammal kvinna, sv. dial. äv. källing; motsv. d. kælling, nor. kjerring, isl. kerling; avledn. av KARL]

SAOB

Man hör ju ibland åsikten att käring och kärring skulle vara två olika ord, där stavningen med ett r visar att ordet har med kär att göra och därför egentligen är positivt. Stavningen med två r skulle då vara ett annat ord, med nedsättande betydelse och använt bland annat om någons hustru, som i motvalls kärring. Så är det nu inte. Båda stavningarna är varianter av samma ord, kärling, som är en avledning till ordet karl och betyder "(gammal) kvinna". Ordet stammar från medeltiden, och stavningar med såväl bevarat l som ett eller två r finns belagda åtminstone sedan 1500-talet. Men det är intressant med moderna omtolkningar, som ofta sker just när det finns flera formella varianter av ett ord.

Kerstin Norén

Sedan är det naturligtvis en helt annan sak att "kääring" och "kärring" mycket väl kan bli olika ord med olika betydelser, eller om detta redan inträffat. Men ursprungligen är det alltså en härledning av "karl" och inget annat.

Relaterat: En helt annan sorts käringar är de som är sjömärken (små stentorn eller rösen), och ingår i namn som Käringberget och Käringön m.fl. Dessa har inget med gummorna att göra (det finns en staty på Käringön som kan tänkas bidra till denna falska etymologi). Enligt en teori kommer ordet från tjäring, det skall alltså ha varit en sorts facklor som ursprungligen avsågs. Men enligt den sannolikaste förklaringen jag sett så är det ett lån från den skotska gäliskan: cairn, som är nästan samma ord om exakt samma företeelse.

Lite relaterat: Ett vanligt uttal av "karl" är "kär" - belagt sedan åtminstone 1500-talet, lever i högönsklig välmåga i dialekter lite varstans. Med sitt hårda k verkar formen inte alls ha väckt samma associationer som käringen, fast man vet ju aldrig.

Hittade din sida där du tagit texten.

 

 

En annan variant av ordets historia:

 

Om ord och uttryck:

Käring och drottning

Man skulle kunna tro att ordet käring motsvarar ordet käresta, och att det skulle vara bildat på samma sätt som raring till ordet rar. Men så är det inte. Ordet käring har inte med kär att göra.

Käring är ett gemensamt nordiskt ord. På norska heter det kjerring, på danska kælling. Genom isländskans kerling och fornsvenskans kærling kommer vi närmare ursprunget. Det handlar helt enkelt om en femininbildning av ordet karl. Ordparet karl och kärling betyder helt enkelt man och kvinna.

En likartad parbildning har vi i orden drott och drottning. Drott var ett gammalt germanskt ord för herre eller konung. Det är numera ålderdomligt men den feminina formen drottning lever ju kvar i allra högsta grad.

Staffan Hammerman

 

Jag tror att under årens gång har ordet "käring/kärring" blivit slang och fått en helt annan betydelse än hur de användes förr i tiden. I folkmun har orden käring och kärring blandats ihop!

 

Orden får den betydelse som vi människor ger dom!

Highlander
25 okt. 2013#17

Kan ju diskuteras ... Betyder väl gammal kvinna i nedlåtande ton och det tar du som en komplimang :thumbsup:

 

Käring" kommer av "kär"

Gulligt, men osant:

ETYMOLOGI: [ fsv. kärling, kvinna, gammal kvinna, sv. dial. äv. källing; motsv. d. kælling, nor. kjerring, isl. kerling; avledn. av KARL]

SAOB

Man hör ju ibland åsikten att käring och kärring skulle vara två olika ord, där stavningen med ett r visar att ordet har med kär att göra och därför egentligen är positivt. Stavningen med två r skulle då vara ett annat ord, med nedsättande betydelse och använt bland annat om någons hustru, som i motvalls kärring. Så är det nu inte. Båda stavningarna är varianter av samma ord, kärling, som är en avledning till ordet karl och betyder "(gammal) kvinna". Ordet stammar från medeltiden, och stavningar med såväl bevarat l som ett eller två r finns belagda åtminstone sedan 1500-talet. Men det är intressant med moderna omtolkningar, som ofta sker just när det finns flera formella varianter av ett ord.

Kerstin Norén

Sedan är det naturligtvis en helt annan sak att "kääring" och "kärring" mycket väl kan bli olika ord med olika betydelser, eller om detta redan inträffat. Men ursprungligen är det alltså en härledning av "karl" och inget annat.

Relaterat: En helt annan sorts käringar är de som är sjömärken (små stentorn eller rösen), och ingår i namn som Käringberget och Käringön m.fl. Dessa har inget med gummorna att göra (det finns en staty på Käringön som kan tänkas bidra till denna falska etymologi). Enligt en teori kommer ordet från tjäring, det skall alltså ha varit en sorts facklor som ursprungligen avsågs. Men enligt den sannolikaste förklaringen jag sett så är det ett lån från den skotska gäliskan: cairn, som är nästan samma ord om exakt samma företeelse.

Lite relaterat: Ett vanligt uttal av "karl" är "kär" - belagt sedan åtminstone 1500-talet, lever i högönsklig välmåga i dialekter lite varstans. Med sitt hårda k verkar formen inte alls ha väckt samma associationer som käringen, fast man vet ju aldrig.

Klart att käringa lyser upp! Fan är du tappad efter vagnen eller!

Baa
Nattvandrare
26 okt. 2013#18

För mig är ordet "kärring" negativt om det inte sätts i en otvedlig skämtsam dialog, då är det ett kärvänligt omdömme om kvinnor som inte längre kan tituleras tjejer!

Maloon
Balkongvrak
26 okt. 2013#19

Dalmasar säger kärringar å det är inget negativt med det

leifen
Certifierad HP
26 okt. 2013#20

Blir ordet "daliiiiing"

Fritz
26 okt. 2013#21

Min kära hustru kallar mig för antingen "älkling" ( jo, det är rättstavat) eller "lilla gubbe" så då kallar jag henne oxå för "älkling" eller "lilla gumma".

 

Angående att kalla sin livskamrat för "kärring" så görs det ofta av män i mina hemtrakter i norra Sverige. Man hävdar bestämt att det inte ligger något negativt i ordet men jag undrar varför man i så fall bara använder det när kvinnan i fråga inte är närvarande ?

 

Fritz..

hamnoi
Rövslickare
26 okt. 2013#22

Klart att käringa lyser upp! Fan är du tappad efter vagnen eller!

 

Har du supit bort läsförståelsen eller gör du dig bara korkad?

Hört talas om motvallskärring eller "han gnäller som en jävla kärring"  och isåfall ,har det en positiv klang för dig?

 

//Droskföraren

gäst
26 okt. 2013#23

Beror helt på humöret..vad man kallar sin älskling...course i´m an hot person ???

gäst
27 okt. 2013#24

?ittbararstallining

gäst
27 okt. 2013#25

     :thumbsup: Jomän !
Highlander
1 nov. 2013#26

Har du supit bort läsförståelsen eller gör du dig bara korkad?

Hört talas om motvallskärring eller "han gnäller som en jävla kärring"  och isåfall ,har det en positiv klang för dig?

 

//Droskföraren

Å du läser som fan läser bibeln!

hamnoi
Rövslickare
1 nov. 2013#27

Å du läser som fan läser bibeln!

 

Mycket möjligt :crazy:

gäst
1 nov. 2013#28

Kopierar in svaret från din andra tråd! :lazy:

 

En liten historielektion! :crazy:

 

 

Kärring kommer från "fint folk" som för flera 100 år sedan tilltalade och omtalade sin kära fru med "min kära raring".

 

Arbetsklassen skulle inte vara sämre, men de förkortade tilltalet så att det istället blev "min kärring"

 

Så om någon tilltalar mig med "kärring" så tackar jag för komplimangen!!! :thumbsup:

 

Där jag kommer ifrån så skiljer vi på:

Käring-Positivt

Kärring-Negativt

gäst
1 nov. 2013#29

Beror helt på humöret..vad man kallar sin älskling...course i´m an hot person ???

Eller så får man plugga sin engelska grammatik .

MINI
1 nov. 2013#30

Hemma heter väl mänscha (människa) Forden!

Logga in för att svara.