Karma, på riktig alltså.

Imorse var svärföräldrarna inkallade till extrainsatt möte i bytemplet. Vi har redan ett väldigt fint och ganska nytt tempel men ändå bestämdes det för något år sedan att ett nytt skulle byggas. Som brukligt är samlades det in pengar och redan innan det första spadtaget togs så fanns där redan en skylt med hur mycket bidrag olika familjer gett. Också som brukligt är, oavsett om det gäller tempel eller bostadshus, så börjar man att bygga utan att finansieringen är klar och räknar med att pengar ska strömma in allteftersom. Ibland strömmar det för sakta och då avstannar bygget helt enkelt och det är vad som hänt med det nya templet i vår by.

Problemet började för ett halvår sedan då chefsmunken flyttade till ett annat tempel och en ny munk kom. Den nya munken förklarade att det finns inget stöd i buddhismen för att den som skänker mest pengar ska äras mest och därför ska alla som donerat pengar omnämnas men utan någon summa. Om något ska nämnas är det istället hur stor uppoffring vederbörande gjort, dvs en dagsavlönad som knappt har ris på bordet men som donerar 500 Baht kan bli extra omnämnd men inte en mångmiljonär som donerar 5,000 Baht. Givetvis hade ingen någon invändning mot chefsmunken men likförbannat så slutade de stora donationerna strömma in, vad är väl själslig karma mot grannarnas hyllningar?

Så på mötet i morse gjordes en thailändsk kompromiss för att templet ska kunna färdigställas men utan att chefsmunken förlorar ansiktet. Alla som donerat omnämns på plaketter inne i templet, uta belopp, men alla som donerar mer än ett särskilt belopp omnämns dessutom på plaketter som sätts upp i det gamla templet. Återstår att se om det kommer funka. Frugan har inte donerat en endaste Baht men jag donerade 500 Baht i dotterns namn, det brukar vara ena ruggiga fester där på nyår och Songkhran och det vore ju synd om de skulle störas av en massa cementsäckar och jordhögar .

Vad var motivet till att bygga ytterligare ett tempel? Hur ser den lokala skolan ut? Känner mig lite snusförnuftig men den här biten av den thailändska kulturen har jag ganska svårt för.

Vad var motivet till att bygga ytterligare ett tempel? Hur ser den lokala skolan ut? Känner mig lite snusförnuftig men den här biten av den thailändska kulturen har jag ganska svårt för.

På A svarar vi pengar och status

På B svarar vi...den ser inte ut...

Ren gissning bara

Vad var motivet till att bygga ytterligare ett tempel? Hur ser den lokala skolan ut? Känner mig lite snusförnuftig men den här biten av den thailändska kulturen har jag ganska svårt för.

Skolan ligger precis bredvid templet och jag tog faktiskt ett par bilder på den också just för att visa hur fel det kan bli i strävan efter karma men bilderna blev så dåliga. Skolan är väl inte sämre än de flesta andra landsbyggdsskolor jag sett och rätt mycket bättre än många jag sett riktigt långt ut på landsbyggden men helt klart hade pengarna till det nya templet gjort större nytta, och logiskt sett större karma, i skolan.

Dock måste jag tillägga att organisationen runt templet förmodligen är den enda hyfsat demokratiska folkrörelse som finns i Thailand och om det tankesättet med förtroendevalda och hyfsad transparans fanns i det politiska livet så vore mycket vunnet. Tyvärr styrs ju skolan av politiker och byråkrater så de få satsningar som görs tenderar att bli rätt urholkade, både ekonomiskt och akademiskt, innan de når bynivå.

Några bilder från när vi donerade Atom´s leksaker till sysslingarnas lokala dagis förra året.

Anonyma donationer tillhör väl inte vardag i Thailand.

Det viktiga med att ha pengar eller ge bort pengar är att kunna visa grannarna.

Är buddhismen materialistisk...Nej, inte alls. Eller kanske den är det, men inte hos utövarna.

Det var så att jag skänkte en del till det lokala dagiset i fru Changs hemby. När vi ett år senare besöker igen så är det thaiboxningsgala. Vi går dit, och när det är dags för boxning ropar man till min stora förvåning ut mitt namn i högtalarna. Tre gånger! Nu blir jag orolig för att fru Chang anmält mig som deltagare i boxningen, så jag hukar mig

Men det visar sig att man endast noterar att jag är närvarande och tackar mig för mitt bidrag till dagiset. Så nog verkar det vara viktigt vem som gett vad... detta är ingen kritik, jag var glad för denna gest.

Herr Chang har talat.

Det var så att jag skänkte en del till det lokala dagiset i fru Changs hemby. När vi ett år senare besöker igen så är det thaiboxningsgala. Vi går dit, och när det är dags för boxning ropar man till min stora förvåning ut mitt namn i högtalarna. Tre gånger! Nu blir jag orolig för att fru Chang anmält mig som deltagare i boxningen, så jag hukar mig

Men det visar sig att man endast noterar att jag är närvarande och tackar mig för mitt bidrag till dagiset. Så nog verkar det vara viktigt vem som gett vad... detta är ingen kritik, jag var glad för denna gest.

Herr Chang har talat.

Törs man fråga vad Herr Chang kan ha för särskild anledning till denna smärre nervkolaps

Jag brukar ge en tusenbahting eller så till nästan alla insamlingar som hålls i vår by oavsett om det handlar om skolan, barnensdagfestligheterna eller om templen och känner igen det där med att ropas upp i högtalarna där det man gett läses upp i exakthet.

Påminns om när en, i templet aktiv granngubbe (som alltid hjälper vår familj vid diverse cermonier), senast frågade mig om jag kunde sponsra en slant till målarfärg för dom färskt nybyggda toaletterna borta vid bytemplet.

- Visst kan jag det sa jag och halade fram den vanliga tusingen.

Och efter det så inleddes plötsligt ett fasligt skrivande på en lapp och det lades ner stora mödor på att stava dit mitt namn rätt med thailändska bokstäver. - Varför? undrade jag och fick till svar att mitt namn skulle stå på någon plats i templet över donatorer.

- Nej, det behövs verkligen inte insisterade jag men granngubben förklarade då för mig att även om det inte hade någon betydelse för mig där, just för stunden, så skulle det kanske komma att ha betydelse senare när mina ättlingar/barn om många år, pga mitt namn över donationen, skulle kunna känna både stolthet och delaktighet i bya- tempelgemenskapen genom att "vi" funnits med på litet ett hörn över tid.

Och det argumentet hade jag svårare att stå emot så det fick bli namnskylt trots allt.

Törs man fråga vad Herr Chang kan ha för särskild anledning till denna smärre nervkolaps

En god anledning är att jag antagligen skulle fått rejält med stryk om jag gick upp i ringen

Herr Chang har talat.