9 timmar sedan, skrev Tallviking:
Du är nog väldigt udda och unik. Kanske ett "museiföremål"
50 års utveckling och förbättringar inom säkerhet, komfort, trygghet, välfärd bortser du helt ifrån och tycker det är bättre att du backar tillbaka vad gäller allt sådant istället för att försöka hjälpa alla andra du delar ditt liv med att få det bättre, säkrare, bekvämare etc etc
Hej
Jag säger inte emot dig, det är nog ganska unikt att se tillbaka och sakna den tid som har varit, jag saknar det mesta, allt ifrån mjölkborden längs vägarna, dom hårt arbetande enkla men ärliga människorna som bodde på dom små gårdar och torp som numera är borta eller omvandlade till sommarstugor, jag kommer fortfarande ihåg hur det luktade i en ladugård och hur det rök ur kornas näsborrar om vintern, minns hur vi åkte släde efter en fjordhäst med bjällror runt halsen, gubbarna på kajen som drack öl och berättade historier ifrån världens alla hörn o.s.v, många var fattiga och skrev upp hos byns handlare i väntan på nästa lön eller jobb.
Allt detta kan jag nu nästan uppleva igen på andra sidan jorden, känner igen det mesta, dom enkla boendena, kampen för att få det att gå ihop varje dag, den närs kontakten med djuren, jorden och naturen, dom små lanthandlarna där folk skriver upp, total avsaknad av stress vilket gör att folk har tid för varandra, vuxna, barn och åldringar som lever tillsammans över generations gränserna, solen är klockan och man lägger sig tidigt, går upp tidigt o.s.v.
För mig kändes nästan allt bekant redan första gången jag kom till Isaan, även om mycket egentligen är annorlunda, människornas enkelhet, den naturliga rytmen, det nära sambandet mellan djur och människor, jag insåg snabbt att dessa människor inte var vare sig lata eller dumma, dom hade helt enkelt andra erfarenheter och vanor än oss i Sverige, visst lär jag dom något men lika ofta är det dom som lär mig något, det tog inte lång tid för mig att inse att allt jag hade lärt mig i Sverige inte alltid fungerade i Thailand.
Mvh isan lover
