Såhar då den tid på dagen kommit då jag kan pusta ut och sätta mig ner efter alla morgonens sysslor. Katten ska kammas, brunnen ska skuras, mat ska ätas, drängen ska klippas och frugan tillfredsställas! Inte lätt att vara herr Kalas!!! *Ler*
Tänkte komma med en liten avstämning, passande nog just idag. Har ju hållt mig borta från skrivandet ett tag då det tar tid och engagemang från andra, mer betydelsefulla uppgifter.
Så landade äntligen familjen då! 1/4. Möttes av blöt slasksnö och dottern blev alldeles till sig, vad är det här? Oj vad blött och kallt, kan man äta? Nej men man kan kissa i en talldunge vid parkeringen utan problem! Hemresa och stoj och stim i vagnen. Kinderägg till dottern och vad är det här? Aha! Och frun ville havatten. I höjd med Kungens Kurva snarkades det både fram och bak. Ensam kom jag, ensam åkte jag hem. Måste bero på att jag kör mjukt och följsamt, som en gud (Läs som en gammal gubbe i Saab)
När vi kom hem landade vi en aning innan vi hastade iväg till Skattekontoret och ordnade med nödvändiga papper. Skolan kontaktades och vi fick komma på samtal. Dottern är ju snart sex år och vi vill att hon ska börja på sexårs för att lära sig svenska och kanske hinna bli alfabetiserad innan den riktiga skolstarten.
På det hela taget har det väl gått som "vi" tänkt. Lite dåligt med arbete för mitt lag dock. Pengabrist då och då. Frugan har jobbat genom min F-skatt, som anställd. Rensat ogräs och målat lite. Man får inte barnomsorg förrän man varit i Sverige i fyra månader i vår kommun så hon och dottern har nog inte haft det så roligt alla dagar när jag varit iväg på jobb. Jag vet ju av egen erfarenhet hur hjärndödande det är att gå hemma utan sysslor. Men nu har allt ordnat sig med dotterns sexårs och frugans SFI, båda börjar i mitten av augusti.
Vi har haft våra interna stridigheter då och då. Frun är en krutdurk utan några kompromisser! 
Det är bara det röda håret som saknas! Allt annat än timid och försagd. Jag ska väl inte klaga, jag ville inte ha en nickedocka eller hund i koppel, men ibland så önskar man väl kanske... 
Nej, skämt åsido, det är bra att hon är bestämd och ingen pushover som böjer sig hela tiden, det är väl bara att vi måste öva på vår kommunikationsteknik *Ler* För hur det än är så har vi skiljd syn på väldigt mycket, både språkligt och kulturellt. Och nu tre månader in på äventyret så börjar vi väl komma varandra närmare och närmare. Jag får inte problematisera så mycket och hon måste lyssna lite mer *Ler* Ja, vi måste helt enkelt hitta en form för att kunna kommuncera allvarligare saker utan att det ska behöva uppstå missförstånd och tandagnissel. Vi sa hasip/hasip från början, men där är vi inte än, kanske 65/35 i hennes favör! Jumla kvinna som ska ha makten! Dessutom är de ju två!
Aja, vi har hankat oss igenom några frostnätter men kommit ut starkare på morgonen.
Vi fiskar lite då och då, med blandat resultat. Frun blev alldeles till sig första gången och vi skulle prompt plocka hem alla småfirrar vi fick. Tillagades efter alla konstens regler men abborre och mört föll inte frugan på tungan direkt. Nästa gång fick hon tre gäddsnipor och en större abborre, jag fick en asp, en gös ochen gädda. Gös, borre och asp hamnade i pannan och godast fann vi att gösen var. Nu sist fick en tvåkilosgädda komma hem och den tillagade jag i ugnen med diverse thaikrydderier. Oj vad gott det blev! Hela familjen smaskade gädda! Halva sparades i frysen för att bli larb pla. Dagen efter hade frun klåda och små röda prickar på benen, antagligen tål hon inte gädda, eller något. Hon är allergisk mot skaldjur sen tidigare och sa att det påminde om symptom hon får av just skaldjur. Lustigt, då stapelproteinet i hennes familj är just fisk i alla dess former, att hon då kanske är allergisk mot just svensk gädda! Aja, vi ska tillaga resten av gäddan vid senare tillfälle och se om det verkligen är gädda eller något annat.
Dottern har fått några kompisar på gården. En exjugoslaviska och en ovanlig hasip/hasiptjej. Ovanlig med tanke på att det är pappan som är thai, inte så vanligt. Och de kunde inte vara mer olika, hennes två vänner, Jelena och dottern leker under mycket stoj och tjo och tjim, upp och ner in och ut! Jenny och dottern kan sitta i sandlådan och leka stillsamt utan att ens säga ett ord, i flera timmar. De verkar ha någon märklig mental kontakt, ordlöst verkar de veta vad de tänker och vill. Kanske är det att de är thai båda? Jenny kan dock inte thai alls.
En rolig spaning jag gjort angående dottern är att lekplatser är roliga! Klätterställningar, rutschkanor och gungor, som svenskabarn fnyser åt, är jätteroliga! Vi kan knappast gå förbi minsta lilla lekställning utan att hon ska apa sig en bra stund. Vi har en sån där lekborg utanför här. Klätter på ena sidan, försäljningslucka nere och en kort rutschis. Tidigare har jag inte sett en enda unge leka där, mer än tvångsplacerade 1-3åringar då Och dottern fullkomligt bor där när hon är ute! Upp ner upp och ner, kläng och klättra! Apunge! Min tanke är att om man vuxit upp i en by utan lekutrustning så ter sig minsta lilla gungbräda som ett himmelrike. Vi var iväg till ett sånt där inomhuslekland, och jag trodde hon skulle göra i byxorna av lekglädje. Hon och kompisen försvann och var ”osynliga” i de tre timmarna vi var där. Det hoppades studsmatta, åktes rutschkanor, åts glass, kastades bollar i bollhav stora som oceaner, vi sköt skumbollar och smög i trånga passager och åkte ett mindre fritt fall. Jag kan lova att hon var matt men ville absolut inte gå hem! Hon fyller år snart så det får bli hennes present. Ett ytterligare besök!
En dag förra veckan for vi iväg till skogs för att inspektera kantarellbeståndet. Klen lycka men en halvstor kallejohan blev det ivf. Vi kom ifrån varandra och det hojtades i skogen. Till slut hittade jag en purken fru vid cyklarna. Jamen du får väl försöka följa med mig då, sa jag, inte hasa runt i thaitempo. Nåja, vi lufsade vidare in i skogen men utan svamplycka. Helt plötsligt böjde sig frun ner och plockade något, smultron! Så vi bytte jaktmål mot smultron och lyckade nog skrapa ihop närmare en liter röd ögonfröjd. Bytet rensades och förtärdes med mjölk och socker vid hemkomsten.
Igår pratade hon med en bekanting som hade hittat en handfull kantareller och nu fått blodad tand igen, nu ska vi ut i skog och mark igen, imorgon.
Äntligen har jag fått se min fru i bikini!!! Jag har ”tjatat” om twopiece länge, och när nu sommaren kom förra veckan så förverkligades min ”våta” dröm. Men det krävdes jämkande och SPF 30! Även jag var tvungen att visa mer fläsk än jag är villig att göra, badbyxa på med andra ord! Så vid pass 15tiden travade vi iväg tillen strand och påbörjade vårt badande. Dottern är en badanka av rang och vore det inte för att det är så himskans kallt i svenska badvatten så skulle hon nog bo i vätan! Nu kommer hon upp helt blå om munnen och skakande av köld och vi får göra en kåldolme av henne. Men så fort hon slutat frysa är det på'att igen! Plaska simma hoppa, så roligt! Och trot eller ej, min fru stod faktiskt ut med strandlivet i tre timmar! Och hann tom få lite färg! (Sexychocolate) Men det är mai dee, colour black, mai dee! Creme no work?*Ler* Man kan ju få cancer av solen, jo, om man bor i ett land där man kan solbada året runt så bör man nog skydda sig, men några timmars solbadande någon gång i månaden under sommaren ger dig knappast hudcancer, sa jag. Men det föll för dövörat, man får cancer av solen, punkt slut! Och ingen mer twopiece, om hon får vara boss! *Ler* Men men, kommer fler somrar! 
Appropå kantareller, så när vi var ute och spanade förra veckan så lyckades frun få med sig två fästingar som naturligtvis skulle snaska thaibuffé! Ojojoj vad det sjåpades och äcklades. Små otäcka blodsugare. Mai dee. Sånt får bara hundar! Aha, är du en hund? Nej, men tydligen äter thaifästingar inte människor. Jag har haft borrelia så jag vet hur otrevligt det är, men vet samtidigt att det räcker med en antibiotikakur som bot. Och som minfru sa, att helt enkelt drastiskt stanna inne resten av sommaren/hösten anser jag vara helt onödigt och dumt. Faran medfästingar ska inte underskattas men inte överhajpas heller! Då finns det saker man inte bör göra som är farligare som underskattas! Normal försiktighet, lite myggmedel och en noggrann undersökning av kroppen vid hemkomst och skaka eller tvätta kläderna. Vi bor som tur är inte i ett område med hjärnhinneinflamationerade fästingar. Men min erfarenhet säger att fästingeländet ökat med åren. Jag bodde på landet som barn och lekte naturligtvis överallt i skog och mark utan att få så mycket som en enda fästing. Men de sista 5-10 åren har jag nog fått kanske 15 fästingbett och en gång borrelia. Och 10 av dem har nog kommit sista åren bara. Så jag anser nog att fästingstammen ökaten aning, eller så ligger mina kantarellställen i fästingzoner!
En sista reflektion innan jag tar ”kväller” är att thailändskor är ett märkligt släkte, på mer än ett sätt. Men jag ska fördjupa mig en aning i bara ett, nämligen hur de ser på sina medsystrar?
Ponera att du är man, om du inte är det, och att du gift dig med en thailänsk kvinna och flyttat med henne hem till hennes stad/by. Om du då stötte ihop med en annan thaia med en svenneman i släptåg, skulle du inte då räcka över näven och säga hejhej och prata lite väder och vind med den mannen? Jag skulle det alla gånger! Men min upplevelse av thaior är att de mer eller mindre ignorerar det faktum att det finns en annan av samma nationalitet i samma sfär,ICA, Willy's torget stranden eller var det än nu är. Är inte detta märkligt? Visst fattar jag att det är en del av deras thailändska arv och kultur, och att man inte ska prata för då kanman tappa ansiktet osv. Men för hurveln, skulle det inte underlätta och kanske rent ut av vara trevligt att som ny i Sverige prata lite med medsystrar och kanske utbyta erfarenheter? Bara en tanke jag har,och försökt delge min bättre halva. Men hon bara rynkar på näsan och undrar vad hon skulle prata med thaian vi ser vid fruktdisken påLidl om. Tja, väder och vind? Arbete? Familj? Inte vet jag? Jag vet bara att jag hade pratat med svennebörje om han och hans fru dök upp på marknaden, vid risfältet, i stan eller gick förbi utanför huset. Om vad som helst, mat, ris, arbete, hur länge osv. Men det är ju bara jag, en svenne
Så, till nästa gång, håll om varandra i sommarvärmen!
