Jag behöver en rubriksättare ;-) ....... 1998 handlar det om .. å lite 97 med 99

Jag behöver en rubriksättare 😉 .... 1998 handlar det om.

Att det skall vara så svårt att hitta på en rubrik .samt att få "pennan" att flyta... måste vara prestationsångest  efter myrans eminenta tråd. men jag kan ju inte annat än att vara mig själv och hoppas några nytillkommna tittare kanske uppskattar historien och bilderna.

Prolog..eller en liten bakgrund till att det blev en resa till Thailand då för första gången kanske kan vara på sin plats.

Ett mycket trassligt förhållande på distans gjorde att man mådde pyton, snea ögon var inblandade här med.. Drog till USA och hälsade på en polare på våren 97.

Bilade en sväng på blue ridge higway.

promenerade bland berg..

...och stirrade ner i djupa dalar.

men satt väl mest och sönderanalyserade texten i...

och

/Enis

Väl hemma igen så ..

Var det bara att snöa in sig på jobbet

Efter man jobbat ett par månader så blev man uttvingad på lokal av en polare "Jerkas Place" då naturligvis .

Satan vicken pingla man spanade in där..dansade lite innan vi drog åt olika håll..  varför var man så tafflig.

Någon vecka senare..där är ju hon igen 

http://www.youtube.com/watch?v=wi6bh0GPlss

och

http://www.youtube.com/watch?v=PJTOurCTd9U

Klarades av innan hemgång

Sedan dess så har vi gnatat och tjatat på varandra

1997

2008

Det roliga i kråksången var att det var inte frugan jag stötte på första gången utan en Philipinsk tjej. Förutom att vara rätt lika varandra på den tiden så kände de varandra också.

Men nu far vi till Thailand.

/enis

Allt enligt de dagboksantecknigar jag hittade när jag städade i en skrubb nyligen...

Foto var inget intresse på den tiden så bildkvaliteten lämar lite att önska.

Våren 1998

Väckning 07.00 Packade det sista och gick förbi jobbet och hämtade Tv:n (Den första av många elektronikprylar vi släpat med oss)

Tåg till Märsta och sedan vidare med buss till arlanda

Vid incheckningen så krånglade våra biljetter naturligtvis, av vilken anledning kommer jag inte i håg. Sedan Lunch en trappa upp och lite taxfree shopping innan planet lyfte som planerat 14.35

/Enis

Framme. 06.30 på morgonen och 26 grader varmt...vilken chock, vilken fuktighet när man klev av på plattan

för att hoppa på transferbussen till terminalen.

Välkommna och insläpta blev vi utan problem.

Vi hade blivit tipsade om ett hotell, vi hoppade in i en taxi som tog oss till Liberty Garden hotell.

Inte Bangkok Hilton trots "galler" framför fönstret.

Ut på gatan för att uppsöka en ATM, vi hade lovat en kompis att träffa hans bekantskap och ge henne en slant.

Medan vi väntade på henne så han vi besöka "ett hål i väggen" och få oss en utmärkt lunch.

Pan kom efter ett par timmar och vi satte oss på rummet och språkade en stund, ringde även upp vår kompis i sverige så de fick språka. Pan höll kontakten med oss ett par år efter denna träff trots att det aldrig blev något mellan henne och våran kompis..

Senare på kvällen upp mot Saphan Kwai och departmet store som låg där...vandrade sedan hemmåt bland försäljnings och matstånd.

Sicken kakafoni av intryck i form av röster lukter och syner...Inte undra på att man sov som en klubbad oxe den natten.

/Enis

Ok en ung Enis.

och vad händer sen då hehe

Jättekul tråd Enis.

Den där sista bilden, när du sitter och äter fisk (?) på trottoaren, ser ut som att den

lika gärna kunde varit tagen igår trots att det ju är 10 år sedan.

Trevlig tråd

Quote

Mycket trevlig tråd Enis! 

Liberty Garden har jag/vi bott på en gång.

Skulle träffa möte med min nuvarande sambo

i början av vår "karriär", då skilsmässan inte var

klar från hennes thailändska man.

Vi skulle smyga och vågade inte mötas på

Nice Palace där vi träffades första gången

och där sambon jobbade. 

Quote

Ja det var ju rätt bild du valde att påstå detta om eftersom Enis på den har en Minolta skylt ovanför skallen. Minolta som eget företag försvann för ca 5-6 år sen när företaget slogs ihop med Konica.



Intressant tråd Enis, ser fram mot fortsättningen!

Quote

Haha... jag tänkte faktiskt på det när jag skrev inlägget!



Jag menade mest känslan och miljön (främst bordet, tallrikar och stånden) när jag skrev

att den lika gärna kunde ha varit tagen igår. Och det gäller ju också en del av de andra

bilderna naturligtvis. (t.ex den med galler för fönster.)



Bilderna ger mig på något sätt en känsla av att Thailand utvecklas långsamt.



Nu ska jag ge mig ut och leta upp en minoltaskylt att ta dagsfärska bilder på.

br banne mig helt säker på att jag sett en sådan någonstans.

Tackar boys..

I området kring Sapan Kwai så har det i mina ögon blivit betydligt mindre pitorekst.men de som bor i området kanske anser att det blivit till det bättre. Förut så fanns det en helt undebar marknad under tak, mörkt och skumt där det såldes grönsaker, fisk och kött. I dag rivet och ersatt av ett BIG-C som ser likadant ut var man än åker.

Nu åter till min första upplevelse av Thailand.

Kvällen före så hade vi fått kontakt med en chauför som hade sin firma på hotellets innergård. Han tog hand om oss då det gällde att hinna med så mycket turistit som möjligt i Bangkok innan vidare färd norrut.

Första anhallt Wat Phra Keo och Grand Palace och några turistiga bilder därifrån

Som ni ser.väl påläst med ICA-förlagets Thailandsguide i högsta hugg

Första Palats och tempelområde avklarat...var är vi på väg nu måntro.

/Enis

Grym tråd Enis my man.

Se till att få upp fortsättningen!

Mister.Mister come with me...floating market only 600 bath.

Efteråt så kan man ju lugnt konstatera att vi blev uppskörtatde, någon fantastisk flytande marknad fick vi inte... var väl ett par båtar som låg och skvalpade... men vi fick ju ialla fall en skön svalkande tur på floden.

När jag ser den här bilden av mig själv så kommer jag alltid på något konstigt sätt att tänka på skådespelaren Damien Eliot...och hans inledande "monolog" till en gammal australiensk tv-serie som de flesta nog kommer i håg. De val man gjort frivilligt eller av tvång tidigare och senare under livet. Denna resa blev ju på ett sätt en milstople i mitt liv på många olika plan.

För de som vill försöka förstå vad jag yrar om så kan ni snabbspola 2.16 in i denna tub som sedan håller på till 4.55

Inte för att jag varit i krig eller så utan bara känslan av livet som han beskriver.

Ja sedan vi klarat av denna fälla så fortsatte vi till Wat Pho

Hem till hotellet för att svlaka av oss för att sedan besöka en stor marknad. Medans vi strosande om kring där så fixade våran chauför bussbiljetter för vår färd norröver

Kan det vara Weekend market måntro?

Hem i en Tuk tuk som körde vilse....klockan gick och man började bli lite närvös..skulle vi någonsin komma hem till hotellet.

Framme tillslut och vi han även med en sista middag ute på "gatan" innan det var dags att bege sig mot.

..Bussstationen. En något nervös Enis som snart skall träffa frugans hela släkt  för första gången om ett par timmar.

Färden mot Sawankalook påbörjades.

/Enis

Mycket underhållande , som vanligt