Pengar är viktigt för de som inte har dem, är man desperat fattig så gör man nog vad man kan för att få pengar, det inkluderar att se sina barn som inkomstkällor. Jag skulle säkert göra det samma om jag var i den situationen, sedan kan man rationalisera sina val och de beslut man tagit, därmed slipper man ha dåligt samvete. En person som växt upp med svältdöden inför dörren, kanske sedan är otroligt fokuserad på värdsliga aspekter som pengar som vuxen, vilket sedan även influerar hur man fostrar sina barn och vad man kräver av dem, det är ju naturligt.
Detta berör väl även en annan tråd där någon argumenterade att Thailändare föder barn för att säkerställa sin egen ålderdom. Barn i Sverige har inte samma syfte och "funktion" som barn har i utvecklingsländer, där är de ofta arbetskraft, extra inkomstkällor. Det behöver ju inte innebära att dessa människor inte älskar sina barn, dock att omständighter gör att barn har andra roller, andra funktioner och en annan relation till både föräldrar och familj.
Om någon kan man väl även argumentera att vi i Sverige och väst har en väldigt naiv syn på barn. Att barn har "rätt att vara barn" innebär ju inte att de inte kan både hjälpa till med praktiska sysslor hemma som att arbeta extra utanför hemmet vid en tidig ålder.
För att utveckla diskussionen lite vore det även intressant att veta (vilket jag inte vet någon om) vad händer med unga män i dessa fattiga byar? Sänds de ut på åkern för att slita sönder sin kropp på ett par år för en liten peng?
