Husvagn

Jag kan ju förstå grejen med att renovera saker och ting, det måste ju vara en jäkla känsla när man lyckats med ett projekt.
Det jag inte förstår är själva campandet med husvagn.
Min syster och hennes man har hållit på med det sedan de träffades, och de senaste 20 åren på samma lilla rektangel av markbit.
Där står dom ihoptryckte bland andra husvagnar på ett fält nära Vättern.
I vanliga fall bor dom i ett radhusområde...det där kampandet är ju för sjutton samma sak!

Nej förresten, det är sämre!
Dom har valt en liten gräsplätt ganska nära ett Gunnebostängsel som liksom avgränsar campingen från landsvägen, å så måste dom springa tvärs över campingen till något sanitetsställe för att tvätta sig och göra sina behov.
Om dom ändå hade valt en uppställningsplats vid vattenbrynet så att de hade kunnat avnjuta en öl ackompanjerad av vågskvalp, men icke!
Nä syrrans karl ska sitta där och kommentera bilarna som susar förbi på andra sidan staketet.
sedan kommenterar han givetvis andra campare, och deras brist på färdigheter i att backa med husvagn.
Eller bristfälligheter i att sätta upp ett förtält, "Det där blev inte bra, kommer att regna in - sanna mina ord, kommer att regna in!", säger han tonfallet hos en expert.

En gång dristade jag mig till att fråga va fan det var för en semester att sitta och kommentera andra?
Då kom syrran till hans undsättning och påstod att, "Nä men vi hjälper ju varandra också!".
Inte då, jag såg då aldrig någon som ilade till undsättning när det kärvade till sig för någon.
Men visst kunde det även visas uppskattning.
När någon storfräsare svängde in på med något mycket dyrt ekipage så såg man hur alla släppte ner sina morgontidningar i knät och utbrast något i stil med, "Oj vilken boogie, den är säkert radiostyrd!".

Samma sak varje år.
En gång undrade jag lite försynt om de inte var sugna på att se något nytt.
Jag menar att det där med att campa är inte längre så jäkla billigt, trots att camparna håller med själva bostaden så kostar det ändå en bra slant att ställa upp sin vagn på en välordnad camping.
 "Thailand kanske skulle vara intressant?", försökte jag. 
 "ALDRIG!", for det då ur karl.

Är det inte konstigt att en del pensionärer alltid ska gör exakt likadant hela tiden.
Visst märker jag att jag skaffat mig vanor som det är lite svårt att bryta, och jag har principer precis som andra, men jag är nog inte speciellt  principfast, då blir man lätt liiite oskön.

Jag brukar alltså åka till den där campingen en gång om året och hälsa på dem några timmar.
När jag är där så tar vi oss en tur in till den närliggande staden och ätter gott på Rådhuskällaren.
Det har alltid varit är vi ätit så jag tänkte att denna gången skulle vi kanske prova ett annat hak.
Det är en turiststad så det finns gott om matställe.
När jag föreslog detta så tittade dom väldigt liksom överseende på mig och förklarade att det hade de redan gjort en gång, och se det var inte bra så det fick allt bli det gamla säkra och trygga matstället.

När vi satt och bläddrade i menyn (Mest för syns skull) så sa jag att man kanske skulle prova något nytt.
 "Varför det, är det något fel på Rådhusbiffen?!"
 "Nej, nej" försökte jag övertyga, "Men jag har ju ätit den de senaste 10 åren.".
Men jag föll till föga och gjorde som alla andra år, beställde samma som dom - Rådhusbiff!
Det blir ju ändå enklast sedan när man ska betala 

 

1 timme sedan, skrev Batting:

Jag kan ju förstå grejen med att renovera saker och ting, det måste ju vara en jäkla känsla när man lyckats med ett projekt.
Det jag inte förstår är själva campandet med husvagn.
Min syster och hennes man har hållit på med det sedan de träffades, och de senaste 20 åren på samma lilla rektangel av markbit.
Där står dom ihoptryckte bland andra husvagnar på ett fält nära Vättern.
I vanliga fall bor dom i ett radhusområde...det där kampandet är ju för sjutton samma sak!

Har dom ett litet vitt staket i plast runt om markbiten utanför husvagnen också

och blomlådor med pelargonier?

11 timmar sedan, skrev evert 1:

Är det den modellen som ett av hjulen hade en förmåga att lossgöra sig själv under körning,

Hade något med gängningen att göra,  vet i alla fall om att flera tidiga modeller av polarvagnar (just 470) hade en förmåga att tappa ett hjul.

Annars en väldigt lättdragen vagn, får hoppas att det inte gått in fukt i den.

Låter inge bra svårt att dra på bara ett hjul Vi vet inte vad vi ska ha den till vi är inga campare

tror jag drar över den till grannen så kan vi använda min egen el och sova i den en natt

10 timmar sedan, skrev Batting:

Jag kan ju förstå grejen med att renovera saker och ting, det måste ju vara en jäkla känsla när man lyckats med ett projekt.
Det jag inte förstår är själva campandet med husvagn.
Min syster och hennes man har hållit på med det sedan de träffades, och de senaste 20 åren på samma lilla rektangel av markbit.
Där står dom ihoptryckte bland andra husvagnar på ett fält nära Vättern.
I vanliga fall bor dom i ett radhusområde...det där kampandet är ju för sjutton samma sak!

Nej förresten, det är sämre!
Dom har valt en liten gräsplätt ganska nära ett Gunnebostängsel som liksom avgränsar campingen från landsvägen, å så måste dom springa tvärs över campingen till något sanitetsställe för att tvätta sig och göra sina behov.
Om dom ändå hade valt en uppställningsplats vid vattenbrynet så att de hade kunnat avnjuta en öl ackompanjerad av vågskvalp, men icke!
Nä syrrans karl ska sitta där och kommentera bilarna som susar förbi på andra sidan staketet.
sedan kommenterar han givetvis andra campare, och deras brist på färdigheter i att backa med husvagn.
Eller bristfälligheter i att sätta upp ett förtält, "Det där blev inte bra, kommer att regna in - sanna mina ord, kommer att regna in!", säger han tonfallet hos en expert.

En gång dristade jag mig till att fråga va fan det var för en semester att sitta och kommentera andra?
Då kom syrran till hans undsättning och påstod att, "Nä men vi hjälper ju varandra också!".
Inte då, jag såg då aldrig någon som ilade till undsättning när det kärvade till sig för någon.
Men visst kunde det även visas uppskattning.
När någon storfräsare svängde in på med något mycket dyrt ekipage så såg man hur alla släppte ner sina morgontidningar i knät och utbrast något i stil med, "Oj vilken boogie, den är säkert radiostyrd!".

Samma sak varje år.
En gång undrade jag lite försynt om de inte var sugna på att se något nytt.
Jag menar att det där med att campa är inte längre så jäkla billigt, trots att camparna håller med själva bostaden så kostar det ändå en bra slant att ställa upp sin vagn på en välordnad camping.
 "Thailand kanske skulle vara intressant?", försökte jag. 
 "ALDRIG!", for det då ur karl.

Är det inte konstigt att en del pensionärer alltid ska gör exakt likadant hela tiden.
Visst märker jag att jag skaffat mig vanor som det är lite svårt att bryta, och jag har principer precis som andra, men jag är nog inte speciellt  principfast, då blir man lätt liiite oskön.

Jag brukar alltså åka till den där campingen en gång om året och hälsa på dem några timmar.
När jag är där så tar vi oss en tur in till den närliggande staden och ätter gott på Rådhuskällaren.
Det har alltid varit är vi ätit så jag tänkte att denna gången skulle vi kanske prova ett annat hak.
Det är en turiststad så det finns gott om matställe.
När jag föreslog detta så tittade dom väldigt liksom överseende på mig och förklarade att det hade de redan gjort en gång, och se det var inte bra så det fick allt bli det gamla säkra och trygga matstället.

När vi satt och bläddrade i menyn (Mest för syns skull) så sa jag att man kanske skulle prova något nytt.
 "Varför det, är det något fel på Rådhusbiffen?!"
 "Nej, nej" försökte jag övertyga, "Men jag har ju ätit den de senaste 10 åren.".
Men jag föll till föga och gjorde som alla andra år, beställde samma som dom - Rådhusbiff!
Det blir ju ändå enklast sedan när man ska betala 

 

 

En del campingar har riktigt fina platser för säsongare så beror ju helt på vart man har vagnen uppställd. 

Mina päron bytte ut sommarstugan mot villavagn när dom inte orkade med skötseln av stugan, fin plats på stockens camping på Orust. 

Fanns en hel del att göra där och fin natur så den grejen förstår jag absolut även om jag själv hellre campar i en båt.

13 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

Jag renoverar en båt. 
23 år gammal och således dags för totalrenovering. 

Jasså, du är bara 23 bast gammal!

11 timmar sedan, skrev Batting:

Jag kan ju förstå grejen med att renovera saker och ting, det måste ju vara en jäkla känsla när man lyckats med ett projekt.
Det jag inte förstår är själva campandet med husvagn.
Min syster och hennes man har hållit på med det sedan de träffades, och de senaste 20 åren på samma lilla rektangel av markbit.
Där står dom ihoptryckte bland andra husvagnar på ett fält nära Vättern.
I vanliga fall bor dom i ett radhusområde...det där kampandet är ju för sjutton samma sak!

Nej förresten, det är sämre!
Dom har valt en liten gräsplätt ganska nära ett Gunnebostängsel som liksom avgränsar campingen från landsvägen, å så måste dom springa tvärs över campingen till något sanitetsställe för att tvätta sig och göra sina behov.
Om dom ändå hade valt en uppställningsplats vid vattenbrynet så att de hade kunnat avnjuta en öl ackompanjerad av vågskvalp, men icke!
Nä syrrans karl ska sitta där och kommentera bilarna som susar förbi på andra sidan staketet.
sedan kommenterar han givetvis andra campare, och deras brist på färdigheter i att backa med husvagn.
Eller bristfälligheter i att sätta upp ett förtält, "Det där blev inte bra, kommer att regna in - sanna mina ord, kommer att regna in!", säger han tonfallet hos en expert.

En gång dristade jag mig till att fråga va fan det var för en semester att sitta och kommentera andra?
Då kom syrran till hans undsättning och påstod att, "Nä men vi hjälper ju varandra också!".
Inte då, jag såg då aldrig någon som ilade till undsättning när det kärvade till sig för någon.
Men visst kunde det även visas uppskattning.
När någon storfräsare svängde in på med något mycket dyrt ekipage så såg man hur alla släppte ner sina morgontidningar i knät och utbrast något i stil med, "Oj vilken boogie, den är säkert radiostyrd!".

Samma sak varje år.
En gång undrade jag lite försynt om de inte var sugna på att se något nytt.
Jag menar att det där med att campa är inte längre så jäkla billigt, trots att camparna håller med själva bostaden så kostar det ändå en bra slant att ställa upp sin vagn på en välordnad camping.
 "Thailand kanske skulle vara intressant?", försökte jag. 
 "ALDRIG!", for det då ur karl.

Är det inte konstigt att en del pensionärer alltid ska gör exakt likadant hela tiden.
Visst märker jag att jag skaffat mig vanor som det är lite svårt att bryta, och jag har principer precis som andra, men jag är nog inte speciellt  principfast, då blir man lätt liiite oskön.

Jag brukar alltså åka till den där campingen en gång om året och hälsa på dem några timmar.
När jag är där så tar vi oss en tur in till den närliggande staden och ätter gott på Rådhuskällaren.
Det har alltid varit är vi ätit så jag tänkte att denna gången skulle vi kanske prova ett annat hak.
Det är en turiststad så det finns gott om matställe.
När jag föreslog detta så tittade dom väldigt liksom överseende på mig och förklarade att det hade de redan gjort en gång, och se det var inte bra så det fick allt bli det gamla säkra och trygga matstället.

När vi satt och bläddrade i menyn (Mest för syns skull) så sa jag att man kanske skulle prova något nytt.
 "Varför det, är det något fel på Rådhusbiffen?!"
 "Nej, nej" försökte jag övertyga, "Men jag har ju ätit den de senaste 10 åren.".
Men jag föll till föga och gjorde som alla andra år, beställde samma som dom - Rådhusbiff!
Det blir ju ändå enklast sedan när man ska betala 

 

 

Står dom utanför Vadstena??

Jag passerar den campingen ibland

4 timmar sedan, skrev Boa52:

Låter inge bra svårt att dra på bara ett hjul Vi vet inte vad vi ska ha den till vi är inga campare

tror jag drar över den till grannen så kan vi använda min egen el och sova i den en natt

Muttrar till hjullager är låsta med en saxsprint så den kan inte lossna måste vara nåt annat,

inte dragit hjulmuttrarna, Hjullagerna skar så axeln gick av, finns inget annat

20 timmar sedan, skrev Boa52:

Måste väl skriva som jag tänker, I rätt tråd. Har skrivit nån gång att vi köpt en

gammal husvagn Polar 470 - 78- Har besiktat den med nya sommardäck. kopplade

in Elet och allt fungerade, värme, kylskåp, belysning. Nu uppe i 4100 kr för allt

Blir bra att dra efter vår Ford Taunus - 81

Sen värdet på den har stigit 3 dubbelt, samma gäller Forden och andra grejer vi har. Min

fru hade en Yamaha Dt 50 inköp 3000 såld för 6000 bätre än ha pengar på banken

On 2022-08-04 at 09:31, skrev Mr Ning Ning:

Står dom utanför Vadstena??

Jag passerar den campingen ibland

Ja har du också njutit av Rådhuskällarens mat, och handlat hos Östenssons?

13 minuter sedan, skrev Batting:

Ja har du också njutit av Rådhuskällarens mat, och handlat hos Östenssons?

Kollade deras meny.

Fläskfilé Oscar serveras med klyftpotatis, tryffelbearnaise,
kräftstjärtar, sparris och bakad körsbärstomat. 179 Kr

Tryffelbearnasie.

Hetare än så blir det inte, värdigt vilken stekare som helst.

Kosmopolitiskt.

On 2022-08-04 at 12:57, skrev Boa52:

Sen värdet på den har stigit 3 dubbelt, samma gäller Forden och andra grejer vi har. Min

fru hade en Yamaha Dt 50 inköp 3000 såld för 6000 bätre än ha pengar på banken

Hon skulle inte sålt sin DT 50, dom börjar bli väldigt populära nu bland oss som hade en sån när vi var 15 bast och folk har ju inte råd med Zundapp längre som det är fantasipriser på. Jag har köpt och sålt DT 50 de senaste två åren med goda vinster, köper på Facebook och säljer på Tradera. Men nu är det nästan omöjligt att hitta dom till vettiga priser, folk vet att de börjar bli värda pengar och finns det nån under 5000 kr så är de sålda snabbt, tidigare så kunde man vänta några veckor och bjuda 3000 kr 😛 

Men jag har 12 st kompletta i garaget i varierande skick, får pilla i ordning några under vintern och kränga av. Lite ny färg och nya dekaler så får man 10 000 kr för en moppe lätt, folk bryr sig inte om lampor och sånt funkar, behöver inte ens starta, bara de ser snygga ut och är kompletta så bjuder folk som galningar.

Har dom tagit bort Rådhusbiffen då 🙄

2 minuter sedan, skrev Swippe:

Hon skulle inte sålt sin DT 50, dom börjar bli väldigt populära nu bland oss som hade en sån när vi var 15 bast och folk har ju inte råd med Zundapp längre som det är fantasipriser på. Jag har köpt och sålt DT 50 de senaste två åren med goda vinster, köper på Facebook och säljer på Tradera. Men nu är det nästan omöjligt att hitta dom till vettiga priser, folk vet att de börjar bli värda pengar och finns det nån under 5000 kr så är de sålda snabbt, tidigare så kunde man vänta några veckor och bjuda 3000 kr 😛 

 

Men jag har 12 st kompletta i garaget i varierande skick, får pilla i ordning några under vintern och kränga av. Lite ny färg och nya dekaler så får man 10 000 kr för en moppe lätt, folk bryr sig inte om lampor och sånt funkar, behöver inte ens starta, bara de ser snygga ut och är kompletta så bjuder folk som galningar.

Vi har för många fordon och nu kommer mina barn inte så ofta för att köra dom och jag hinner

bara starta dom, kör inte så mycket längre, Huskvarna drömbågen, Rödkvarna 125 cc med kärr

posthämtar moppen Puch Maxi .Lamberetta -62 150 cc med problem. Dom andra mopparna

har jag inte startat i år Blev lite med Forden och Husvagn så det räcker. Fyllt 70 så jag gick

ned på halvtid. Ladar ved idag fy f-n vad jag ska få ont i ryggen, tur min fru är stark

On 2022-08-03 at 23:48, skrev Alarik:

 

Har dom ett litet vitt staket i plast runt om markbiten utanför husvagnen också

och blomlådor med pelargonier?

Nej dom har faktiskt inte gått till sådana överdrifter.
I år hade dom t.o.m. slopat förtältet och liksom bara fällt ut ett tak.
Det var ju bra för då kunde syrrans karl sitta där och ondgöra sig över de mycket små flygfäna som bosatt sig på hans vita bil.
Själv har jag inte tvättat min bil på flera månader, och förbjudit honom att kommentera det.
Jag har påpekat att, "Du vet att detta är min bil va?!"

Vad fan är det där för en fixering?
Sitta och kommentera så knottliknande svarta prickar på den vita lacken som fan knappt syns.
Och ständigt denna frågan, "Hur går bilen?".
Jag som har en bil för att ta mig från punkt A till punkt B blir ju bara stressad av att behöva hitta på något smart att säga om den.
När jag var hemma hos dem sist så frågade han om jag ville se grästrimmern han nyss köpt på Bauhaus....?
Va fan, jag börjar ju flacka med blicken och se mig om efter flyktvägar.
Men ärligt, en grästrimmer är en grästrimmer och inte så mycket mer, vad ska jag möjligen kunna ha för åsikt om den?

Jag är nog väldigt dålig på sådana där killgrejer, men jag menar jag är ju pensionär.
När jag var 15-16 år så var jag lite intresserad av om någon hade köpt ett ställbart munstycke till moppen och så där, men nu...
En gång visade dom en bild på en bil som deras svärson köpt.
Han hade ärvt pengar och förverkligat en dröm om att ha en sportbil, och visst den var häftig.
 "Snygg!", sa jag.
Då tittade dom förvånat på mig och sa, "Snygg...Är det allt du har att säga?".
 "hääämh ja, den är ju det, eller?" 
Jag försökte faktiskt att komma på något mer att krysta fram, men nä.

Men för att återgå till husvagnar.
Jag var en gång för länge sedan på en camping i Schweiz och där handlade det inte om plaststaket runt husvagnen.
Där fanns det husvagnar som inte längre var husvagnar.
Dom hade fått en liten uppmurad husgrund, och en planterad häck runt om.
Vi får hoppas att syrrans karl aldrig får se det så att inte det totala vansinnet brakar loss även här.




 

44 minuter sedan, skrev Nicholas:

 

Kollade deras meny.

 

Fläskfilé Oscar serveras med klyftpotatis, tryffelbearnaise,
kräftstjärtar, sparris och bakad körsbärstomat. 179 Kr

 

Tryffelbearnasie.

Hetare än så blir det inte, värdigt vilken stekare som helst.

Kosmopolitiskt.

 

Ja just det så heter den.
Detta året blev jag lite besviken då jag inte fick Tryffelbearnesen i en liten kopp bredvid.
I år hade de hällt på den, å så hade höjt priset.