Har några små saker som jag funderar över. Inga jätte stora problem, men ändå...
Kommer ihåg för ca 10år sedan när polaren hade kört sönder sin motor i Camaro -69. Ska dessutom tillägga att det hände ett antal ggr.
På den tiden jobbade jag 3 veckor i Norge och var hemma 1 vecka.
Självklart så frågade han mig om hjälp och givetvis svarade jag "ja" på den frågan.
Det finns många stories om denna motor men jag drar bara upp ett litet exempel denna gång.
Hans vevstakslager hade anlänt och han packade upp grejerna och undrade "hur gör man nu".
Jag sa att han måste rengöra dessa väldigt noggrant eftersom de var täckta av ett lager med skyddande medel.
-OK, säger han, och börjar putsa rent lagrena.
Efter två halv-lager utav 16 så börjar han med att polera någon fälg eller så...och jag får ta över jobbet.
Givetvis kommer han genast och predikar till mig, det jag har berättat för honom för fem minuter sedan.
Då undrar man om man verkligen ska lära pappa hur man gör barn.
Många sådana saker har man varit med om och speciellt med den mannen och den bilen.
Så över till dagens historia.
Det kommer en gubbe och vill ha hjälp med att hitta ventiler och flensar ute på anläggningen.
Givetvis tar man sitt ansvar (om det nu är MITT ansvar vet jag inte) och går ut och letar upp dessa ventiler och flensar.
Vi kommer fram till den första ventilen av kanske 20 st och jag pekar på ventilen och säger -Den är det.
-Är du säker?, får jag som svar. Samtidigt som han börjar fundera om vi har något med ventilerna på sidan om att göra.
-Ja, jag är säker! Och nej, dessa ventiler står inte med på den här listan så dom ska vi inte ta. I alla fall inte nu, svarar jag.
-Är du säker? (vid det här laget börjar jag undra om han kanske inte skulle ha frågat någon som han litar på)
-Ja, jag är säker.
Och vid de övriga ventilerna och flensarna fortsatte historien likadant. 
Sedan bör man tillägga att gubben har minst 30år i branchen. Snacka om att sno godis från små barn...
Fan så trött jag blir.
