Hejsan 
Broder!
Med tanke på ditt evigt tjatande om bartjejer, köpt kärlek, ålderskillnader, penninghungrande tjejer, toffelhjälteliknande falanger etc etc så har jag några frågor till dig som jag och kanske fler skulle uppskatta om du ville besvara.
Du brukar inte sällan i dessa debatter ge rådet 'ta nu och köp en biljett till Thailand och bege dig till Pattaya och lös ut en söt tjej'.
Hela mitt vuxna liv, ja ända sedan tonåren så har jag och dom flesta av mina polare tyckt att det är roligt att ragga tjejer.
Själva jakten har ofta varit den centrala delen och speciellt när man va yngre va det roligt att träffa polarna dan efter en krogsväng för att få berätta och höra andra berätta om gårdagen och eventuella framgångar med det motsatta könet.
Ibland träffade man ju någon man verkligen ville träffa igen, ibland blev man besviken och lovad saker som inte uppfylldes och säkerligen har man gjort många besvikna men det centrala har ändå varit att få bevisa för sig själv och andra att just JAG lyckades få just HENNE som så många andra trånade efter.
Därav min första fråga!
Har du aldrig tyckt det vara roligt att på egen hand få charma en snygg tjej och på lika villkor försöka få till en dejt, ett förhållande eller ett engångsligg?
Vad är det stimulerande, förutom det rent sexuella, för din egen självkänsla att gå in på en bar och peka på en tjej, vifta med stålarna och säga 'dig vill jag vara med inatt'?
Har du någonsin raggat upp en tjej och inte köpt henne?
Jo jag minns iofs att du för några år sedan hade ihop det med en överviktig finska.
Många här på forumet har ju träffat sin tjej via nätet.
Inte min grej för jag har för taskigt tålamod men tror du inte det är betydligt mer stimulerande?
Att få bygga upp förväntningar och sen få känna lyckan om dom infrias.
Säkerligen infrias förväntningarna inte alla gånger men istället för att bli bitter är det väl bara att ta nya tag.
Men eftersom du tror att alla bara är ute efter dina stålar och att det ligger ett välregisserat bedrägeri bakom varje möte med en tjej från Thailand så är förmodligen inte heller detta en väg för dig att gå.
Du jobbar som lärare om jag uppfatttat saken rätt och har således en hel del ledighet och låt oss anta att du kan tillbringa 3 månader per år i ditt älskade Pattay, drickandes sangsom utanför seven eleven, betala 5 bath på bussen och pröjsa 500 bath för en shorttime men resten av dom nio månaderna sitta och återupprätta ditt mantra om och om igen på ett forum.
Ursäkta!
Men det låter som en jävligt torftig tillvaro.
Jag kan någonstans förstå att tex Thaikaj som aldrig lyckats få till det med en riktigt attraktiv tjej här på hemmaplan löser sin sexuella frustration med besök bland thailands barer även om jag inte gillar själva företeelsen i sig - att pga av sitt ekonomiska övertag kunna få en tjej i säng som helst antagligen skulle valt ett annat liv.
Tillhör du den kategorin män Broder - mannen som på sin höjd kan få till det med en blekfet finska?
Skulle föresten vara intressant att höra hur det går för Thaikaj och tjejen han funderade på att bjuda hit.
Skulle vara roligt om han fick till det
Av alla mina förhållanden jag haft med olika tjejer (kan väl tillägga att jag bara haft ett riktigt långt stabilt förhållande men många många lite kortare som tagit slut av diverse olika anledningar) så tror jag att jag haft överlägset bäst ekonomi i alla fall utom just med henne som som även är mamma till min son.
Tror du då att dom flesta valt mig pga av det?
Jag har iofs aldrig nämt mina finansiella tillgångar.
Jag har heller aldrig innan min nuvarande tjej varit tillsammans med en tjej från Thailand så kanske du trots allt inte tror det.
Min sons mamma har tillgångar som vida överstiger mina egna.
Tror du jag valde henne för pengarna?
Jag tror ingen har förnekat att det du skriver förekommer men du gör det till en allenarådande sanning att mer eller mindre alla tjejer från Thailand som är tillsammans med en falang valt det enbart pga ekonomiska faktorer.
Drar man det till sin spets kanske man kan säga att dom män som verkligen blir lurade helt enkelt förtjänar det.
Kanske är dom som dig som tror att en människas känsloliv är till salu och i slutändan därmed är mer lättlurade, det perfekta offret.
Du har ju själv skrivit att du blivit lurad vid ett flertal gånger så det är väl inte helt orimligt att tro att så är fallet.
Med dina egna bittra erfarenheter som i början grundades på din egen tro att känslor är till salu så väljer du sedan att tro att alla bara vill åt dina eventuella ekonomiska tillgångar.
Åldersskillnader!
Min tjej är 18år yngre än mig men hon är en vuxen kvinna.
Sedan jag skilde mig för ca 10 år sedan har precis alla tjejer jag träffat varit yngre än mig, några i 20årsåldern.
Jag skulle nog ha svårt att få till ett seriöst förhållande med en tjej från Sverige som är 20år idag eftersom jag hunnit bli 46 år gammal och omgivningens fördömmanden kan man inte negligera.
Däremot har jag troligen inga större svårigheter att få till det med en riktigt attraktiv tjej i 30årsåldern, mao i samma ålder som min nuvarande tjej.
Du tar upp exempel som Noi 20 år och Svante 65.
Hallå!
Naturligtvis finns dom men är nog en liten minoritet och du grundar åter igen dina tankar på egna bittra erfarenheter.
Uppriktigt sagt så tror jag ingen här tar dig på allvar.
Jag ska erkänna att jag kan roas av dina inlägg.
Du lever i din egen lilla bubbla, eller kokosnöt som Kim väljer att kalla det, och inte för att vara taskig men det är egentligen mest synd om dig själv även om du inte inser det själv.
(inte filmerna 
)
