Frugan har alltid varit intresserad av Sverige, både hur det ser ut och hur det fungerar, trots att vi aldrig på allvar diskuterat att flytta dit om än besökt ett 20-tal gånger. Svärmor, med en närmast obefintlig formell utbildning, har också alltid varit intresserad av Sverige och världen i allmänhet medans svärfar, med en något bättre utbildning, aldrig intresserat sig för något utanför bygränsen.
Om jag ser på mina kompisar från Sverige så finns det inget direkt samband mellan nyfikenhet på andra länder/kulturer och formell utbildningsnivå men en klart samband mellan denna nyfikenhet och allmänbildning och jag tycker detsamma gäller i Thailand.
Det vimlar dock givetvis av thailändare som vet att de aldrig någonsin kommer få en chans att komma utanför kungadömets gränser, förutom kanske ett par timmar vid en gränsövergång, och då kanske det känns meningslöst att ens bry sig om något annat än Thailand. Då är det kanske svårt att ändra mentalitet när möjligheten helt plötsligt uppenbarar sig i mogen ålder.
Personligen tycker jag det är intressantare att bara traska runt och känna på atmosfären än att besöka alla "måsteställen" när jag kommer till ett nytt land eller ny stad och det tycker egentligen frugan också. Med ett par hundra Facebookvänner runt om i världen så blir dock trycket att leverera selfies vid kända monument/byggnader/miljöer ibland alltför betungande 