Hej
Jag har ju haft en svärfar i mitt första äktenskap och vi kommer att vara vänner så länge vi lever, han besöks fortfarande av mig och även av mina falangkompisar från Sverige trots att det är 13 år sedan vi skilde oss.
Han hade inga problem med pengar för han jobbade i Oman och Saudi m.m, och frun hade byns största affär och resturang.
Däremot var farfar skeptisk till utlänningar och det var först vid mitt 4-5 besök som han förstod att jag var seriös och att jag tog mitt ansvar för hans barnbarn på allvar, det kan jag inte klandra honom för, han kände ju inte mig.
Efter den gången köpte han alltid en stor öl och bjöd mig (bara mig) på middag varje gång som jag kom, vi skulle sitta vid ett eget bord och han serverade mig, men han är nu död sedan länge.
Min nuvarande svärfar är väldigt primitiv och kan varken läsa eller skriva, men är duktig på hantverk t.ex göra blåsrör av bambu och han är extremt arbetsam, han jobbar jämnt och vill inte leja folk till något.
Jag skulle nog tro att han var lite skeptisk till mig från början, eftersom jag var falang. Men nu har han sett att jag villigt jobbar hårt i byn och deltar i byns alla aktiviteter. Men nu är allt frid och fröjd och vi tillbringar massor av tid tillsammans och jag lär mig mycket av honom, t.ex vad man kan odla på olika platser och varför man gör si eller så i Isaan, det finns oftast logiska förklaringar till saker som vi falanger tycker verkar underliga eller onödiga.
Men jag har aldrig känt mig som en "vandrande ATM" som vissa utlänningar beskriver kontakten med familjerna, och det är ingen som tigger prylar eller pengar, snarare ger dom mer än dom får tillbaka. Jag är stolt över att vara accepterad och njuter av att vara där.
Mvh Isan Lover
göra.Då måste han flytta med sin nya kvinna jag tycker det var helt vansinigt han jobbat slitit för huset och sina barn många år. Nu gillar svärmor den killen väldigt mycket (för mycket ;D enligt exfrugan) så det blev inget av med det. Efter några månader kom lilla systern hem hennes kille förlätt henne.
