Thailändare begraver oftast inte de döda utan de kremeras istället.
När den döde precis lämnat jordelivet påbörjar det Thailändarna kallar "Ngaan sop" (likceremoni?).
Anhörig familj skaffar kista man lägger den döde i, tillsammans med finkläder och personliga saker
och sätter upp kistan till allmän beskådning. Ofta med en bild på den döde framför kistan.
Sedan påbörjas en orgie i mat och dryck som ofta varar i flera dagar. Ju prominentare den person
varit som dött destu större "fest".
Hur länge festen varar beror på när närmsta "lämpliga" dag för kremering infinner sig. Ibland kan det
vara dagen efter frånfälle varpå festen blir kort. Men det händer också att ceremonierna pågår i
upp till 10 dagar.
Munkar från det lokala "Wat"-et kommer förbi och ber (tam bon) tillsammans med besökare varje dag.
Alla som vill får komma och mat och dryck är gratis och bekostas av den dödes anhöriga.
Eftersom det kan dra ut på tiden så riskerar dessa ceremonier att bli dyra. Speciellt då det är
en omtyckt person som gått bort och det handlar om många dagar. För att bidra till kostnaderna
är det därför brukligt att besökare ger penga gåvor så som andra skrev. De som inte har pengar kan
skänka ris eller annat värdefullt istället.
På kvällarna kör man musik och dansar.
När dagen för kremering kommer samlas alla på den ceremoniella platsen (oftast i hemmet hos den bortgångne).
Kistan förs sedan till kremeringsplatsen (oftast ett lokalt wat) i en gående procession varpå bortgångne
i kista bränns. Askan sparas i en urna som de anhöriga tar med sig hem.
Det finns jättemycket mer att berätta om detta men hinner tyvärr inte skriva allt och har inte bilder tillgängliga. 