Hej
Det var säkert Khao Sam Roi Yot som är värt ett besök, själv tycker jag att sträckan söder om Hua Hin med lite mer berg och både orörda öde stränder och lite lagom exploaterade stränder där man kan äta billig och sea food är helt ok.
Själv minns jag Hua Hin på samma sätt som Baa före Hilton hotell, med billigt budgetboende och utsökt sea food på dom fallfärdiga bryggorna i hamnen och alla hus som mer liknade skjul, då kunde man åka med fiskebåtarna ut på natten och folk var genuiint intreserade av dom relativt få falanger som besökte platsen.
Mvh Isan Lover
Det är även så jag minns "mitt" Hua Hin. Jag besökte platsen första gången 1996 och blev omedelbart förälskad i den, då lilla pittoreska fiskebyn, väldigt likt det Issanska shangrila som du så ihärdigt refererar till, med den skillnaden att här finns havet och en, på¨den tiden liten bargata, soi BinthaBaht, som inte bara var barer utan även några små billiga hotell, bra matställen och även några salonger där man kunde både få en klippning, rakning och om man så ville, manikyr samtidigt. Efter 96 så besökte jag HuaHin varje år under tre till fyra veckor per resa, har knutit bekantskap med några av lokalbefolkningen, en vänskap som fortfarande sitter i, men har också sett den förändring som skedde, visserligen sakta i början, men som blev en total explosition efter tsunamin. Gemytet finns inte kvar, vänligheten och ärligheten är borta även den. Min uppfattning om dagens HuaHin är att det har blivit ett Phuket noi Wannabee, allt är numera business och ruffla farang mentalitet. Det är med ett litet sting i hjärtat som jag inser att "mitt" lilla paradis finns inte mer och att jag kommer inte att besöka platsen fler gånger. Även mina Thaivänner har tagit avstånd från vad som en gång var deras hem och har även de flyttat där ifrån.
