Hatar ni måndagar ?

Nu är det väl lite off topic, men jag håller med i mycket av det du säger. Jag är ganska skeptisk till Psykiatrin och den medicinska modellen överlag inom Psykologi, även om det nu helt klart även fyller en viktig funktion. Sen att det finns otroligt mycket skit inom området med diffusa utbildningar och udda perspektiv och ännu mer udda arbetssätt är ju ganska välkänt. Jag har sett skrämmande okunskap och bristande kompetens vid många tillfällen, vilket tyvärr leder till att de som lider, ofta lider ännu mer.

Ältade av sina problem må fylla en funktion initialt, men det leder ju ganska sällan till någon långvarig förbättring för många, om det nu är det enda behandlingssättet.

Dock är det ju inte behandlarens syfte att "få" den andra att må bra, det handlar ju om ett gemensamt mål som båda arbetar mot på ett sätt som är bra.

Sen ska man väl inte heller glömma att alla dessa egenskapade och självlära "kunniga" som skriver självhjälpsböcker till höger och vänster inte alltid heller vet speciellt mycket vad de gör, det kan gå väldigt fel där också. Även om det helt klart finns en lång rad bra böcker också.

(Om depressioner och annat sådant träningsbart. Scitzofreni o d vet jag inte ett dugg om.)

Kanske en del off topic, men samma grundtekniker kan användas till många olika problem.

Visst finns det andra avarter också, men jag menar snarare att den utbildningen till VANLIGA sjukvårdspsykiatrin är kass, eftersom den inte lär ut hur de kommer vidare istället för att älta.

(Ett av exemplen hade varit inom psykvården i 15 år, p g a av bara nervositet/depression, och det enda sjukvården åstadkommit på 15 år var att han åt starkare och starkare medeciner! Redan 2 månader efter jag sagt hur han kunde träna, hade han blivit av med en fobi, som han haft 10 år, och var nere på 1/4 av gamla doserna.)

Målet borde väl vara att de ska må bra?

Håller med TS. Hatar inte måndagar och försöker att leva i nuet. Livet är fört kort för att enbart livas upp på helger och semestrar. Med det skall gudarna veta att det är kan vara bra svårt ibland med vårt förb*nnade klimat.

tycker måndagar är rätt så softa, visst det är långt till nästa helg men man är oftast rätt så utvilad.

tisdag och onsdag är däremot lite tunga ibland, särskilt onsdag.

torsdag så känner man att nu är det nära, fredagarna brukar försvinna rätt så fort.

Men senaste tiden så har en stor del av dagarna känts långa eftersom jag längtar väldigt mycket till nästa resa som inte är förräns i slutet av juni..

Då är det inte landet som jag längtar mest till såklart..

Ente måndagar, men dagar när jau ska jobba förmiddag