Blev mycket förvånad att höra en kommentar från en granne den dagen vi flyttade och Svarten bad om ursäkt för att det kunde vara stökigt på grund av flytten.
Då sa idi*ten till grannen "Vi är på toppen humör --- (låtsas paus) --- att ni ska flytta".
Jag hörde inte detta direkt.
Vet inte hur jag skulle reagera om jag hörde det med egna öron.
Blev lite irriterad och helt paff.
Hade ingen aning om att vi varit hatobjekt.
Har aldrig märkt någonting.
Varje gång vi såg honom så hälsade han och pratade med oss och lillen.
---
Så okänslig är jag väl ändå inte att jag inte skulle märka något om de hade visat det.
---
Men men
Efter en liten stund kom idi*ten och ställde sig framför våran dörr och började säga till mig "Ni kommer väl ihåg att ta med era cyklar".
"Självklart gör vi det. Varför ska jag lämna mina nyinköpta cyklar här. Det enda jag ska lämna är bara skräp." - svarade jag surt. Visste ju vad han hade fällt för kommentar som svar till en artig ursäkt.
"Och föresten ska vi inte flytta än. Vi kommer att ha lägenheten ett par tre månader till" - tillade jag och stirrade i ögonen på honom. (Där fick du, idi*ten - tänkte jag. Du ska inte få ha det nöje att slippa oss än)
"Ni ni får inte slänga skräp hur som helst när ni ska flytta. Ni måste transportera bort det. Annars funkar det inte." fortsatte han.
Jag drog fram min svarta sopsäck som var halvfull och svarade "Vi har en påse som jag ska slänga. Och jag tycker jag har rätt att slänga den".
Han sa att han sitter i styrelsen det är därför han måste säga till om sådana saker.
---
Han blev säkert skitarg på mig. Och jag på honom.
Inte för att han sa till om cykeln eller skräp.
Hade han inte varit otrevlig mot oss så hade jag nog inte haft mod att konfrontera honom så där ögon mot ögon.
---
Så flyttade vi ut.
Och jag var sur på honom hela dagen och inte kunde släppa det.
---
Försökte tänka på hur jag skulle kunna ge igen.
Men sen sa en kompis till mig att han hade nog fått det - av våra skräp. he he he
Oki - då var det kvitt.
---
---
När jag hade lugnat ned mig dagen efter och släppt det hela så kom jag på att det måste vara en plåga för honom att se oss i huset om han hatade oss så mycket att han kunde att fälla en sådan kommentar. Då hade han nog fått sitt straff - innan vi fick vårt.
---
Sen tänkte jag att jag har blivit mer hämndlysten nu för tiden. Det är inte bra - det är man själv som drabbas.
Som jag minns så brukar jag inte vara hämndlysten - men man brukar ju se sig själv som en gud, nästan.
Jag får skylla på graviditeten - eller så har man blivit mer mogen och vågar släppa loss med alla mänskliga känslor.
Eller så har jag nog alltid varit hämndlysten - men inte vill erkänna det.
---
---
Men nyss fick jag höra att Ordförande i den gamla bostadsrättsföreningen ringde och sa att NÅGON hade angett oss att vi hyr ut lägenhet i andra hand utan tillstånd.
Ha ha ha ...
Då vet jag att han fortfarande brinner i sin hat-eld.
---
När ordförande hörde att vi inte alls hyr ut lägenheten utan vi låter Svartens dotter bor där under tiden som vi ska fixa till och sälja den - då blev han tyst.
Sen klagade han på att vi är dåliga på att sortera sopor.
Det måste vara jag som slarvar med att slänga kartong med papper och slänger det i pappersinsamlingen. Han/någon hittade mitt namn på kartongen. Brrr när jag skriver den här raden känns det lite läskigt faktiskt.
Svarten är nog världs bäst på att källsortera.
Hur många är det som river ut plastfönster på ett kuvert innan man slänger?
Hur många är det som plockar ut mjölkkartonger ur brännbart och slänger dem i det mer "rätt" sortering?
Hur många kånkar omkring hela familjen till soptippen på cykel och barnvagn?
---
God bye my friend!!!
Med den här tråden hoppas jag att min arg-eld är släkt.
---
Magrood
