Gällande opastöriserad mjölk
"I Sverige är det lag på att all konsumtionsmjölk skall pastöriseras. Vilket är en värmebehandlingsmetod, där man genom tillräcklig hög upphettning dödar eventuella bakterier och produkten blir mer steril. Man hävdar att detta sker för att göra en matvara mer säker att konsumera. Att matvaran blir en raffinerad produkt med sämre näringsinnehåll är inget som marknadsförs.
I varje svensk matbutik kan man köpa bevisligen produkter som är skadliga för kroppen såsom läsk, chips, mikromat, cigaretter och flera meter med godis men inte oförstörd opastöriserad mjölk. Vi har blivit hjärntvättade att tro att coca-cola är säker dryck men inte opastöriserad mjölk. Pastöriseringen av mjölken innebär att mjölken blir en så kallad död produkt, alla vitaminer med mera dör av upphettningen. Därefter tillsätts det industriellt framkallade vitaminer. Det innebär även att de goda bakterierna i mjölken dör! Det har genom tidens gång varit som argument att mjölken ska pastöriseras på grund av olika smittsamma farliga bakterier. Regeringens mjölkutredning 1933 kom fram till följande, för att få fram smittofri mjölk kunde detta ske genom två sätt, ett där man kontrollerade produktionsplatsen eller genom att pastörisera mjölken. Det senare alternativet visade sig vara enklare och billigare. 1937 introducerades det allmänna pastöriseringstvånget. Vilket inte handlade om att förbättra hälsan, utan framställdes som en säkerhetsåtgärd mot smittsamma sjukdomar och smutsig mjölk. Bönderna hade inget annat val än att anpassa sig. De smittor som man då vid den tiden ansågs kunna smittas genom opastöriserad mjölk, har i dagsläget visa sig inte ha någon saklig grund. Ett av de främsta skälen som angavs av de som förespråkade pastörisering var risken för att smittas med tuberkulos. Vi vet idag att tuberkulos visserligen kunde smittas via mjölk men smittan kom inte från kon och inte från friska, välvårdade kor som producerade frisk mjölk. Istället smittandes den via andra människor. Tuberkulos är främst luftburen och utöver spridningen från sjuka och vanvårdade kor spreds den på grund av bristande allmänhygien och dåliga bostadsförhållanden, samt via tuberkulossmittade människor som hostade i mjölkkannor och på mjölkutrustning.
Vad händer med mjölken när den pastöriseras? En större del av vitamin B6, B12, tiamin, folat, C-vitamin och D-vitamin förstörs. Livsviktiga enzymer (biologiska ledare och är essentiella för att kunna ta upp näringen i mjölken) inaktiveras. Enzymet fosfatas, som är nödvändigt för upptaget av kalcium, inaktiveras helt. Enzymet lipas, som behövs för att spjälka fettet i mjölken förstörs. Laktobacillerna (goda bakterier)förstörs. Proteinerna i mjölken förändras, vilket kan leda till allergier hos barn och vuxna. Betalaktoglobulin, som ökar vår upptagningsförmåga av A-vitamin, förstörs men det gör inget då stor del av A-vitaminet förstörs också. Wulzenfaktorn (ett ämne som skyddar både djur och människor från förkalkning av leder, såkallad atros), även kallas smidighetsfaktorn, förstörs. Upp emot en fjärdedel av mjölkens jod (jod är nödvändigt för kroppens syntes av sköldkörtelhormonerna) förstörs. Mjölkens naturliga antibakteriella och immunförsvarsstärkande egenskaper förstörs. Det finns studier som pekar på att konsumtionen av pastöriserade mjölkprodukter kopplas samman med typ 1-diabetes. Forskarna har hittat ett protein i pastöriserad mjölk som triggar en autoimmun reaktion som förstör de insulinproducerande cellerna. Pastöriserad mjölk kopplas även till cancer i äggstockarna, multipel skleros och sterilitet hos kvinnor. Pastöriserade mjölken innehåller kolesterol-epoxid och kolesterol-oxid. Studier har visat att produkter med oxiderat kolesterol orsakar cancer och åderförkalkning. På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa att enzymet fosfatas helt inaktiveras vid pastörisering. Det kan då vara bra att veta att fosfatas är essentiellt för upptaget av kalcium. En del av kalciumet finns kvar i mjölken men kan inte tas upp då fosfatas har inaktiverats. Trots all den negativa påverkan pastöriseringen har på vår mjölk är det krav i Sverige att all konsumtionsmjölk ska vara pastöriserad. Är detta enhetligt med EU som vi är medlemmar i, då det i Frankrike, Schweiz och Italien så får man lov att köpa riktig och oförstörd mjölk. Hur kommer det sig? Har vi i Sverige sämre mjölk? Eller har Livsmedelsverket ingen koll? Livsmedelsverket står att läsa på hemsidan att kravet på pastöriserad mjölk finns kvar på grund av att avdöda de sjukdomsframkallande bakterierna Salmonella, Listeria, Campylobacter, Yersinia och EHEC. Vi ska helt enkelt skyddas men stämmer detta? Det fanns kanske en tid när Livsmedelsverkets rekommendationer för pastöriseringen av mjölk hade en mening. Lösningen ligger i livsmedelsproduktionen. Det är dålig hygien vid livsmedelshanteringen, samt dålig råvara, i detta fall onaturligt hållna kor som är orsaken till oönskade bakterier i mjölk. Mjölk utan pastörisering är en föda som bygger upp ens immunförsvar så att det har motståndskraft mot bakterier. ”Låt din mat vara din medicin och din medicin vara din mat” Hippokrates. Opastöriserad mjölk innehåller cirka 100 olika bakterier i låga nivåer som alla hjälper till att stärka ditt immunförsvar. I Europa har man undersökt om opastöriserad mjölk kan förbättra barns immunförsvar och skydda dem från astma och allergier. Tusentals barn och vuxna deltog och man fann att konsumtionen av opastöriserad mjölk skapade ett starkt och naturligt skydd mot astma och allergi hos barn och ungdom (The Lancet, 2001/Journal and Clinical Immunology). Många vet inte att opastöriserad mjölk från betande kor sedan länge använts som medicin.
Av hälsoskäl vill människor dricka opastöriserad mjölk som de kan köpa direkt från sin butik så som det är i vissa EU länder. Detta förhindras dem på grund av pastöriseringstvånget. Det säger sig själv att en oprocessad produkt är näringsmässigt bättre än en processad. Naturbetande kor ger mjölk som innehåller mer antioxidanter och har bättre balans mellan olika fettsyror. Det som kon äter är en framgång till hur näringsmässig mjölken blir. Kor som föds upp på fröbaserat kraftfoder eller så kallat Drank (en restprodukt från industriell tillverkning), är ett spannmål som fermenterats och renats på kemisk väg och kallas för Drank eller Drav, innehåller en mängd kemiska rester"och detta marknadsförs idag som foder för grisar, hästar och kor.
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)