Sist vi var hemma i Thailand berättade min fru för sin kusin om alla fina blåbär, lingon och svamp vi har hemma i våra fina svenska skogar. Kusinen fick ett resebidrag från sin österrikiske man och gav sig iväg till Sverige. Hon bodde gratis hemma hos oss och kostnaderna för deras bärexpeditioner delades lika. När det var dags att åka hem efter två månader frågade jag hur mycket hon hade tjänat. Hon sa stolt att hon hade nästan 20 000 kr kvar.
Hon var jätteglad att hon fått möjlighet att komma hit och tjäna nästan 100 000 THB på två månader, mot de 1-2000 THB/mån hon drar in hemma i byn på massage och lite ströjobb, mannen är familjeförsörjaren och hon är hemma fru.
Man kan nästan se rubrikerna på löpet hemma i byn,
ARBETA I SVERIGE 1 ÅRSLÖN/mån
Tänk om vi hade haft ett litet bärplockarföretag där vi anställt henne istället med kollektivavtal, garantilön, arbetstidsreglering och försäkringar.
Man kan nästan se rubrikerna på löpet hos kvällstidningarna
ARBETARE TVINGADES TILL SLAVAVTAL
Jag kan inte förstå hur man skall kunna få alla nöjda när vi endast ser saken ur ett perspektiv. Några andra skarpa hjärnor som kan lösa frågan utan succé eller skandal rubriker?
WAXO