Intressant diskussion...Här på MPR förordas av thaikännare ,att som invandrare i Thailand gäller det att lära sig språket och den thailändska kulturen och umgås med thai.
Inte fastna i faranggrupper som häckar utanför 7/11.
Borde väl vara samma regler för thaidamer i Sverige... eller..
Brukar handla på Wararot market eller Nakhorn Pingmarket. Inte så många faranger där inte.
Kloka ord.
Hörs på ditt sätt att uttrycka dig att du har hyfsad koll på läget bland thailändare i Sverige.
Hon har "valt" sina vänner nu efter en del sållning. Kloka val så vitt jag kan se.
Framtiden ser ljus ut
Förvånas ändå över hur förvånansvärt lite dessa problem tas upp då jag med 100% säkerhet vet att vår situation är långt i från unik.
Jag försöker att vara lösningsorienterad, men det är lätt att bara se problemen.
Min strategi: Se problemen.
Diskutera-Sopa inte under mattan.
Hitta lösningar som fungerar i form av råd, stöd av vänner, litteratur, kommunikation sinsemellan.
Om detta inte fungerar. Avsluta relationen.
Lätt att säga, men svårare att genomföra i praktiken.
Själv tycker jag att det verkar som ni är en bra bit på väg. Trivs man med varandra så verkar det drastiskt att inte ge det en chans och avsluta relationen om det inte uppdagas något mycket allvarligare. Av vad du tidigare nämnt har jag dragit slutsatsen att det inte rör sig om några allvarligare lögner och ekonomiska finter utan småsaker. När ni dessutom kan diskutera saken och komma fram till vad som är rätt och fel finns det stort hopp.
Att leva i ett förhållande är ju att ge och ta. Båda parter må få ett visst utrymme att vara sig själva också, annars blir relationen lite grann som ett fängelse.
Man kan inte utgå från en part i ett flerkulturellt förhållande, då är det dömt att misslyckas, lätta lite på stärkkragen och andas frihet så kommer det att gå bra, eller i alla fall öppnar det förutsättningarna för att det ska funka.
Försöker man däremot kväsa den andra parten genom att predika "allt jag gör är moraliskt och etiskt rätt" då går det förr eller senare åt helvete!
Den där liknelsen med att skaffa en hundvalp hade sina poänger, dessbättre är den mänskliga hjärnan konstrurad för kommunikation istället för lydnad, kan vara en nog så viktig tanke!
Jag håller henne vid liv dvs att jag betalar för hennes uppehälle, flygbiljetter, grundläggande shopping, har köpt henne en helt okej bil här hemma i Sverige samt skickat ner en slant till hennes familj för att rena driksvattnet. Något som dom inte bad om, men som jag tyckte att jag kunde bidra till.
Angående mognad så är min åsikt att thailändare generellt är minst 10år efter oss. Här menar jag saker som: ekonomi, konflikthantering, relationer etc.
Alla faranger med insikt i ämnet som jag diskuterat saken med har delat min åsikt. Kanske lite en del av charmen med tjej från annat land. Hoppas höra andra åsikter från er här på forumet.
Agående att uppfostra sin partner: Du har rätt. Jag måste uppfostra henne. Låter illa men det är faktiskt sant.
Glöm då inte bort allt positivt som jag ochså skrivit om vår relation. Vi delar mycket & har verkligen roligt tillsammans!
Många thailändare i 20-30 årsåldern kan nog uppfattas som lite omogna pga sociala skäl, framförallt en skola som inte uppmuntrar till kritiskt tänkande och ifrågasättande. Samtidigt känner jag många thailändare som tycker att västerlänningar i den åldern, och även bra mycket äldre personer, är omogna som trots alla de resurser och möjligheter som finns i västvärlden ändå väljer att slacka runt istället för att skaffa sig en riktig utbildning, jobb och familj. Som vanligt är det nog så att myntet har två sidor och vilken sida man tycker är bäst beror på ens egna smak och värderingar. Jag är rädd att "alla de faranger med insikt i ämnet" som du pratat med mestadels har samlat in sin insikt runt det beryktade stenbordet. Om din 25-åriga tjej verkligen mentalt sett är 15 vad skulle det isåfall säga om din mentala status?
Jag vet inte om det finns någon "Guide till Thailändare i Sverige" och även om det skulle finnas så skulle det nog inte hjälpa så mycket, just att "lära" sig hur man ska uppträda i olika miljöer ger nog inte mer än de mest fundamentala floskler som en hyfsant observant person ändå plockar upp på ett par månader. Att umgås och prata med dina svenska vänner, framförallt om de har svenska flickvänner, dina släktingar osv borde ge en bra bild av hur Sverige och svenskar generellt sett tänker och agerar och garanterat väldigt mycket mer värdefullt än en bok.
Man kan inte utgå från en part i ett flerkulturellt förhållande, då är det dömt att misslyckas, lätta lite på stärkkragen och andas frihet så kommer det att gå bra, eller i alla fall öppnar det förutsättningarna för att det ska funka.
Försöker man däremot kväsa den andra parten genom att predika "allt jag gör är moraliskt och etiskt rätt" då går det förr eller senare åt helvete!
Den där liknelsen med att skaffa en hundvalp hade sina poänger, dessbättre är den mänskliga hjärnan konstrurad för kommunikation istället för lydnad, kan vara en nog så viktig tanke!
Du har helt klart en poäng & jag tar åt mig en del.
Många thailändare i 20-30 årsåldern kan nog uppfattas som lite omogna pga sociala skäl, framförallt en skola som inte uppmuntrar till kritiskt tänkande och ifrågasättande. Samtidigt känner jag många thailändare som tycker att västerlänningar i den åldern, och även bra mycket äldre personer, är omogna som trots alla de resurser och möjligheter som finns i västvärlden ändå väljer att slacka runt istället för att skaffa sig en riktig utbildning, jobb och familj. Som vanligt är det nog så att myntet har två sidor och vilken sida man tycker är bäst beror på ens egna smak och värderingar. Jag är rädd att "alla de faranger med insikt i ämnet" som du pratat med mestadels har samlat in sin insikt runt det beryktade stenbordet. Om din 25-åriga tjej verkligen mentalt sett är 15 vad skulle det isåfall säga om din mentala status?
Jag vet inte om det finns någon "Guide till Thailändare i Sverige" och även om det skulle finnas så skulle det nog inte hjälpa så mycket, just att "lära" sig hur man ska uppträda i olika miljöer ger nog inte mer än de mest fundamentala floskler som en hyfsant observant person ändå plockar upp på ett par månader. Att umgås och prata med dina svenska vänner, framförallt om de har svenska flickvänner, dina släktingar osv borde ge en bra bild av hur Sverige och svenskar generellt sett tänker och agerar och garanterat väldigt mycket mer värdefullt än en bok.
5555 känner igen min tjej där. Hon är inte det minsta imponerad av mitt tidigare backpacker liv. Vilket slöseri med tid & pengar!
Du kan garanterat räkna med missförstånd olika tolkningar på samma problem. Det är därför vi älskar våra fruar. Man kan bli helt snurrig över diskutioner med dom. Men att ge upp bara för det. Då har man börjat fel. Ett exempel. Frugan hade fått ett kit med comvic kontant. Jag läste det och sa till madame. Om du slår en kod kan du se hur mycket pengar du har i telefonen. Men se de skulle inte madame göra. För hon skulle inte använda kontantkortet. Vi hade en livlig diskution. Tills hon för en gång skull lysnade och jag fick visa. Då säger madame det är samma som i Thailand som det självklara.
Dom är för goa
Boken Thailand Fever är bra men när det gäller just Sverige så vill jag rekommendera boken "The Swedish Code".
Den är skriven "utifrån" (dvs av nysvenskar) även om perspektivet är mer västerländskt än asiatiskt - de tre nysvenskarna bakom kommer från västerländska länder - så belyser det bra på vilket sätt vi svenskar är "konstiga" enligt andra. Jag lärde mig en hel del när jag läste den.
Jag gjorde så att jag köpte den (på engelska), läste och strök under och kommenterade saker innan jag skickade över den till henne. Det var alltså innan hon hade flyttat hit men vi pratade mycket på Skype under den tiden och hon kunde fråga eller kommentera saker. Boken tar upp just det där med hur vi ser på sanning och lögner i Sverige och jag tycker det ligger i linje med det du skriver.
Vissa saker sa jag väldigt tidigt att de var "icke förhandlingsbara" - däribland att vara ärlig mot varandra på ett sätt som kanske inte är typiskt i Thailand. Jag för klarade också att det hänger ihop med att jag letar efter en partner, inte en flickvän om ni förstår vad jag menar.
Appropå det där med att "uppfostra" sin partner: I mina ögon så handlar det om att vissa saker har man problem med och om det är mindre jobbigt för partnern att undvika dem än det är för en själv att utsättas för dem så må det väl vara hänt så länge det finns en balans i förhållandet. Jag skulle nog hävda att jag har blivit mer uppfostrad i det här förhållandet än vad jag har uppfostrat - men det har i båda fallen rört sig om saker som fallit inom den andres toleranszon.
Jag skulle ha behövt en boken "hur gör thai", en bok om vett och etikett för Farang.
Nu har jag under 4 års tid dragit ut info med tång från en hustru som tycker att det är självklara saker som man inte behöver förklara...
Den dagen vi flyttar till Sverige kommer jag att hålla dagliga kurser i vett och etikett för thai i Sverige,,,,
En bok som jag tyckte var bra och hade nytta av att ha läst:
Cultureshock-Thailand.
Mvh
Amja
5555 känner igen min tjej där. Hon är inte det minsta imponerad av mitt tidigare backpacker liv. Vilket slöseri med tid & pengar!
Ja just detta att tillbringa månader med att driva omkring på resa klädd som en slashas med ryggsäck på ryggen anser många thai vara totalt värdelöst. Själv tog jag ut allt extraarbete i tid istället för i pengar och tillbringade mellan 3 och 6 mån/år med just det 15 år i sträck. Gissa om man blir idi*t i många thailändares ögon eftersom de ju mycket hellre i samma situation skulle ha stannat hemma och jobbat ännu mera för att i sin tur köpa statushöjande kapitalvaror för precis allt och lite till. Fin bil är viktigt, ha råd med bensin är inte lika noga.
Och visst, man har väl rest upp nån miljon eller så och det hade ju räckt till värstafinagrejorna om man prioriterat sitt liv lite annorlunda.
Stressade västerlänningar förstår mycket väl de människor som prioriterar ledig tid, umgås med sina barn, långa resor osv, men bland thailändare så är i regel ledig tid inte något som är värt något alls. Och ska det resas så ska det resas flott. Fina kläder, fina restauranger, dyra hotell ger status, lågbudgetbackpackerresenärer är bara värda förakt.
Helt klart har man som regel andra prioriteringar och värden i Thailand jämfört med oss i Sverige, en av dessa skillnader är synen på vad som är viktigt i livet.
Gissa om man blir idi*t i många thailändares ögon eftersom de ju mycket hellre i samma situation skulle ha stannat hemma och jobbat ännu mera för att i sin tur köpa statushöjande kapitalvaror för precis allt och lite till.
Då kan du ju förklara för dom att om du köpt dig en värsting TV 1991 så hade den varit totalt värdelös idag.
Sedan kommer det ju alltd ett sido spå här på MPR, detta inlägget är inget undantag.
Efter 14 sekunder med filosofisk tankegång så undrar jag.
Varför vet dessa fattiga Thailändare hur jag/ du/ vi spenderar våra pengar bäst.
Hade dom varit så jävla bra på sådant så hade dom inte varit så fattiga.
Då kan du ju förklara för dom att om du köpt dig en värsting TV 1991 så hade den varit totalt värdelös idag.
Sedan kommer det ju alltd ett sido spå här på MPR, detta inlägget är inget undantag.
Efter 14 sekunder med filosofisk tankegång så undrar jag.
Varför vet dessa fattiga Thailändare hur jag/ du/ vi spenderar våra pengar bäst.
Hade dom varit så jävla bra på sådant så hade dom inte varit så fattiga.
Vilka som är fattigare de som inte har något eller de som är skuldsatta över öronen ?
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/mer-skuldsatta-an-nagonsin-forr_7422810.svd
Vilka som är fattigare de som inte har något eller de som är skuldsatta över öronen ?
http://www.svd.se/na...orr_7422810.svd
De som inte har ett rörelsekapital.
De som inte har ett rörelsekapital.
Det har du rätt i, men man ser ju en tydlig trend där människor i Sverige beter sig som thailändare.
Man lånar pengar för att visa att man har råd till hus som man belånar för att köpa ny bil för granne just köpte en ny S80, oj granne har en 50 tums tv
då måste vi ha minst 60 tum. Oj granne åker till Kanarieöarna, vi slår på stort Thailands semester minst 2 gånger om året helst på kredit osv, osv
Resten av året är det 2 kronors makaroner med ketchup från ÖB 
Det har du rätt i, men man ser ju en tydlig trend där människor i Sverige beter sig som thailändare.
Man lånar pengar för att visa att man har råd till hus som man belånar för att köpa ny bil för granne just köpte en ny S80, oj granne har en 50 tums tv
då måste vi ha minst 60 tum. Oj granne åker till Kanarieöarna, vi slår på stort Thailands semester minst 2 gånger om året helst på kredit osv, osv
Resten av året är det 2 kronors makaroner med ketchup från ÖB
Jodå, det har du rätt i.
Man betalar krediter med lån och lån med krediter. Sedan hoppas man tydligen att fodringsägarna ska glömma skulden.
Som tur var är jag inte kreditvärdig i Sverige förutom med mitt kreditkort. Men där betalar jag räkningen som kommer, rakt av.
Logga in för att svara.
