Jag retar upp mig på saker och ting. Det är väl någon form av gubbvarning gissar jag.
Inte så att jag blir grinig och butter, men det finns så många saker omkring som jag inte instämmer i, saker jag har svårt att förlika mig med.
Jag vill verkligen inte säga "det var bättre förr" men allt oftare är det just så jag tänker.
Flickebarn går omkring och klär sig som fullblodskvinnor, alla ungdomar talar ett språk man inte känner igen, det är mer reklam än TV på just TVn, den gammelsociala biten försvinner i denna era av gadjets och smartphones (vet ett barn idag vad en nummerskiva är?)
betalar man med kontanter någonstan så trycker de nästan på överfallsknappen, törs knappt gå i en gångtunnel om där finns en kvinna eftersom jag misstänker att hon är rädd att bli överfallen och jag vill inte orsaka henne rädsla, att lärare inte kan höja rösten utan att bli polisanmälda, att man måste ha kravallutrustning för att kika på sport osv...
Grinig, butter, torr och trälig...

Sänt från en stekig typ baxig snubbe med para som chillar fett najs mycket
