Ok, eftersom Surin inte låste upp nummer ett så öppnar jag nummer två för jag har en massa gubbagnäll att få ur mig!
Arbetet småsuger just nu. Anledningen är att jag är mer eller mindre markarbetare. Nu har jag hamnat på en firma där jag första månaderna gjorde markarbeten inför järnvägsbygge. Men nu har jag hamnat på deras bygga-hus-avdelning och har denna vecka fått gå som en märla och najat armering. Sucka! Naja armering? Ville jag bli byggnadsarbetare hade jag gått den linjen på gymnasiet! Kan inte fatta att man kan stå ut med husbyggen under ett helt arbetsliv. Snickra, mura, gjuta betong. Nä hôvva! Har varit stationerad där i 2½ vecka nu och vantrivs ganska så fett!
Sen kom grädden på moset. Vi har en fikabod med plats för 6 personer runt bordet och några gäststolar. Jag har ollat in en plats som var ledig när jag kom och brukar med andra ord sitta där. I tisdags dök det upp en extrakille som skulle hjälpa till att armera klart inför gjutningen på fredagen. En 19årig fjunläpp som gått natur och fritid! Jaja, inga problem så långt, han var lättlärd och inte arbetsskygg. Men i onsdags när vi skulle äta frukost hade han satt sig på min plats och jag bad honom lyfta på rumpan då han satt på min plats. Han bara hånflinade och sa att jag får väl sitta någon annanstans. Det var redan fullt runt bordet och de andra "stammisarna" valde att inte agera, alltså tillrättavisa spolingen. Jag blev sådär lagom irriterad och tog min kaffekopp, ryggsäck och besticken och lämnade boden. Vi har en platschefsbod bredvid med ett stort bord som bara står tom när chefen inte är där, så dit styrde jag mina ilskna steg.
Där satt jag sen och irriterade mig på att jag blivit den där tjuriga gubben man skämtar om som vägrar byta plats och hellre går 
Jag satt där resten av veckan med, ensam...
