20 minuter sedan, skrev thomas001:Har kopierat det åt dig. Hoppas det funkar:
PUBLICERAD: TIS 28 JAN 2020
UPPDATERAD: I GÅR 20.31Jättefästingar invaderar Sverige när klimatet förändras – och tropiska sjukdomar når Europa.
I Sibirien hotar nygamla smittor att väckas till liv när permafrosten tinar.
– Det som jag fruktar mest är pesten, säger Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet.
Volume 0%KOPIERA LÄNKDet nya coronaviruset har under några korta januaridagar skakat världen. Ett stort antal människor har redan dött av viruset, som misstänks ha sitt ursprung i ormar. Samtidigt sätts kinesiska jättestäder i karantän för att förhindra spridningen.
Ännu är det oklart exakt hur farligt viruset är.
Bland världens forskare finns en outtalad oro för att världen – förr eller senare – ska drabbas av en pandemi lika smittsam och dödlig som spanska sjukan, som 1918–20 dödade mellan 50 och 100 miljoner människor.
FOTO: APEn desinfektionsarbetare i skyddskläder sprayar antiseptisk vätska i ett tåg i kinesiska Wuhan för att förhindra coronavirusets spridning.Det vore lätt att tro att vi skulle vara bättre rustade att möta en liknande farsot i dag. Vetenskapen har trots allt gjort otroliga framsteg när det gäller att få fram effektiva vaccin och mediciner under de hundra år som gått.
Ändå är svaret knappast självklart.
Hotet – massdöd
Global Preparedness Monitoring Board, en ny expertpanel skapad av Världsbanken och WHO, släppte sin första rapport i september.
Läsningen var minst sagt alarmerande. Skribenterna talade om att ett snabbt luftburet virus skulle kunna orsaka massdöd.
En siffra nämns: mellan 50 och 80 miljoner döda människor.
”Världen är inte förberedd”, är rapportens dystra slutsats.
Så sprids och smittar virusVolume 90%Risk för insektsexplosion
Sjukdomar frodas i kaos. Och en rad globala trender som ökat resande, bristande säkerhet och skövlade naturområden har förvärrat hotbilden.
Men den enskilt viktigaste förklaringen till att världen kommer att bli mer utsatt i framtiden kan mycket väl vara klimatkrisen.
I medierapporteringen handlar klimatrapporteringen oftast om extrembränder som rasar. Om torka och översvämningar. Och om hela ekosystem, som hotas av kollaps.
Men sanningen är att de nya vädermönstren också kan förvärra smittspridningen.
FOTO: MARK SCHIEFELBEIN / APPassagerare på tunnelbanan i Peking kontrolleras med digitaltermometer.Sjukdomar sprider sig
Joacim Rocklöv är epidemiolog och professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han har tillsammans med andra forskare följt hur insektsburna sjukdomar som tidigare begränsat sig till tropikerna snabbt sprider sig till nya områden.
– Ett exempel är gula febern som nu för första gången har tagit sig till São Paulo i Brasilien. I Europa hade vi ett stort utbrott av nilfeber 2018 och även denguefeber och badsårsfeber har blivit vanligare här, säger han.
Risken för en stor global smitta ökar med klimatförändringarna, men beror samtidigt på många andra faktorer, enligt Joacim Rocklöv.
– Jag tror vi kan få pandemier men även regionala epidemier, till exempel här i Europa. Det är svårt att helt koppla sjukdomsutbrott till klimatet, men klimatförändringarna gör att utbrotten kan ske i nya områden, komma oftare och blir större.
FOTO: MATTIAS PETTERSSONStor osäkerhet
I Sverige har förändringarna redan börjat märkas. Ett exempel är de jättefästingar som dykt upp.
– Det vetenskapliga scenariot var att jättefästingen skulle komma till Sverige och utvecklas till vuxna fästingar omkring år 2030. Den hände redan 2018, säger Ann Albihn, adjungerad professor vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och laborator vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.
FOTO: SVAAnn Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt och adjungerad professor SLU.Samtidigt har den befintliga svenska fästingen spritt sig snabbt i landet.
– Vi har fått rapporter om att den nu finns i alla Norrlands kommuner. Till och med i fjällen, säger Ann Albihn.
Hon betonar den stora osäkerhet som ännu råder när det gäller vilka hälsoföljder ett hetare klimat kan få.
”Inte förstått”
Varje förändring som människan orsakar i naturen kan ge en förändrad smittspridning. Men ingen kan på förhand förklara exakt på vilket sätt.
– Det viktigaste som händer när det gäller smittspridning kan mycket väl komma som en total överraskning, säger Albihn.
Så hur ska vi arbeta förebyggande?
Bäst vore att begränsa klimatförändringarna, menar Joacim Rocklöv. Om vi håller temperaturökningarna inom målet för Parisavtalet blir riskerna betydligt lägre än om utsläppen tilläts öka.
– Jag tror inte att allmänheten och politikerna riktigt har förstått hur sjukdomar gynnas av den förändring som nu sker. Det här har inte fått den uppmärksamhet det förtjänar, säger han.
FOTO: CHINATOPIX/APKinesisk militärpolis vid stängda tågstationen i Wuhan.Spår av mjältbrand
Den kanske allra största hotet mot människors hälsa kan finnas i permafrosten, som nu snabbt tinar i klimatförändringarnas spår.
Något som kan leda till att infrusna virus frigörs – och smittar människor.
Forskare misstänker att böldpest och smittkoppor kan ligga inkapslade i den frusna marken. Virus som vi människor eller djuren inte längre har något försvar mot.
Birgitta Evengård är seniorprofessor i infektionssjukdomar vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Nyligen ordnade hon ett internationellt forskarmöte i Tyskland, där även ryska forskare ingick. Där framgick det att man redan upptäckt spår av mjältbrand i tinade gravar i Sibirien.
”Fruktar pesten”
– Ett enda gram jord innehåller tolv miljarder bakterier. Det finns otroligt mycket genetiskt material som vi inte vet vad det betyder. Det är allvarligt, säger hon.
FOTO: MATTIAS PETTERSSONBirgitta Evengård betonar att forskningen är ny och osäkerheten stor.
– Samtidigt kan vi inte vänta tills vi är totalt säkra. Det som jag fruktar mest är pesten. Multiresistenta peststammar, som vi saknar skydd mot i dag.
För att möta hotet måste forskare arbeta tvärvetenskapligt på ett helt annat sätt än i dag, samtidigt som samarbetet mellan länder och myndigheter behöver bli väsentligt bättre.
– Då kan vi koppla ihop kunskapen om de förändringar som sker i naturen och ligga steget före, säger hon.
Svenske Johan i Wuhan: ”Sorgligt”Volume 90%Beroende av naturen
Som forskare slits Birgitta Evengård mellan oviljan att väcka oro hos allmänheten och skyldigheten att berätta vad hon och hennes forskarkollegor faktiskt vet.
– Jag brukar säga att man ska vara beredd snarare än rädd. Det finns saker man kan göra som privatperson. Rösta på partier som driver rätt frågor. Skänka pengar till organisationer eller engagera sig i föreningar.
I slutänden måste vi rädda jordens natur – för att kunna rädda oss själva.
– Utan friska ekosystem har vi ingen god hälsa hos människor heller. Vi är så beroende av naturen, även om vi inte alltid inser det, säger Birgitta Evengård.
Ja, tänk vilken skada ett par enstaka graders temperaturhöjning kan ställa till med.. 😂
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
