Lite sent kommer här min berättelse om min resa till Irland 6 till 16 september. Det blir inte mycket bilder på det vackra landskapet, desto mer på de öl jag köpte… och allt jag skriver här är inte riktigt sant ![]()
Nätt och jämnt hinner jag gå ut till förbeställd taxi 6 september 08.00. Jag sitter i taxin på till Landvetter, och som vanligt gnager det på mig att jag glömt något. Vilket jag kommer på halvvägs… jag har ingen necessär med mig! Men OK, det går ju att köpa på Irland.
Denna gång har jag lyckats checka in hemifrån och skrivit ut boarding card. Så efter en session i Menzie’s lounge går jag till gate för boarding. British Airways är mycket generösa vad gäller vikt på handbagage. När jag bokade biljetten stod det 36 kg, när jag checkade in stod det 42 kg… Jag hade väl i och för sig bara cirka 10 kg, men det är ju bra att veta.
Bekväma säten i Club Europe som BA kallar sin business class. Dock inte så mycket benutrymme.
Ja, kanske bäst att dra för skynkena mot ekonomiklass ![]()
Detta verkar vara standardmat hos BA vid lunchtid. Men det var fullt tillräckligt för mig.
Inga problem att få in så mycket GT man vill.
Se här en lite subtil vink till flygvärdinnan att jag vill ha mer.
Jag byter plan på Heathrow, vilket var smidigt då det var samma terminal. Fast jag fick förstås gå genom ännu en tröttsam säkerhetskontroll.
Även detta verkar vara standardmat hos BA på eftermiddagen. Inte särskilt gott, men ätbart.
Nu har jag landat i Dublin. En kort promenad till terminalen.
För slav under nikotinet är det nu en speciell aktivitet som är högt prioriterad. Vid ingången finns denna trevliga yta reserverad.
Hmm… det är förbjudet att röka där rökning är förbjuden?
Busanna! Det förstår till och med en göteborgare ![]()
Jag har inte direkt bråttom till mitt hotell, så jag stannar och tar första ölen på irländsk mark på flygplatsens pub. Jag har med mig totalt €800 i kontanter, fördelat på en €500, en €200 och en €100. Jag försöker spräcka min €500, men den vill man inte ta emot. Inte där, ej heller på många andra ställen senare.
På flygplatsens pub träffade jag denna trevliga polack som hade sex timmar kvar att vänta på sitt flyg till Polen.
Är det förbjudet att röka, eller bara förbjudet att fimpa?
Nu är det dags att åka till hotellet, och jag har ju sett en massa taxi tidigare. Jag går fram till en jag tycker ser trevlig ut, men då blir alla taxichaufförer väldigt upprörda. Du försöker ta den taxi som är nummer fyra i kön! Du ska ta den taxi som står först i kön! Jaja. Den blir väl också bra.
Jag kommer till hotellet, och man hittar snabbt min bokning. Jag bor på Leeson Inn, vilket jag hoppas ligger nära rätt tågstation. Jag ska till Wexford imorgon, men jag vet ju inte när jag bokar hotellet var den stationen ligger, så jag har chansat lite. Dublin har minst fyra tågstationer…
Rummet och internet är väl OK, så nu går jag ut en sväng. Denna gatuvy var ju inte så hoppingivande.
Men det är aldrig långt till närmaste irländska pub! Mitt främsta ärende är ju egentligen att handla lite toalettgrejor som jag glömde i Göteborg. Min ursäkt att gå in på puben får bli att jag måste fråga var detta lämpligast kan inhandlas.
När jag ändå är där…
Jag får en intressant inblick i bartenderns arbete.
Hon rekommenderar Tesco som ligger i närheten. Jag hittar dit, men… öppet till 22.00. Behöver inte gå in där nu, det kan vänta ![]()
Kan det möjligen finnas en annan pub med uteservering? Mina falkögon observerar detta.
Detta ser lovande ut.
Ja, det var mycket trevligt!
Framåt kvällen glömmer jag faktiskt inte mitt besök på Tesco på väg till hotellet. Ett överväldigande utbud.
Men jag glömmer inte att också köpa tandkräm, tandborste et cetera. Tillbaka på hotellet var det lite tungt att gå uppför denna trappa.
Irland har ju samma eluttag som England, och jag har inhandlat två adaptrar på flygplatsen. Men på mitt rum finns ju faktiskt ett passande uttag. Jag hade tänkt ta med mig svensk grendosa, men det glömde jag också.
När jag checkar jag ut på morgonen visar det sig att det rör sig om 30-40 minuters promenad till den tågstation jag ska till. Alternativt 15 minuter buss och sen 5 minuters promenad. Äsch, jag tar en taxi, som man vänligt nog ringer efter åt mig. Taxi är inte så dyrt på Irland, jag bedömer taxan till ungefär halva svenska priset.
Framme vid tågstationen försöker jag hitta närmaste A-lagarbänk då jag är ute i ganska god tid. Jag hittar inget bättre än detta på tågstationens baksida.
Denna sidogata är uppenbarligen uppställningsplats för de taxi som inte får plats vid huvudingången.
Det var inte många som brydde sig om denna skylt, jag inkluderad.
Tågstationens lilla ingång.
Jag vill se om jag kan få ut min bokade tågbiljett, som jag bokat och betalt på http://www.irishrail.ie Det visar sig vara mycket smidigt, bara att peka på Prebooked Tickets och skriva in mitt elvasiffriga bokningsnummer.
Nästan omedelbart kommer min biljett ut.
Problemet med min €500 sedel kvarstår… ingen vill ha den! På puben tycker man jag ska gå till en bank och växla, så jag letar lite i närheten av tågstationen. Ser ingen bank… men vänta lite nu, därinne har man kanske gott om kontanter?
Ja, det hade man och man trodde på att jag är över 18
Inga problem att efter viss granskning av min sedel få den växlad till tio €50 sedlar.
Dessa verkar finnas över hela världen!
Tågbiljetten är intressant. Den har mitt namn (som jag suddat ut på fotot), och det är också så att när man går på tåget finns en liten LED-display som visar ens namn över det säte man reserverat. Det är inte alla som reserverar plats, men på detta vis kan de undvika att ta ett säte som är reserverat.
Huvudingången till Connolly Station.
Fast en öl till ska jag väl hinna med! Jag provar nu den öl som skulle bli min favorit på Irland. Ölen kostade för övrigt oftast mellan €4 och €5 för en pint. Lägsta pris jag fick var €3.80 och högsta €6.50 om jag minns rätt.
Nu dags att gå till tåget. Biljetten ska genom denna automat och så blir man insläppt på plattformen. Jag åkte tåg fyra gånger denna resa, och det var bara på ett av tågen där någon kom och kontrollerade biljett under resan.
Jag tror inte detta är rätt perrong.
Här är det!
En hel del duvor.
Nu kommer tåget in på plattformen.
Jag väntar tills alla klivit på, men det var inte så många på detta tåg.
Dessa fyra säten får jag för mig själv, och jag har inhandlat lite färdkost på stationen.
Det visar vara onödigt, för denna trevliga dam har det mesta till salu.
Även fyra sorters öl, så jag köper denna.
Mitt spartanska mellanmål.
Det var ju mycket vacker natur man passerade på tågresan, men jag var inte riktigt på hugget med min iPhone. Dessutom blev det inte så bra genom tågfönstret.
Nu är jag framme enligt tidtabell i Wexford.
Serveringsvagnen är påfylld inför återresa till Dublin.
Det är inte mycket till tågstation i denna lilla stad.
Jag har telefonkontakt med min värdinna, och får vägbeskrivning. Gå till vänster när du kommer ut från stationen och sen är det jättelätt! Gå förbi den och sen till höger vid den bla bla bla… viss risk att jag kommer att gå vilse.
Fortsättning följer.
Herr Chang har talat.


