Gorocco På Soi Grusgång

Bordet va upptaget av öl å frukt, ser du väl

Ja men ett till då

Ja men ett till då

Äcsh pjosk,har man pilsnern klar går det bra att sitta på bara arslert tills man blir på detsamma.

Mvh jrk

Vardagsrapport

Hettan har kommit tidigt till Udon i år.

Det sätter sina spår på alla här, man orkar inte göra lika mycket.

Resultatet blir ofta att John Blund kommer på besök, speciellt om man sysslar med tråkiga läxor.

Men även Lillkrabban passar på att ta igen sig.

Själv passar jag på att kolla temperaturen i badrummet.

Över 40 grader i skuggan gör att vattnet som kylts ner under natten snabbt komme upp i temperatur, nästan 33 grader.

Efter ett tag så vaknar folket i kråkslottet till liv och sysslor återtas.

Pibaeng fortsätter med sina läxor och med ett öga på tv:n samtidigt.

Vad Lillkrabban pysslar med undgår mitt förstånd.

Nu är det klippt.

Ett par dagar senare tycker Lillkrabban att Pibaeng är långhårig och han beordras till frisören.

Ha, ha, ha, skrattar Gorocco och pekar retsamt mot Pibaengs långa hår.

"Ja, du kommer inte heller undan Gorocco", slipper ut från tyrannens mun.

Med långsamma steg traskar Gorocco och Pibaeng bort mot hårbödeln, vi tar rygg på en kyckling som ska åt samma håll.

Två steg framåt ett steg bakåt men med mamma i ryggen så ges inget tillfälle att smita.

Vi når till slut fram till avrättningsplatsen.

Gorocco trycker snabbt upp Pibaeng i stolen.

"Du först"

Med lite tur hinner kanske frisörsalongen stänga innan min tur, tänker Gorocco.

Pibaeng ser ut som han vill bryta ihop när gräsklipparmannen drar igång.

Pibaeng frågar desperat om det finns en chans att smita.

"Går inte, mamma sitter på andra sidan och övervakar", svarar Gorocco tröstlöst.

Avrättningen går alldeles för fort och tiden mot Goroccos öde är knapp.

"Nästa"

Livrädd kastas Gorocco ner i stolen och mamma beodrar en ordentlig skolsnaggning med rakapparat.

"Kommer aldrig på frågan, endast sax" instruerar Gorocco den leende hårtjuven.

Mamma har eget veto och en rakapparat som låter som en tandläkarborr åker fram.

"Bedövning först, tack" men det hjälper inte och maskinen tuggar sig igenom Goroccos råtthår.

Det känns som Kevin nu har längst hår av oss män i huset.

Men vet sjutton om man kan kalla sig man i huset längre när man inte har något att säga till om. 

Virrpannan har landat.

Farsan, alias Virrpannan hade ringt och sagt att han landar i Udon idag vid 15.30, vilket man inte kan vara hundra procent säker på.

Ingen skulle bli förvånad om Virrpannan ringt från Chiang Mai och undrat var vi är.

Hur som helst så tänkte jag och Småland att det är lika bra att förbereda ett välkomstmottagande.

Vilka ska följa med till flygplatsen och vilka ska vara hemma.

Glenn-Glenn tänkte jag direkt men där sa Lillkrabban NEJ som också var en av dem som skulle med.

Det fick bli en kompromiss där Elton tilläts följa med.

Några välkomstskyltar och pennor lyckades Småland skaka fram.

Så vi skrev ner några välkomstfraser och satte oss med en varsin grogg på Soi Grusgång och inväntade rätt klockslag.

Enligt säkra källor på Internet så var flyget försenat men prick 15.45 så gav vi oss iväg.

Resan dit tog ungefär en kvart.

Framme vid flygplatsen började tiden bli knapp men ett foto med jumbon i bakgrunden ville vi ha.

När vi kommer in i terminalen ser vi att folk redan är uppställda och flyget landat för 15 minuter sen.

Lite oroligt funderar vi på om Virrpannan redan kommit ut och var ska vi då börja leta efter honom.

Udon är stort.

Som tur var har inga kommit ut än och vi drar upp våra plakat.

Vi behöver inte vänta mer än någon minut så dyker vårt offer upp.

Vi flyger på Virrpannan och Elton skriker för full hals, när man trycker honom på magen.

Virrpannan ser först förskräckt ut men lugnar snabbt ner sig när han ser Gorocco och Småland.

Lillkrabban missar han helt i tumultet men hon får en kram utanför.

Nu skulle vi ta Virrpannan till hans hotell, han hade bokat in sig ett par dagar med swimmingpool på ett hotell nära Soi Grusgång.

Kollade upp hans bokning och levererade honom dit men han såg frågande ut.

"Var är poolen, ska inte poolen ligga ute vid stora vägen?", undrade Virrpannan.

Men farsan det är ju Charoensri Hotel, det ligger ju på andra sidan Phosri Road.

"Du har bokat in dig på Paradise Hotel"

Nu visar det sig att Paradise ligger 200 meter närmare Soi Grusgång än Charoensri och på rätt sida om en stor trafikerad väg så det var ändå en lyckoträff.

Efter att Virrpannan checkat in och lämnat in sitt bagage fortsatte färden mot Soi Grusgång.

Väl framme får farsan en välförtjänt öl i vårt vardagsrum utanför.

Kvällen fortsätter med några öl och Sangsom soda och Lillkrabban och mamma kockar lite mat till alla.

Även moster tittar förbi.

Baa ringer sen och talar om att Udons första match för säsongen borta mot förra årets etta, Roiet, går på TV.

Vi bänkar oss i vardagsrummet inne och slår på TV:n.

Kvällen blir lång men tidig och och det enda negativa var resultatet i matchen men det är redan glömt.

Virrpannan har landat, lätt förvirrad men vid god vigör.

Gorocco, stämmer uttrycket: "Sådan far sådan son"?

Undrar en nyfiken,

BBJ

Säger det igen, det är med stort underhållningsvärde att få följa med i denna
berättelse, ser fram emot fortsättningen.
Tummen upp för härlig humor och finess.

Gorocco, stämmer uttrycket: "Sådan far sådan son"?

 

Undrar en nyfiken,

BBJ

Ja vi är nog ganska lika till sättet men är nog något mindre virrig än så länge.

När ni ser Gorocco skriva snurrigt och osammanhängande i olika trådar på MPR så vet ni att nu är han som farsgubben...

... eller så är han bara full. 

Strålande som vanligt  

Kanontråd

Yiipppiiiiiiiiiiikör bara på.....

Ja mer och oftare...

Ja flygplatsen i Udon är ju gigantisk!!!! Svårt att veta vilken gate man ska gå till.

Strålande

Kul att följa denna tråd

Världsklass!

Hur bra som helst.