Såg nu att Virrpannan redan slängt ut bilden i en annan tråd, sorry.
Såg nu att Virrpannan redan slängt ut bilden i en annan tråd, sorry.
Såg nu att Virrpannan redan slängt ut bilden i en annan tråd, sorry.
Inte gör det nått
Såg nu att Virrpannan redan slängt ut bilden i en annan tråd, sorry.
De var värda att se flera gånger.. ![]()
Vardagsproblem och en ny returbiljett
Mamma som snart tillbringat ett halvår i Sverige verkar ha funnit sig till rätta i Verkligheten.
Hon har anpassat sig bra till de nya omständigheterna även om vissa vardagsproblem i den nya landet uppstått.
Men som på Soi Grusgång så finns inga problem i Verkligheten som inte går att lösa på eget sätt.
Att tvättlinorna inte räckte till var ett sånt problem som löstes på eget sätt.
Goroccos försvunna barstol fick en ny praktisk användning av mamma.
Att inte kunna ta in blöta kläder när regnet kommer skulle kunna irritera många men inte mamma.
Goroccos byggplast fick i mammas tappning bli ett fullgott regnskydd för barnens tvättade kläder.
Ett tidigarelagt farväl
Eftersom vi beslutat att tillbringa tre månader i Thailand så ville mamma åka hem i förväg innan familjen Gorocco skulle anlända Soi Grusgång.
Mamma var bland annat orolig för att sin tvättmaskin hon fått i vintras skulle försvinna och att sin gerillaodling i hörnet på Soi Grusgång skulle dö.
Och så hade hon en del andra praktiska saker hon ville ta tag i.
Mamma har här varit ett enormt stöd med all den hjälp vi fått med barnen.
Mamma som kom till Sverige innan Theo föddes har sedan födseln outtröttligt burit runt på Theo i Verkligheten.
Theo satt ofta i mormors famn när jag kom hem från jobbet och där var han lugn.
Att även Kevin till dags datum tillbringat mer tid med mormor än ifrån henne säger också en del om de starka band som finns mellan dem.
Under större delen av tiden här sov de tillsammans i underslafen i sovrummet.
Och PiBaeng som bodde ensam med mormor i Udon under de första åren Lillkrabban var i Sverige på sommaren med Gorocco.
Han har nu fått visa mormor sin nya skola, sitt nya hem och sitt nya, stolta fotbollslag.
Så ett nytt datum för mammas hemresa ordnades och det datumet var nu i mitten på oktober.
Sista dagarna innan avresa ville mamma ut i skogen och plocka de nyuppkomna höstkantarellerna, vilket skänkte henne stor glädje.
Även Gorocco och alla barn skulle med ut i svampskogen.
Men dagen för hemresa kom och mamma sa hej då till PiBaeng i dörren.![]()
I vanliga fall följde mormor PiBaeng till stationen men idag fick PiBaeng cykla själv.
"Theo, nu ska mormor åka hem"
"VA!"
Mamma ville inte ha så mycket packning, utan reste med endast handbagage.
Gorocco kör barnvagnen medan mamma traskar den lilla biten till Hemfosa station för sista gången med Lillkrabban.
Vi tog pendeltåget ut till Arlanda.
Mamma ger Theo banan och de får ett sista skratt ihop innan mormor ska åka.
Kevin ser sin chans att få följa med mormor som handbagage.
Men det hela faller på längden.
Istället vinkar vi farväl utanför säkerhetskontrollen och lovar mamma att dyka upp på Soi Grusgång i slutet av november.
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
Vardagsproblem och en ny returbiljett
Mamma som snart tillbringat ett halvår i Sverige verkar ha funnit sig till rätta i Verkligheten.
Hon har anpassat sig bra till de nya omständigheterna även om vissa vardagsproblem i den nya landet uppstått.
Men som på Soi Grusgång så finns inga problem i Verkligheten som inte går att lösa på eget sätt.
Att tvättlinorna inte räckte till var ett sånt problem som löstes på eget sätt.
Goroccos försvunna barstol fick en ny praktisk användning av mamma.
Att inte kunna ta in blöta kläder när regnet kommer skulle kunna irritera många men inte mamma.
Goroccos byggplast fick i mammas tappning bli ett fullgott regnskydd för barnens tvättade kläder.
Ett tidigarelagt farväl
Eftersom vi beslutat att tillbringa tre månader i Thailand så ville mamma åka hem i förväg innan familjen Gorocco skulle anlända Soi Grusgång.
Mamma var bland annat orolig för att sin tvättmaskin hon fått i vintras skulle försvinna och att sin gerillaodling i hörnet på Soi Grusgång skulle dö.
Och så hade hon en del andra praktiska saker hon ville ta tag i.
Mamma har här varit ett enormt stöd med all den hjälp vi fått med barnen.
Mamma som kom till Sverige innan Theo föddes har sedan födseln outtröttligt burit runt på Theo i Verkligheten.
Theo satt ofta i mormors famn när jag kom hem från jobbet och där var han lugn.
Att även Kevin till dags datum tillbringat mer tid med mormor än ifrån henne säger också en del om de starka band som finns mellan dem.
Under större delen av tiden här sov de tillsammans i underslafen i sovrummet.
Och PiBaeng som bodde ensam med mormor i Udon under de första åren Lillkrabban var i Sverige på sommaren med Gorocco.
Han har nu fått visa mormor sin nya skola, sitt nya hem och sitt nya, stolta fotbollslag.
Så ett nytt datum för mammas hemresa ordnades och det datumet var nu i mitten på oktober.
Sista dagarna innan avresa ville mamma ut i skogen och plocka de nyuppkomna höstkantarellerna, vilket skänkte henne stor glädje.
Även Gorocco och alla barn skulle med ut i svampskogen.
Men dagen för hemresa kom och mamma sa hej då till PiBaeng i dörren.
I vanliga fall följde mormor PiBaeng till stationen men idag fick PiBaeng cykla själv.
"Theo, nu ska mormor åka hem"
"VA!"
Mamma ville inte ha så mycket packning, utan reste med endast handbagage.
Gorocco kör barnvagnen medan mamma traskar den lilla biten till Hemfosa station för sista gången med Lillkrabban.
Vi tog pendeltåget ut till Arlanda.
Mamma ger Theo banan och de får ett sista skratt ihop innan mormor ska åka.
Kevin ser sin chans att få följa med mormor som handbagage.
Men det hela faller på längden.
Istället vinkar vi farväl utanför säkerhetskontrollen och lovar mamma att dyka upp på Soi Grusgång i slutet av november.
Underbar tråd ![]()
Man blir glad av att läsa den
men då vankas det ju en kvalitetstråd utan dess like från soi grusgång om en inte alltför avlägsen framtid.detta kommer att följas med stor glädje av mig iaf och många till misstänker jag ![]()
Härligt att det fungerar så jävla bra med allt.
Underbar tråd
Man blir glad av att läsa den
Håller med. Att Gorocco väljer att se på det mesta från dess ljusa sida är förstås mest till förtjänst för honom själv och hans närmaste. Men även på oss andra spiller det över via forumet.
Den här tråden fick mig på bättre humör efter halvbra dag på jobbet.
"Harmony Love is the river of life in the world".
Skön tråd!
Ja, farväl kan vara jobbiga. Här var det ju i alla fall inte slutet för något, utan mer - ses snart igen.
Lycka till på livets stundtals snåriga stig.
Vardagsproblem och en ny returbiljett
Mamma som snart tillbringat ett halvår i Sverige verkar ha funnit sig till rätta i Verkligheten.
Hon har anpassat sig bra till de nya omständigheterna även om vissa vardagsproblem i den nya landet uppstått.
Men som på Soi Grusgång så finns inga problem i Verkligheten som inte går att lösa på eget sätt.
Att tvättlinorna inte räckte till var ett sånt problem som löstes på eget sätt.
Goroccos försvunna barstol fick en ny praktisk användning av mamma.
Att inte kunna ta in blöta kläder när regnet kommer skulle kunna irritera många men inte mamma.
Goroccos byggplast fick i mammas tappning bli ett fullgott regnskydd för barnens tvättade kläder.
Ett tidigarelagt farväl
Eftersom vi beslutat att tillbringa tre månader i Thailand så ville mamma åka hem i förväg innan familjen Gorocco skulle anlända Soi Grusgång.
Mamma var bland annat orolig för att sin tvättmaskin hon fått i vintras skulle försvinna och att sin gerillaodling i hörnet på Soi Grusgång skulle dö.
Och så hade hon en del andra praktiska saker hon ville ta tag i.
Mamma har här varit ett enormt stöd med all den hjälp vi fått med barnen.
Mamma som kom till Sverige innan Theo föddes har sedan födseln outtröttligt burit runt på Theo i Verkligheten.
Theo satt ofta i mormors famn när jag kom hem från jobbet och där var han lugn.
Att även Kevin till dags datum tillbringat mer tid med mormor än ifrån henne säger också en del om de starka band som finns mellan dem.
Under större delen av tiden här sov de tillsammans i underslafen i sovrummet.
Och PiBaeng som bodde ensam med mormor i Udon under de första åren Lillkrabban var i Sverige på sommaren med Gorocco.
Han har nu fått visa mormor sin nya skola, sitt nya hem och sitt nya, stolta fotbollslag.
Så ett nytt datum för mammas hemresa ordnades och det datumet var nu i mitten på oktober.
Sista dagarna innan avresa ville mamma ut i skogen och plocka de nyuppkomna höstkantarellerna, vilket skänkte henne stor glädje.
Även Gorocco och alla barn skulle med ut i svampskogen.
Men dagen för hemresa kom och mamma sa hej då till PiBaeng i dörren.
I vanliga fall följde mormor PiBaeng till stationen men idag fick PiBaeng cykla själv.
"Theo, nu ska mormor åka hem"
"VA!"
Mamma ville inte ha så mycket packning, utan reste med endast handbagage.
Gorocco kör barnvagnen medan mamma traskar den lilla biten till Hemfosa station för sista gången med Lillkrabban.
Vi tog pendeltåget ut till Arlanda.
Mamma ger Theo banan och de får ett sista skratt ihop innan mormor ska åka.
Kevin ser sin chans att få följa med mormor som handbagage.
Men det hela faller på längden.
Istället vinkar vi farväl utanför säkerhetskontrollen och lovar mamma att dyka upp på Soi Grusgång i slutet av november.
Man blir så underbart glad att läsa dina berättelser från Verkligheten.En sån go familj och så mycket glädje som du förmedlar
Hoppas ni får en totalt underbar resa ner till Soi Grusgång.Kramar till er alla.
Mpr när den är som bäst! Ha det så gôtt på Soi Grusgång snart.
Sanslöst vemodigt i glädjens tecken.
Ta det nu försiktigt när du inte har mamma som ser till dig den sista månaden i Verkligheten.
Vi ses snart!
PS Ring om du vill ha hämtning vid flygplatsen DS
ja jag behöver hämtning när jag kommer i februari
ja jag behöver hämtning när jag kommer i februari
Du bor ju på lyxhotell så du har väl skjuts med dom, min gamla Grålle släpper dom knappt in där! ![]()
Logga in för att svara.