Duscha i nollgradigt havsvatten låter tyvärr lite för mycket fantasi för mig!
Hur tror du man duschar på segelfartyg utan värme och varmvatten i nordsjön i april ?
Enda varmvattnet fanns i byssan och hos fartygschefen
Inga elgeneratorer eller liknande fick vara igång till havs. Syftet var ju att lära sig segla på det gamla sättet helt utan moderna hjälpmedel
Nej. Det är HMS Carlskrona och stäven som dyker ner i vågorna är normalt på rätt många meters höjd över dom
Gick hon på jorden runt resor i början på 90-talet? Jag vill minnas att det var henne jag besökte i Agadir i Marocko, befälhavaren hade jag träffat tidigare privat hemma, Sten Åke Gattberg.
Gick hon på jorden runt resor i början på 90-talet? Jag vill minnas att det var henne jag besökte i Agadir i Marocko, befälhavaren hade jag träffat tidigare privat hemma, Sten Åke Gattberg.
Ja. Det vet jag vem det är.
Hon seglade långresor från 1982 till 2004 tror jag och var sedan ledningsfartyg i flera omgångar för den internationella insatsstyrkan i röda havet/adenbukten mot pirater
Jag seglade med henne 83/84 som kadett och 89/90 som kapten och ansvarig för förliga artilleriet och all elektronik ombord
Mycket "lumparhistorier" här och jag gillar det.. 
Men om man nu skall gå tillbaka till TS ursprung så vill jag dela med mig av denna dagen som alltid kommer att leva kvar som ett av de mest positiva minnen jag har.
Anno 2004 gick jag igenom det värsta som jag någonsin upplevt..
Jag separerade från min sambo, som var den största kärleken jag någonsin upplevt (och det gäller till dags dato).
För att förklara det med ett engelskt uttryck: "I was a mess"...
Kort och gott, så var jag helt oduglig i allt...
När jag åt, så åt jag hur mycket som helst för att döva mina smärtor och samma när jag drack..
Sedan under vissa perioder, så åt jag inte alls.
Jag isolerade mig totalt i min lägenhet tills en dag när mamma fick nog...
-"Imorgon så är du så god att packa en liten ryggsäck med det du känner att du behöver för en dagstur och kl. 06:00 hämtar jag och moster upp dig och du bör verkligen vara redo".
-"Just det, ta ett par bra skor på dig också"...
-"Fan morsan, det går bara inte. Jag orkar inte."
-"Du hör vad jag säger och därmed jämt!!!!!"
Man är aldrig så liten som när mamma tar befälet oavsett hur gammal man är.
Sagt och gjort, så kom mamma och moster och hämtade upp mig och färden gick norrut efter Bohuskusten och till slut hamnade vi i Strömstad.
Där vart det urlastning och uppställning i stram givakt innan vi gick på båten till Kosteröarna.. 
Vad som skulle komma efter det är jag fortfarande evigt tacksam för till min mor och moster.
Det blev en lång vandring utmed kanten på Sydkoster medans man sakta och försiktigt fick prata av sig utan krav.
Jag låter bilderna tala för sig själv från denna fantastiska dag....
När vi hade gått nästan ett helt varv runt ön, så hittade vi en lite gräsplätt alldeles vid vattnet denna småvarma vårdag, där det dukades fram en liten picnic med mammas fantastiska mat samt lite vin...
Vi åt och drack lite vin och samtalen fortsatte och efter en stund, så blev meningarna kortare och kortare allt medans vi sakta somnade in på våra filtar....
Vaknade till med ett ryck när det bara var en kvart kvar innan båten skulle gå, så det blev språngmarsch till hamnen.. 
Denna dagen bär jag med mig ännu som en av de mest helande och betydelsefulla dagar som jag någonsin varit med om....
Logga in för att svara.
