Foto-tips för amatörerna

Hejsan

Jag har bara en simpel digitalkamera av kompaktmodell, och ett fotointresse som är näst intill nära med 0.

Däremot så tycker jag det är kul att titta på bilder, både mina egna samt andras. Då kan vi väl ha en tråd

med enkla tips för oss nollor som gör att vi tar bättre bilder dom gångerna vi faktiskt plockar upp kameran?

Jag är säker på att vi är massor av oss som vill att våra bilder skall bli bättre, trots risig utrustning.

Här är ett tips från mig som gjort att jag fått en del i mina ögon lyckade bilder. Fyll gärna på med era.

Det jag skall fotografera lägger jag ofta numera vid sidan av i bilden så det inte hamnar mitt i centrum.

Här skulle jag fotografera tjejen, lägger henne till lite höger och får då med mycket mer av blommorna samtidigt.

Har nu ingen bild där hon är i centrum, men antar att detta blev bättre än om skulle varit centrerad.

Bra idé! 

Det du talar om är ju tekniken med det "gyllene snittet" som konstnärer, arkitekter, fotografer mfl använder sig av dagligdags världen över och som var känt redan för flera hundra år sedan.

Innebär översatt till fotografi att man delar upp bildytan i 9 lika stora delar. Två tredjedelar av dom ska fyllas av den dominerande ytan medan 1 tredjedel utgörs av den icke dominerande. Objektet/objekten placeras i skärningspunkterna eller längs linjerna.

Sägs ge mer hamoni åt en bild och det funkar faktiskt.

På din bild Thomas så är objektet längs linjen och det gör bilden mycket mer tilltalande än om det suttit mitt i. Däremot är horisontlinjen felplacerad och hade du bara sänkt kameran en aning till så hade din bild kunnat utgöra ett skolexempel på just denna fotoregel.

Jag skrev om detta i en tråd på TT tidigare och jag ska se om jag inte kan kopiera in den texten/exempelbilderna hit lite senare idag.

Som sagt, en bra idé till tråd.

Det första "amatörtips" som jag kommer på är att alltid ta flera bilder på samma sak om man upplever motivet som viktigt att ha bra bild på. Det är lätt hänt att det blir dålig skärpa på första försöket och då är det ju bra att ha några fler bilder på samma sak. Dessutom händer det ju att folk lyckas blinka precis då man tar bilden (även om inte blixt används).

Med en digitalkamera och extra minneskort finns det ingen anledning att snåla på antalet bilder man tar. Det kostar just inget att ta tre bilder istället för bara en. Man kan för all del byta position lite när man tar dessa tre bilder.

En annan fördel att en del folk slappnar av lite när första bilden är tagen, till exempel slutar larva sig med fingergester (typiskt thailändare ;-).

Herr Chang har talat.

Quote

Det var lättare att vrida på henne än på horisonten

Skämt åsido, bra tips från både Kim och Chang

Hittade igen mitt gamla inlägg från TT som behandlade det som kallas tredjedelsegeln och kopierar in det hit.

Tredjedelsregeln

I fotokretsar finns en tumregel som proffsen brukar kalla "tredjedelsregeln" som fotografer och konstnärer använder sig av för att få till bra bildkompositioner. Vi glada amatörer tenderar däremot att använda kameran som ett skjutvapen och allt för ofta sikta rakt på bildobjektet. Något som innebär att huvuden hamnar mitt  bilden oberoende av vad som finns runt om människan ifråga. Önskar man mer harmoniska bilder så kan man alltid prova att använda sig av proffsens tredjedelsregel när man komponerade sin amatörbild.

Tredjedelsregeln innebär i korthet att man tänker sig bilden i nio lika stora ytor där två tredjedelar av bilden ska fyllas av den dominanta ytan och en tredjedel med den icke dominanta. Och nyckelelementen i bilden bör sedan placeras utmed linjerna eller helst i dom viktiga beskärningspunkterna.

Här några exempel på egna bilder som vid närmare eftertanke kompositionsmässigt stämmer ganska bra överens med tredjedelsregeln.

Som ni ser så utgörs dom dominerande två tredjedelarna av själva risfältet och min svärfar står där han ska stå, dvs längs linjen.

Och här två bilder till...

Fast ingen regel utan undantag förstås och tredjedelsregeln ska nog mer ses som ett hjälpmedel för oss glada amatörer att ha i åtanke när vi är ute och fotar. Men något måste är det inte.

En bra minnesregel för att komponera sin bild kan vara att fundera på vad man vill dokumentera. Tar jag bilden för att minnas ögonblicket och sedan placera den i mitt privata album,

eller har jag tänkt visa den för andra personer en eller flera. Om jag t.ex. tar en porträttbild av tgf, är det bara henne jag vill ha med eller vill jag visa var vi befinner oss.

Det kan också vara bra att minnas lite vilka bilder man redan tagit, det blir inte så spännande att se när folk äter mat dag ut dag in, (kanske man kan ta kort på disken nästa dag)

Ibland räcker det att flytta sig en liten bit, böja på benen, eller klättra lite för att göra bilden mer levande. Glöm inte och titta brevid motivet ofta är det där det händer.

Möjligenheten att variera bilderna är naturligtvis till stor del beronde på de tekniska förutsättningarna, ljus, zoom, manuella inställningar, kamerakvalitet osv.

Det som gör en bild intressant för mig är dock personlighet, en plats, en person, en händelse, en bild som berättar något. Ibland bara en liten detalj.

Som redan skrivits ta många bilder och gallra sedan bort de flesta.

paneng

Har tittat på lite bilder och ser att jag fotat med objektet i centrum för det mesta.

Det finns trots det en hel del bilder som är bra och förmedlar en del även om skärpan och tekniken inte är den bästa. Det här fotot är på min dåvarande svåger när han tar en paus ( vi håller på att gräva ut gyttja och en del annat från huset efter tsunamin ) kompisen till höger vet jag inte om jag tänkte på när jag fotade men den passade in bra i bilden.

Bra tråd det här, har massor av foton som mest bara är knäppta men det är kul om man kan få till lite halvproffsiga foton även med en kompaktkamera.

Lägger även in ett foto med dålig skärpa men som jag tycker förmedlar en del (tomhet). Det är onsdagen efter tsunamin på första uppsamlingsstället innan dom fick ordning på lägrena.

moomee.JPG

tsujanjao.JPG

moomee.JPG

tsujanjao.JPG

Dom flesta om inte alla modeller av kompakta digitalkameror kan visa linjerna/beskärningspunkterna.

Om man har ställt in kameran att visa stöd linjerna/grid lines så blir det enkerl att följa "tredjedelsregeln".

Quote

En grej jag skall fråga om när jag köper nästa. Den jag har nu kan inte visa någonting alls. Har trampat sönder displayen och det är lite störigt.

Har trampat sönder displayen och det är lite störigt.

Nu var du ärlig iaf! 

Det har jag aldrig vågat berätta för någon! 

Quote

Håller med! Det första man bör fundera över är meningen med bilden. Vad är det egentligen jag vill fota?

Ofta ser man bilder på en grupp människor (som var meningen med bilden) tagen på alldeles på tok för långt håll. Är det gruppen av människor som är det viktiga med bilden så ska man gå så nära man bara kan och gärna också be dom medverkande maka ihop sig lite så att man kan gå ännu närmare. All onödig "luft" i en bild ska bort om den inte tillför bilden något.

Sedan det där med att variera sig. Ofta tar man samma bild om och om igen utan att reflektera över det. Man fotar alltid från samma höjd, fotar alltid från samma avstånd, ungefär samma saker samt vid liknande tillfällen.

Variation innebär att man ibland tar riktiga närbilder, ibland vidvinkelbilder, bilder från grodperspektiv, fågelperspektiv, bilder då man egentligen inte brukar ta fram kameran, dvs då det regnar, på bussen på väg hem från turistattraktionen etc etc.

Och ofta ser man människor som fotar sittande från stolen istället för att resa sig upp och kanske t o m leta upp den lämpligaste bildvinkeln. Visserligen kan utsikten från stolen vara den bästa möjliga ibland, men oftast inte.

Och som flera redan påpekat så ska man alltid ta mycket bilder och sedan hemma vid datorn slänga bort det mesta man tog.

Spara bara dom riktigt bra bilderna, släng resten.

Här två exempel på när fotografen valt att "kliva av stolen" och försöka ta sin bild från en låg, ovanlig, bildvinkel. Och min egen variation utgörs av exemplet att jag tagit bilder på människor som tar bilder vilket väl inte är så jättevanligt att man gör.

Att ta bilder av människor som tar bilder tycker jag faktiskt är ganska kul och jag kan passa på att visa två exempel till där jag gjort just detta.

Quote

Varför inte det? Var rätt oskyldigt som det gick till dessutom, byxorna låg på golvet med kameran i fickan och jag låg och sov. Sen när jag yrvaken gick upp så trampade jag på dom och hörde ett *knäck* och svor till.

Men det med trasig display har lärt mig något eftersom jag inte kan radera bilder från kameran, och det är att man skall inte radera några innan man kollat på dom i datorn. Ibland finns där något i bakgrunden som kommer med som kan vara kul. Som denna bilden till exempel, såg inte ens när jag tog det att Kenta var på väg att ringa i klockan. Hade displayen varit hel så hade jag väl raderat som vanligt, för bilden på mr Soi Eric var inte bra.

Sen är trasig display en fördel med när man smygfotat, och tjejerna vill kolla bilderna

Hej Farang,

Ja, att delvis förstöra kameran kan hända vem som helst. Inget att skämmas för!

Själv hade jag Herr Bahtman på besök i Chiang Mai några år sen, och då tog vi förstås en rejäl barsväng. Vi sitter på min favoritbar Best Bar Gain på Loi Kroh Road, och jag hade obetänksamt lagt min kamera på bordet.

Fel, fel, fel! Har man en kompaktkamera som går ner i fickan ska den ner där så fort man är färdig med fotograferandet. Den ska inte ligga på barbordet! Om inte annat så för att undvika att glömma den när man lämnar baren.

Jag hade lite livliga diskussioner med Bahtman, och råkade visst gestikulera med mina armar såpass att min kamera åkte i golvet. Och ja, displayen vart kaputt... som nam naa!

Inte mycket ide att försöka laga, men den gick ju faktiskt att använda fortfarande. Även om det var liksom i blindo ;-)

Nog om detta! Ett annat lite tips jag just kom på är att låna ut kameran till thailändare som man åtminstone vet vem dom är. Först visar man hur det ser ut på displayen när man tagit kort på dom, och sen uppmuntrar man dom att springa iväg och ta kort på egen hand. Kan bli en hel del intressanta bilder! Speciellt från barn i hembyn...

Förstås inget att rekommendera om man har en dyr systemkamera. Man vet aldrig om man får tillbaka kameran i fungerande skick.

Herr Chang har talat.

  Bästa Herr Chang och Farang,

          Mitt tidigare inlägg var menat som ett litet skämt  (kanske dåligt iofs).

          Att spilla lite öl i kameran, det har ni inte gjort iaf, men det har hänt mig. 

hello Farang

"såg inte ens när jag tog det att Kenta var på väg att ringa i klockan" (Svar #11)

damen i hörnet på bilden har i alla fall sett vad som väntar,

nu är det ju inte så ovanligt att Kenta bjuder på en "omgång"

men bilden blir jättekul tack vare personerna brevid "objektet"

ang. bakgrund kontra objekt

Många gånger har jag förstört bilder genom att det är för mycket som händer brevid

eller bakom mitt motiv. Ett perfekt exempel på hur man "lyfter fram" huvudpersonen

utan att zooma in på enbart objektet, är Kim´s bild på frugan Svar #4 (mittbilden)

lägg bakgrunden i oskärpa, och trots den färgglada bakgrunden så stör den inte.

Om man inte har möjlighet till manuella inställningar på sin kamera så kan man prova att

välja "fel" program på sin automatkamera när man tar sin bild, många gånger får man fram

just den bild man hade tänkt sig avseende skärpedjup.

Det som brukar påverka bilden mest är trots allt ljuset, hade förmånen att för några år

sedan att vara med på ett seminarium med ett riktigt fotoproffs (jobbade på National

Geographic) han visade hur han lade upp jobbet på ett fotouppdrag. Det som fastnade

mest av alla fantastiska bilder var en bild av ett vanligt sädesfält. Han visade flera bilder

som han tagit av samma fält, de flesta var bara bra men ett var "som om man var där".

Han berättade att han väntat tre dagar på den bilden, han hade varit där morgon, middag,

kväll men ändå inte hitta det rätta ljuset, förrän sista dagen.

Extremt, ja naturligtvis för oss vanliga amatörer, men jag lärde mig massor på bara ett par timmar.

Har ni tid och tillfälle, passa på och besök någon fotoutställning/bildföredrag och titta noga på

hur proffsen planerar sina bilder. (man kan även lära mycket av kim´s och andras bilder men det är

ju inte någon nyhet direkt.)

Fast många gånger är de spontana oplanerade bilderna de som man minns bäst.

Jag bad damens bror ta några bilder på ett husbygge i Thailand och skicka till mig här

i Sverige, vilket han gärna gjorde, och där mitt i högen av husbilder, en underbar bild på ett par

goa thaitjejer, tror som HC skrev härom da´n att den den bilden hade nog inte blivit så bra

om det varit en farang som kommit smygande bakom knuten.

amatörfotograf

paneng