Det är väl helt OK att luströka om man gör det så långt bort att inte vi, som inte vill, drabbas av giftet.
Tillräckligt synd, kan tyckas, att de som är beroende, i ur och skur, likt forna tiders spetälska,
hänvisas till allt mer avlägsna platser, inredda på nåd för förlorarna i kampen mot beroende- och sjukdomsframkallande ämnen.
Där kan de i patetisk flock beskådas av förbipasserande människor och deras barn, som antagligen undrar
om detta är de vuxna förebilder de hör så mycket om.
Att varken upplysning eller skrämsel bitar på nikotin- eller knarkmissbrukare är välkänt sedan länge,
men likt många sekters vittnen är hoppet om att hitta en mottaglig bland stackarna, det sista som överger
de rättrådiga, dvs vi som kan stanna inne i värmen närhelst vi vill.
