Det är rätt tufft att vara förälder till en Autistisk dotter, jag och min kära hustru pratade om det idag, men...
Vår lilla 13-åring är väldigt söt, klok som få, har ett fantastiskt minne, men pratar inte med andra och trivs med sitt liv.
Jag sa "Jag såg några jämnåriga flickor ikväll, uppsminkade och klädda ungefär som Thailändska bartjejer, vänta på bussen in mot Göteborg"...
Hon sa att "En av hennes bekanta har en 13-årig dotter (Thai i Sverige) som har pojkvän och har börjat ha sex med honom och andra" Hennes plastpappa har lämnat henne hos pojkvännen och hämtar upp henne ibland...
Vi kom överens om att vi aldrig skulle kunnat ta det lugnt om Jasmine klädde upp sej minimala kläder och åkte in till stan med sina vänner.
Jag läser varje dag om unga flickor som våldtas och blir misshandlade och skulle antagligen inte kunna neka dottern (om hon var som alla andra tonåringar) att resa på egen hand till centrum, utan bara kunna sitta hemma och oroa mej, tills hon kom hem oskadd...
Så, vi har en massa svårigheter men slipper en mängd ångest, eftersom Jasmine aldrig kommer att få resa ensam någonstans, det klarar hon inte...
Jag vet att det är en klen tröst, men alltid något.
Är vi idi*ter?
Tankar?
MVH

.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)