Tja,
Jag lever också kanon på landet, men det beror på att jag inte behöver ligga sömnlös p.g.a. riskörd, skolor, pengar m.m.
Jag är utnyttjad av de flesta i byn, eftersom jag uppmuntrar dom till det. Särbehandlad är jag garanterat! Det vi har gemensamt är att jag har en lika liten näsa.
Puss
Erkki
Erkki SUPERPLUS
Precis som Du utnyttjas man, MEN, jag har mitt eget trix att unga detta. Jag drar till den stora staden och lever loppan nar det blir for "hett" i byn. INGEN vill mista farangen sa det ar bara att gasa pa.
Hade
Baa
Bäste herr Isanlover!
Som falang i byn och med månatlig pension på ca 15000 sv kronor är man givetvis accepterad.
BTT
Precis BTT
Man bedöms efter de pengar man kan tillföra hushållet när man är på besök.
Det förutsätts att man betalar allt. Mat, öl, och bensin när man skall åka 30 mil för att besöka nåt tempel. Tempelbesöken sammanfaller av nån konstig anledning alltid med att jag råkar befinna mig i byn just då.
Vid ett tillfälle erbjöds jag storsint att få sitta i friska luften ute på pickupflaket, medan resten av familjen fick trängas inne i bilen:) 
Jag har gjort ett otal resor till Thailand de senaste åren, men nån tanke på att bosätta mig i min frus hus där tillsammans med övrig släkt finns inte ens i min vildaste fantasi.
Vi har ett bättre liv i gamla Svedala med jobb o normala rutiner.
Det thailändska paradiset (åtminstone i den byn) består av ett stort antal alkoholiserade manspersoner som gör ingenting. Ett ännu större antal kvinnor som ägnar dagarna åt samtal om livets väsentligheter (skvaller om de kvinnor som inte är närvarande just då) Att sitta där och kedjeröka o dricka pilsner i brist på bättre, skulle döda mig inom sex månader. Tristessen blir fruktansvärd. Numera klarar jag bara några få dar i byn (för anständighetens skull.)
Nej någon längre vistelse i Thailand innebär för mig:
Att bo på en plats där jag kan träffa andra svenskar
Att ha en vettig sysselsättning (någon form av arbete) och att min fru arbetar.
Det är ingen lockande tanke att ha hennes vakande öga över sig under dygnets alla timmar.
Men vi får se, man kanske tänker annorlunda när man blir gammal o pensionär.
Det är för övrigt en annan myt om att gamla människor i Thailand för en paradisisk tillvaro där släkten vårdar dem ömt i livets slutskede. Det ligger förvisso en levande grönsak i nästan varje hus i byn o väntar på döden, men att de mår så bra tvivlar jag på. Jag föredrar vår svenska modell med att sätta morsan på hemmet när det är dags.
Men jag gillar Thailand ändå och bäst är det när jag bor på ett nice hotell vid stranden, har ätit en bättre middag med tillbehör och sitter o tittar ut över havet.
mvh
Ateisten
Hej Ateisten
Tråkigt att du med flera känner er utnyttjade, men jag vidhåller att jag inte upplever det så för egen del.
Och jag blir istället bjuden ofta, några exempel på detta följer här.
1. Numera är det ett lotteri som dom flesta bybor deltar i.
Varje gång någon släkting eller granne vann kom dom och hämtade mig och bjöd på rikligt med öl i en av byns affärer.
2. Det är i princip omöjligt att promenera i längre i byn än 50-100 meter utan att bli inbjuden på något att äta eller dricka. Det gäller i hela byn.
3. Folk fångar orm som dom vet att jag tycker om och missar aldrig att bjuda mig.
Kommer ofta och lämnar fisk, grönsaker och frukt till oss.
4. Lånar ut röjsåg, mc och bilar m.m utan att kräva någon betalning.
5. Bjuder på fest med mat och dryck vid bröllopp och begravningar.
6. Om någon får lön efter ett större jobb, är en bjudning obligatorisk.
7. Om någon kommer hem efter utlands arbete eller längre vistelse i Bangkok bjuder man rikligt.
Listan kan göras lång men detta är bara några exempel.
Mvh Isan Lover
Hej Isan Lover,
Härligt att du trivs så bra i Isaan! För min del får det räcka med kortare vistelser, men som det heter: "Each to his own"
Känner mig inte utnyttjad där, men antagligen är trycket betydligt hårdare på fru Chang. Misstänker att jag inte får veta allt om de intriger som försiggår... jaja så kan det gå om man inte behärskar språket.
Herr Chang har talat.
Tja Isaan,
Den där listan gäller nog flertalet av farangerna som vistas i byarna, det är inte det jag menar.
Det jag menar är att det är ett paradis för dig eftersom det du får från byarna bara är ett komplement i din välfärd.
Tror nog att de flesta av dina bykompisar byter direkt med dig om de skulle få chansen.
puss
Erkki
Har exakt samma erfarenhet som IssanLover, MEN, det kostar pa att vara i byn, bade mentalt och fysiskt. Det ar ju inte precis som i Ulricehamn dar alla kanner varandra utan att for den skull kliva in i den vardagliga varkligheten. (Ursakta Ni som bor dar).
Har man ( liksom de flesta) en familjedispyt sa kanske det ar nagot man vill losa sjalv, utan 6 andra familjers inblandning.
Hot om repressalier i olika former ar ju vardagsmat i LOS, Vi faranger klarar oss ganska bra, tack vare det "stora" kapital vi forvaltar.
Har nagon an uppfattning om hur lange vi skulle sta oss utan the Cinderellatory?
Tror nog att det blev en hyggligt stor utvandring om valutan skulle jamstallas,.
Baa
Hej
Isanlower
Jag skojar bara lite med Thailandsromantiken. Det är heller inget problem för mig att pröjsa lite extra när vi är där nere. Men jag har lite svårt för vuxna, fullt friska personer som inte vill göra vad man kan för att försörja sig själva och som ständigt försöker pungslå mig på några battingar. Men men, släkten är värst o det gäller väl även i LOS:).
Om man trivs ute i "byn" eller inte beror naturligtvis främst på en själv. Jag är en orolig själ som vill ha lite fart i tillvaron. Språket är ju ett annat problem. Trodde länge att jag hade språkbegåvning, men fan vet om jag nånsin kommer att kunna lära mig mer än några fraser på Thai. Och då kan det bli lite ensamt på groggverandan.
mvh
Ateisten
Hej Ateisten
Om man trivs på landet är man nog lite annorlunda än folk i allmänhet.
Det är nog mera "normalt" att inte trivas där.
Språket, maten, vettig sysselsättning och kulturen är några av dom områden som kan vara problematiska.
Att lära sig så mycket av språket (Thai eller Lao) som möjligt är jätteviktigt.
Maten är också bra om man kan lära sig att tycka om,
även om det går att få tag i falang mat inom 10-15 mils avstånd.
Inte minst för att kunna äta hos släktingar och vänner.
Sysselsättning finns om man själv vill arbeta inom jordbruket, hur mycket som helst.
Fiske och fångst av skaldjur, jakt på ormar, fågel och sorkar är också något man kan hålla på med om intresset finns.
Att ta till sig kulturen och försöka vara med på så mycket som möjligt är också bra.
Mvh Isan Lover
Själv så lämnade jag knappt byn de första tre åren jag bodde i Thailand, försiktig som jag är.
Träffade en del faranger som passerade förbi, fick en del riktigt goda vänner som bodde som jag.
Bl.a. en kille som heter Claudio, från Italien. Hans historia är ganska extrem.
Han kom till Pattaya och träffade sin blivande fru som inte var så pålitlig kom det fram till slut, de flyttade till en by ca 15 km ifrån vår och byggde sig ett litet fint hus. När huset var klart så sa hon helt enkelt: Nu kan du dra!!!
Vilket han inte gjorde, som nam naa, till henne. Han fortsatte helt enkelt med sitt liv utan henne.
Hans ekonomiska situation var den att han hade 5000 THB ifrån sin lägenhet i Italian som han hyrde ut. Inte mycket att skryta med, men, men... Han hade en rai mark till sitt förfogande och (ingen kommer att tro på detta) en buffel. Han plöjde sin åker och sådde sitt ris själv. Hade tillräckligt med mat för hela året och bodde där som en helt vanlig Thai-snubbe.
Ett bilbatteri som drev en gammal TV och belysningen. Denna måste laddas en gång i veckan, men det går ju bra, tyckte Claudio. Inte så dyrt.
Några år senare kommer hans fru tillbaka med en ny farang och ni kan ju tänka er hennes blick när Claudio sitter på verandan och dricker sin öl i lugnan och roan.
Hon försöker givetvis kasta ut honom, men under tiden hon varit borta har vår Claudio lärt sig språket och även fått en del vänner, varav några poliser.
Han blir hotad till livet av tjejens pappa, men efter att polisen gått igenom vad som hänt, så får Claudio stanna tills han träffar en ny tjej. Detta är rättvisa på hög nivå...! Nog om Claudio.
Jag trivdes riktigt bra och det som fanns i byn var faktiskt det jag letade efter i mina drömmar när jag bestämde mig för att lämna Sverige. Idag känns det som dessa tre år i all ensamhet i byn har varit till stor hjälp med mitt liv.
Men allt gott har ett slut, började åka in till stan efter dessa år och träffade många som hade varit i Thailand lika länge som jag, men hade i princip aldrig satt sin fot i en by. Och givetvis undrade vem jag var... hehe. En "ny" farang som man kan läxa upp tänkte nog många i början.
Jag trivdes bra i stan och spenderade mer tid där än i byn. Öppnade ganska snart en liten thai-restaurang med frugan och det gick ju som det gick. En till liten restaurang med pizza på menyn och det gick som det gick.
Just nu provar vi på livet i Sverige, men det lär ju gå som för restaurangerna. 
Nej, ett par år till i Sverige sen är det tillbaka till by/stadslivet i Surin. Träffa nya, udda människor och gamla, goda vänner.
Så får det bli...
Exactemente, tänker starta en jaktklubb här i Flen med inriktning på just sork, ett fantastiskt villebråd som dessutom är jättegott.
[move]
Mullvaden Arne
[/move]
Hej Surin P3
En underbar historia om Claudio.
Och Ban99arne dina kommentarer är oslagbara.
Jag valde att kalla dom stora råttor som bor i risfälten för sork eftersom dom äter och lever ungefär som våra sorkar.
Och helt riktigt är dom mycket goda att äta.
Tack båda två.
Mvh Isan Lover
Bor i en liten förort i Korat där min fru jobbade som byggledare,fastighetsmäklare när vi träffades. Området där vi bor har ganska fina villor och bebos därför av många faranger men även av thailändare av medelklass och uppåt.Alla faranger utom en engelsman jobbar utomlands och kommer endast några månader varje år. Endast en av tjejerna har vad jag vet en thaiälskare när farangmannen inte är här. Den mannen är en allmänt stimmig och otrevlig tysk och det skulle aldrig falla mig in att berätta för honom de få gånger vi träffas. Eftersom min fru sålt alla villor runt där vi bor känner hon nästan alla vilket innebär att vi blir bjudna på alla partyn, födelsekalas o.s.v. Blir nästan ett födelsekalas om dagen så jag fick lov säga min fru att säga att jag inte tål wisky annars kunde jag haft fri fylla varje dag om jag ville. I år hade jag tur och fick lov att återvända till Sverige vid min födelsedag annars hade det nog blivit ett jättekalas om jag skulle bjuda alla, får väl ordna när jag kommer ned istället eftersom min fru fyller då. Trivs aldelens utmärkt här och umgås med alla runtikring men när jag vill ha lite mera fart brukar vi åka till Pattaya och gå på musikklubbar och festa lite med andra svenskar brukar doch tröttna efter några dagar och då är det skönt att komma hem igen. Vill jag bada och ha det lite lugnare åker vi till Koh Chang och stannar någon vecka. Trivs alldelens utmärkt med detta livet och har ännu inte ångrat en sekund att jag flyttade hit. flor
Tja,
Lite mycket info om hur man ska trivas på landet.
Det enklaste är väl att vara sig själv, antingen trivs man eller inte.
En låda öl och en thaiwhiskey får väl alla att trivas överallt?
Puss
Erkki
Logga in för att svara.