http://hbl.fi/nyheter/2014-09-19/658276/klart-varvsaffar-i-abo Korea och Kina fick pisk av lilla Finland och Meyer Warf! Starkt jobbat av Norden, för även Norge och Sverige får vara med och jobba med detta!
19 sep. 2014#1
Finland lever kvar som en stark varvs nation!
19 sep. 2014#2
Tur vi byggde öresundsbron så Finland inte bygger för stort och låtsas vara storebror..
Sista båten gick knappt under stora bältsbron.
Synd att varvsindrustin inte gick I här trots jämförbara löner.
De har varv I Norge som ger loner som inte är och förakta
19 sep. 2014#3
Ja, de har väl likt Sverige en massa högkvalificerade Somalier som jobbar och sliter under tiden som urfinnen bara super och slår särringen...
19 sep. 2014#4
Vi sooper å knollar åksså! 
Sen sör vi ralli åkså! Jååå!
19 sep. 2014#5
Finland är väldigt starka inom vissa specialområden i fartygsbyggnad, generellt så är de utkonkurrerade av billigare länder.
En stor del i att de kunnat hänga kvar i varvsindustrin är att de byggt massor av båtar till Ryssarna för att betala sin krigsskuld på så sätt.
19 sep. 2014#6
Tur vi byggde öresundsbron så Finland inte bygger för stort och låtsas vara storebror..
Sista båten gick knappt under stora bältsbron.
Synd att varvsindrustin inte gick I här trots jämförbara löner.
De har varv I Norge som ger loner som inte är och förakta
De svenska varven gick för högtryck MEN!
Sveriges regering dödade den svenska varvsbranschen genom att vägra vara lånegarant under byggena...
Inte våra höga löner utan det faktum att svenska varv var tvungna att låna av banker till höga räntor, för att finansiera byggen, nåt som andra länders regeringar löser för mycket låga räntor.
HEJA SVERIGE!
MVH Tommy
19 sep. 2014#7
De hade ändå inte överlevt i konkurrensen med låglöneländer.De svenska varven gick för högtryck MEN!
Sveriges regering dödade den svenska varvsbranschen genom att vägra vara lånegarant under byggena...
Inte våra höga löner utan det faktum att svenska varv var tvungna att låna av banker till höga räntor, för att finansiera byggen, nåt som andra länders regeringar löser för mycket låga räntor.
HEJA SVERIGE!
MVH Tommy
Finlands varvs industri har alltid varit mer nischad, isförstärkta specialfartyg, och stora passagerarbåtar, i det klustret är de fortfarande överlägsna.
gäst
19 sep. 2014#8
De svenska varven gick för högtryck MEN!
Sveriges regering dödade den svenska varvsbranschen genom att vägra vara lånegarant under byggena...
Inte våra höga löner utan det faktum att svenska varv var tvungna att låna av banker till höga räntor, för att finansiera byggen, nåt som andra länders regeringar löser för mycket låga räntor.
HEJA SVERIGE!
MVH Tommy
Förra året fick STX varvet avslag för lånegarantin av finska staten och därmed gick beställningen av lyxkrayssaren Royal Caribbean istället till Frankrike.
Tack vare idi*tiska politiker säger jag. 
Kostnaden för fartyget hade antagligen blivit i klass som med tidigare fartygen Oasis of the seas och Allure of the seas som har byggts i Åbo kostade kring 900 miljoner euro.
Nu blir staten delägare?
Meyer Werft kommer att äga 70 procent av varvet och bär huvudansvaret för den dagliga verksamheten och utvecklingen. Jan Meyer blir ny vd för varvet.
19 sep. 2014#9
Finland är väldigt starka inom vissa specialområden i fartygsbyggnad, generellt så är de utkonkurrerade av billigare länder.
En stor del i att de kunnat hänga kvar i varvsindustrin är att de byggt massor av båtar till Ryssarna för att betala sin krigsskuld på så sätt.
Tror Finland betalde sin krigsskuld redan 1958 typ! Enda land i världen som gjort detta! 
19 sep. 2014#10
Nej de byggde de sista fartygen som betalning av krigskulden så sent som på nittiotalet, det var bla speciellt isförstärkta lastfartyg för ishavet, de extremt dugliga och med "ankskjärt" göra att kunna assistera andra fartyg i isen.Tror Finland betalde sin krigsskuld redan 1958 typ! Enda land i världen som gjort detta!
Edit: Är inte hundra på att det var den direkta krigsskulden, med det enormt stora byggande av fartyg till Ryssarna ända in på nittiotalet, hade med skulden att göra, möjligt att det var något speciellt avtal som var bundet till den tidigare skulden.
Medlem sedan 2010
19 sep. 2014#11
Nej de byggde de sista fartygen som betalning av krigskulden så sent som på nittiotalet, det varv speciellt isförstärkta lastfartyg för ishavet, de extremt dugliga och med "ankskjärt" göra att kunna assistera andra fartyg i isen.
Tror du har fel, Finland betalde sin sista avbetalning på sin krigsskuld den 18 september 1952. Troligtvis enda landet som fullföljt sin reglering av en krigsskuld fullt ut.
Edit:
Källor:
Vesterinen, Jukka: Maa, joka maksoi velkansa: Suomen sotakorvaukset 1944-1952. Helsinki: Alfamer, 2012. ISBN 978-952-472-166-0
Auer, Väinö: Suomen sotakorvaustoimitukset Neuvostoliitolle 1944 - 1952. Yleisen historian tohtorinväitöskirja. WSOY, 1956
- Holmström, Lars: Maksoimme velkaa: sotakorvauspäiviä ja vähän öitäkin. Helsinki: Insinööritieto, 1986. ISBN 951-795-061-6.
19 sep. 2014#12
Säkert rätt där Ang -52 men det var något typ av åtagande de hade till Ryssarna Ang fartygsbyggnad som hade att göra med krigsskulden, detta fartygsbyggnande upphörde på nittiotalet.Tror du har fel, Finland betalde sin sista avbetalning på sin krigsskuld den 18 september 1952. Troligtvis enda landet som fullföljt sin reglering av en krigsskuld fullt ut.
gäst
19 sep. 2014#13
Tror du har fel, Finland betalde sin sista avbetalning på sin krigsskuld den 18 september 1952. Troligtvis enda landet som fullföljt sin reglering av en krigsskuld fullt ut.
Edit:
Källor:
Vesterinen, Jukka: Maa, joka maksoi velkansa: Suomen sotakorvaukset 1944-1952. Helsinki: Alfamer, 2012. ISBN 978-952-472-166-0
Auer, Väinö: Suomen sotakorvaustoimitukset Neuvostoliitolle 1944 - 1952. Yleisen historian tohtorinväitöskirja. WSOY, 1956
- Holmström, Lars: Maksoimme velkaa: sotakorvauspäiviä ja vähän öitäkin. Helsinki: Insinööritieto, 1986. ISBN 951-795-061-6.
Stämmer och klockan var 14.07 
Om man la ut fartygen på rad så skulle den ha blivit över 20 km lång.
Medlem sedan 2010
19 sep. 2014#14
Säkert rätt där Ang -52 men det var något typ av åtagande de hade till Ryssarna Ang fartygsbyggnad som hade att göra med krigsskulden, detta fartygsbyggnande åt Ryssarna upphörde på nittiotalet.
Absolut så finns det ett stort mörker av olika åtagande som gjorts mellan dåvarande Sovjet och Finland, det var ju allmänt känt när jag gick i lumpen (i Finland) tex att terrängfordonen av märket (UAZ) och mycket annat krigsmaterial som köptes på 60,70 och 80 talet var någon pakt dem gjort med Sovjet, även om det inte var direkt en avbetalning av krigsskuld så var det långa avtal som skrivits och som Finland var bundna till under en lång period.
19 sep. 2014#15
De svenska varven gick för högtryck MEN!
Sveriges regering dödade den svenska varvsbranschen genom att vägra vara lånegarant under byggena...
Inte våra höga löner utan det faktum att svenska varv var tvungna att låna av banker till höga räntor, för att finansiera byggen, nåt som andra länders regeringar löser för mycket låga räntor.
HEJA SVERIGE!
MVH Tommy
Sverige gjorde stora tavlor redan 1958.
Som rädda Uddevallavarvet.
Sedan investerade i detta varv.
Ännu större fel investering kom i Göteborg och Arendalsvarvet 1963
Hälsar pigge01
Logga in för att svara.