Svenskor som funderar över era eller mitt och frugans förhållande finns säkert,
och varför skulle de inte få ha egna åsikter om det?
Så länge det stannar vid grubbel och funderingar och
inte går över till glåpord och visat förakt, så har jag inga invändningar.
Vill de lära känna oss så är de varmt välkomna att umgås under trevliga former,
detta oavsett om de skulle vara kines, blatte, thai eller svenne.
Har de andra avsikter så slipper de att hänga med oss.
Även jag och frugan har ibland våra tvivel och funderingar kring både etniskt mixade par och
även helsvenska konstellationer som vi kommer i kontakt med.
Dock lägger vi inte någon vikt på personernas åldersspann (inom riml gränser) eller
deras val av etnicitet eller hudfärg på partnern utan mer på att vissa par tycks
passa som handen i hansken medans andra tycks vara helt olämpliga för varandras trivsel.
Skulle vara intressant att höra var er "rimliga gräns" går.
Jag har två äktenskap i Sverige i min ryggsäck och har nu varit gift med bowlerskan i drygt 8 år.
Vi har en åldersskillnad på nästan 40 år och vi har det oförskämt bra tillsammans och passar varandra som hand i handske.
Klarar er "rimliga gräns" detta?